tisdag 2 december 2014

Halloj på riksdagshotellet

Ja, titeln syftar förstås på de paralleller man kan dra mellan dagens dumheter i riksdagen, där Stefan och Magda spelar rollen av Basil och Sybil, och den kända TV-serie som på danska hette "Halloj på badehotellet".

Nej, så där väldigt mycket likheter har väl inte Basils gamla koleriska dumheter med hur Löfvens lugna gestalt masar sig mellan riksdagsbänkarna, men varför låta verkligheten komma i vägen för en chans att länka till Fawlty Towers?

Ja, jag gillar att titta på gamla danska filmer. Som till exempel Styrmand Karlsen. Med en rollista som inkluderar Dirch Passer, Ove Sprogöe och Ghita Nörby kan det inte bli fel. Filmen är full med företeelser som skulle få en nutida svensk historieomskrivare att må illa: negerkungar, negresser, blackface, orientalism, kulturell appropriering i massor, och den härligt manliga normen att om man är oense så är det inget som rensar luften så som ett rejält krogslagsmål. Som di svenske (nä, förlåt, danske ska det vara i den här filmen) förstås vinner emot de opålitliga, knivfäktande utlänningarna.

Från denna filmkulturella utsvävning utan någon relevans till dagens dumheter i riksdagen. SD har tydligen bestämt sig. De ska inte bli feta, nej, förlåt, de ska inte bli fega. De ska rösta emot regeringens budget, och det ska de fortsätta med, oavsett vilken regering som försöker sig på att få igenom en budget, tills dess budgeten passar SD eller tills någon vågat tro tillräckligt på tesen "människors lika värde" att de nedlåter sig till att tala med SD.

Varpå det väl blir för Löfven att göra som alla andra gör när man stöter på ett hinder på vägen. Ingen större idé att stå och tjura över att hindret är otrevligt eller oresonligt som bara står där ivägen. Man får hitta en väg runt. Vad finns då för omvägar för Löfven?


En väg är att få SD-stöd. Va!? Prata med rasister!? Aktivt få stöd av rasister!? Nej, lugn, så gör nog Löfven inte. Men är han aningens slug, vilket jag börjat undra över på senare tid, så börjar han med att kicka ut MP och grunda med en ren S-budget. Precis allt det som S gick till val på 2014 går in i denna budget. Vilket innebär tokstopp av arbetskraftsinvandring, tro inte facket om något annat. Sen kan man sprinkla budgeten med lite annan gammal politik:

  • Land ska med lag byggas (gammalt S-ordspråk). Alltså åker alla papperslösa ut med huvudet före. Ingen pardon. Generösa regler, visst, men klarar du dig inte inom dessa regler så är det ajöss.
  • Planerad vård till papperslösa blir en icke-fråga, eftersom de alla skickats hem.
  • Förstatligande av de förvar som Bert Karlsson och grabbarna driver idag. SD borde, om de har något under luggen, fatta att detta innebär byråkratikrångel som ger tvärstopp i mottagningen.
  • Införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd, med motiveringen att man skall kunna ta emot fler flyktingar med samma resurser. SD fattar givetvis att detta ger signaler till flyktingsmugglarna att skicka flyktingarna någon annan stans istället. Vem har råd att betala tillbaks lånet till smugglaren om man skickas hem efter ett par år?
Med en sådan här budget så kan man få SD att rösta för en S-budget. Lite grand som när danskarna i Styrmand Karlsen försökte muta negerkungen med glaspärlor för att komma åt några värdefulla fyndigheter. I filmen gick det förvisso åt pipan, då det visade sig att negerkungen var inte neger utan en gammal dansk sailor-kamrat som lidit skeppsbrott på ön. I vår politiska verklighet finns dock lite större chans till framgång. I den ekonomiska politiken ligger S och SD redan rätt nära. I dagsläget kan nog även S tänka sig att slänga in några försvarspolitiska köttben för SD att hugga på. Givetvis kommer inte S att föra några som helst offentliga samtal med SD om detta, utan bara lägga fram det utan kommentar och hoppas på det bästa. Samtidigt kommer S givetvis under täcket att ha förankrat med SD, kanske står Löfven likt Deep Throat och mumlar i ett parkeringsgarage i Stockholm någonstans. Och nu pratar jag om Watergate-figuren, inte om filmen.

MP då? Ja, när ovanstående punkter är avklarade så kan Löfven börja om förhandlingarna med MP. Har MP några kärnfrågor som de vill ha in? Varför inte börja utreda medborgarlön? En rejäl järnvägsupprustningssatsning? Vargar på Södermalm? Förhoppningsvis hittar Löfven några poster mer realistiska än mina, som MP kan lockas att rösta igenom budgeten med. Kanske de till och med kan sitta med i en regering som har ovanstående invandringspolitik?


En annan väg är att försöka locka över alliansen. Att plocka över bara C och/eller FP räknar jag med är kört. Då gäller, återigen, att kicka V. MP verkar alliansen inte vara så allergiska emot. Vad ska Löfven ge alliansen för att de inte ska rösta för sin egen budget? Ja, givetvis ska ett 30%-alternativ ha igenom mer än ett 5%-alternativ som MP. Förslagsvis att S inte drar ned på privata alternativ i välfärden, emot att alliansen släpper igenom ökade bidrag, social bostadspolitik, pysselsättning osv.

Kort sagt: när Löfven vägrar titta åt SDs håll så lär han få betala en extra premie till alliansen.

1 kommentar: