Andra kan, dom

Först låter vi bloggens hovpoet Eddie Meduza sätta stämningen:



Så vad handlar detta om? Jo, om hur olika samma företeelse behandlas beroende på vem som gör det.


Jag älskar deckare. Nej, inte de där moderna och trista sömnpillren till svensk realsocialism som verkar gå så bra i Tyskland. Jag föredrar gamla godingar: Fredric Brown, Raymond Chandler, Rex Stout, John Dickson Carr, Edogawa Ranpoo, och så vidare. Samt förstås Dashiell Hammet, den hårdkokta deckarens anfader. Jag sitter nu och läser igenom min Hammet-samling, och ser i ett förord att Hammet var kommunist. I USA, på femtiotalet, när Joe McCarthy var i farten och jagade kommunister. För Hammets del ledde det till att han åkte in i finkan för att han vägrade namnge andra kommunister, till att hans namn ströks från "credits" till några Hollywood-produktioner, och till att det inte blev så många nya beställningar från Hollywood.

Jag utgår från att vi allihop, från vänster till höger, kan enas om att så behandlar man inte människor!?


Jag är också tyskvänlig. Nej, nej, nej - jag har inget 88-altare i källaren där jag tränar mig i att marschera i höga ridstövlar och uttala "Achtung! Hände hoch!" på den rätta Hollywoodfilmstyskan. Jag gillar tyska språket, och den tyska kulturen. Bach, Beethoven, Goethe. Samt, lite mer modernt, Kästner. Jag minns hur Kästner i "Über das Verbrennen von Büchern" berättar om hur det känns att på 30-talet stå och se hur nazisterna bränner hans och andra "entartete" författares böcker på torget. Hur akademiker, som borde veta bättre, är de mest glödande ivriga att leta upp de åsikter som inte passar och förpassa dem ut i intet. Hur den av den tidens rättviseförmedling nyrekryterade chefen för tyska författarförbundet upplever en stor glädje i att smutsiga och orena åsikter rensas ut från förbundet, lämnandes kvar en öppen arena för de fina, moderna, stortyska, nazistiska visionerna.

Jag utgår från att vi allihop, från vänster till höger, kan enas om att så behandlar man inte det fria ordet!?



Så till dagens Sverige.

Låt oss börja med Marcus Birro. När han börjar twittra i den här stilen behandlas han som spetälsk och tappar raskt alla uppdrag.

Islam träder allt mer fram som det största och verkligaste hotet mot vår demokrati sedan nazisterna.

— Marcus Adriano Birro (@BirroMarcus) September 22, 2016

Låt oss även titta på dumheterna på och i samband med bokmässan. Tidningen Nya Tider är först på, sedan av, sedan på. Under tiden blåser Streisand-effektens vindar genom landet. Till sist samlas ett hundratal "kulturprofiler" till ett upprop där de kräver att Nya Tider stoppas nästa år, med hot om att utebli från mässan. Det här uppropet är ett riktigt ymnighetshorn för en konservativ bloggare.

• I uppropet uppmanas bokmässan att "att inte låta antidemokratiska och rasistiska utställare delta nästa år". Med tanke på att uppropet undertecknats av kommunistiska antidemokrater som Athena Farrokhzad och America Vera-Zavala vilka öppet förhärligar revolutionärt våld, känns det som ett självskadebeteende. Man vill tydligen porta sig själva.
• En av undertecknarna är, till min stora sorg, "Christer Mattsson för Segerstedtinstitutet". Så långt ned i smutsen har min ungdoms hjältes Torgny Segerstedt namn nu dragits. Segerstedt var en kraftig och frispråkig kritiker av nazismen och den tyska regimen under de år då den svenska regeringen inte på något vis uppskattade sådan kritik. Segerstedts tidning drabbades flera gånger av att staten helt enkelt konfiskerade ett nummer av tidningen, något som var möjligt på den tiden. Från wikipedia: "Segerstedt hörde till de skarpaste kritikerna av de inskränkningar i tryckfriheten som justitieminister Karl Gustaf Westman genomdrev under kriget." Att Segerstedt, om han varit med oss idag, skulle ställa sig på deras sida som önskar snäva in åsiktskorridoren ser jag som osannolikt. Däremot hade det säkert kommit några rappa inlägg från Segerstedts vassa penna gentemot ryska agenter, nazism och antisemitism. Eller så hade han varit helt upptagen med att rasa emot identitära idiotier.
• I inledningen av upproret tar de upp hoten emot journalister från de högerextrema, och hur Sveriges judar drabbas av antisemitismen från landets nazister. Snälla författare, vill ni verkligen ta debatten dithän? Det finns idag en känd svensk kulturpersonlighet som är så allvarligt hotad att han får leva på flykt med ständigt livvaktsskydd: Lars Vilks. Malmös judar är, det har ni helt rätt i, allvarligt hotade av antisemitism, så allvarligt att många flyttar utomlands till det av Hamas ansatta Israel för att där finna ökad trygghet. Gemensamma nämnaren, det gemensamma hotet, är inte nazister. Det är invandrare från Mellanöstern som fått antisemitismen och den religiösa intoleransen med modersmjölken. Vill ni att dessa skall portas från bokmässan?
• Aftonbladet kommer bli ledsna när de portas från bokmässan nästa år. Vi minns väl de antisemitiska organstöldsartiklarna, och Åsa Lindeborgs hyllningar till muren och Lenin? Antisemitism och antidemokrati - check!
• Förlaget Bibeltrogna Vänner låter väldigt heteronormativt och HBTQ-ovänligt. Bort det!
• Hotell Gästis i Varberg är väl definitionsmässigt antidemokratiskt. Bye bye, Lenin!
• Ibn Rushd har kopplingar till muslimska brödraskapet, och är därmed lika fula fiskar som Nya Tider. Salaam aleikum!
• Den muslimska Ahmadiyya-församlingen är hatad och förföljd av både shia- och sunni-muslimer. Det hindrar dem inte från att vara konservativa religiösa, och därmed emot allt som uppropets undertecknare är för. Adjö!
• Jägareförbundet kommer säkert snart att anklagas av speciecister eller vad de nu heter för att inte ställa upp på "alla varelsers lika värde". Bäst att stämma i bäcken och porta dem.
• Katolska kyrkan har alla moderna fobier samt är pedofiler hela bunten. Ut med dem!
• Galago var väl de där som tyckte det var kul att Per Gudmundson skulle dö. När nu uppropet kommit till för att många författare och journalister är hotade, måste väl dessa stollar vara de första som åker ut med huvudet före. Hwyl!
• Palestinagrupperna - behöver jag säga så mycket om antisemitism? Shalom!
• Roks var de som tyckte män är djur. Lika värde, någon?
• Rysk-svenska kulturföreningen låter ju som Putins förtrupper inför den kommande invasionen. Njet!
• Svenska Islamiska Unionen "vet" vi ju är en islamistisk front, på samma sätt som vi vet att alla högertidningar är nazistanstrukna och Putin-infiltrerade. Bevis? Nu kränker du mina starka känslor.

Det kommer bli tomt på bokmässan. För så behandlar vi tydligen människor!

Men vänta nu. Är det inte lite väl fult av mig att inte bara jämföra de som vill bekämpa nazismen med nazister och antikommunister, utan även jämställa dem? Att bekämpa nazismen måste väl vara bra, medan nazismens bekämpande av demokratiska krafter är dåligt, liksom det demokratiska USAs bekämpande av totalitär kommunism var fel (eh...)?

Nej. Det som jag jämställer här är inte de bakomliggande ideologierna, eller godheten/ondskan hos de som agerar - utan vad de gör. Vad man säger och gör skall spela roll, inte vem som säger det. Att värna det öppna samhället och det fria samtalsklimatet är bra. Att, som Karin Jonsson uttrycker det, vilja exkludera andra människor, är dåligt. Vilket innebär att den liberal som vill tysta nazister står på samma dåliga sida av barrikaden som den nazist som vill tysta liberaler.

Men för tusan. Att ta upp nazismen är väl alltid att spåra ur - Godwin's lag och allt det där?

Man skulle kunna tro det. Men sen slår team Ramberg och Hagen till. När en av landets ledande tidningar kan föreslå att man utrotar "de bruna råttorna" med gift, då känns nazireferenser rätt naturliga.

Bara några avslutande tankar om det jag inledde med, den amerikanska jakten på kommunister, inbegripet Dashiell Hammet. Även Sverige hade genom sossarna en välutvecklad kommunistjakt. Kommunister och misstänkta kommunistsympatisörer registrerades och exkluderades så det stod härliga till, gärna utanför lagrummet. Varför i hela friden gjordes detta?

Det fanns skäl. Kommunismen var en internationell rörelse, i stor utsträckning styrd och finansierad av Sovjet. Många kommunister var därmed femtekolonnare, som stod i utländsk makts sold i syfte att åstadkomma väpnad revolution. Så i stor utsträckning ger jag 50-talets kommunistjägare rätt - landsförrädare har varje stat rätt att eftersöka och fängsla. Man får ha åsikten att Sveriges arbetare bör revoltera och hänga borgerskapet från lyktstolparna, men agiterar och agerar man får man räkna med rättsliga påföljder.

Det jag ogillar med 50-talets (och 70-talets, minns IB-affären) kommunistjakt är att man gick på åsikter, inte handlingar. Samt just att eftersökandet och påföljderna ofta var utomrättsliga. Lika lite som jag kan jubla över att fotbollshuliganer spöar upp kriminella illegala invandrare som polisen inte lyckas komma till rätta med, lika lite kan jag jubla över en stat eller "rörelse" som under täcket jagar de med fel åsikter och utan rättegång ger dem yrkesförbud.

Till sist, för att knyta ihop säcken: alla ni som nu pressar på för att nazister inte skall få vara med på mässor, eller inte vill ha några rasister på era gator. Borde ni inte ha Joe McCarthy som er främsta förebild? Tänk tanken bara: Henrik Arnstadt får hålla publika förhör med SvDs ledarredaktion där deras ideologiska anknytningar till Breivik undersöks, och antifeministiska skådespelare får yrkesförbud. Vilket himmelrike!