söndag 27 november 2011

Palme om SCUM

Det är mycket SCUM nu. Ni vet, det där manifestet av Solanas från 60-talet som anser att män är biologiska olyckor som bör utrotas. Påminner svagt om en skrift några decennier äldre som mer fokuserar på judar.

 En teater har skapat en pjäs utifrån manifestet,och diverse skribenter är inte helt glada över att föreställningar som applåderar mord av halva befolkningen ges skattepengar och applåderas från kultursidorna.

I sydsvenskan försvarar kulturchefen både pjäsen och manifestet, anser det senare vara strålande litteratur, anser parallellerna med Mein Kampf absurda, förstår inte varför någon kan bli upprörd. Solanas slog ju från ett underifrånperspektiv. Då kan man ju påminna om att Tyskland och Adolf hade ett underifrånperspektiv när nazismen växte fram. Tyskland hade blivit grundligt pryglat av motståndarna. Adolf var inte direkt någon börs-VD när han startade sin karriär.

Min åsikt? Ja, här tänkte jag gömma mig bakom Olof Palme, som blandat med oreserverat stöd för förtryckare i tredje världen även kunde ställa sig oreserverat på de förtrycktas sida:
"Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart. Rädslan för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt. En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med en sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen. På arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken. Därför ligger fördomen alltid på lur. Även i ett upplyst samhälle." 

Lägg till kön till "hudfärg, ras, språk och födelseort" i stycket ovanför så framgår det rätt klart vad jag tycker om hatmanifest av alla slag.

Juholt som president?

Han har det tungt nu, Juholt. Inte nog med att han har ett inbördeskrig på halsen, nu får han även kritik från höger. DN radar idag upp punkt efter punkt där Juholt inte haft koll på fakta. Men är det verkligen räknenissar med koll på alla detaljer vi vill ha i ledningen för våra politiska partier? Som gammal glömsk gubbe som får räkna på fingrarna för att räkna ut hur gammal jag själv är, känner jag viss sympati för honom. Och så har han en snygg mustasch också.

Juholt påminner faktiskt om en av mina politiska favoriter: Ronald Reagan. Skoningslöst kritiserad av det andra lägret för att ha noll koll på detaljerna, men älskad av sina egna för sin ideologiska klarsyn gentemot 'The evil empire'. Så mitt tips till Juholt är: tillsätt en räknenisse som du kan skicka fram i de debatter där procentenheter hit och dit är viktiga att kunna traggla. Ägna sedan din energi åt att ta fram en ideologisk färdriktning för de röda, och ägna dina tal åt de stora, svepande linjerna. Inspireras av Reagan...

söndag 6 november 2011

Juholt i Indien

Senaste destinationen på Juholts förlåt mig-resa är Indien, där han personligen skall åka runt och skaka hand med alla indier och säga förlåt för Bofors-affären. Nej, allvarligt talat. Han är och undersöker den globala industrin.

Hade jag kunnat rita, hade jag hittat på något i den här stilen, med Julholt som maharadjan av Rawajpoutalah:

Men tyvärr sträcker sig min talang inte förbi streckgubbar, så det blir dags att bli allvarlig.

Vad kan Juholt lära sig av indiska företag? Förhoppningsvis att globalisering är bra, och att det kanske inte är helt lyckat att facket skriver lagtexterna.Ta det anonyma företag jag jobbar på som exempel. Vi har på senare år dragit ned en hel del i Sverige, och samtidigt expanderat kraftigt i Indien, Kina och Östeuropa. Detta är ju alldeles utmärkt för utvecklingsländerna, som kan behålla kompetens i landet och utveckla ekonomin. Oändligt mycket bättre än att Sverige inför handelsmurar och behåller utvecklingen i Sverige, och sedan över muren kastar några biståndssmulor som antagligen direkt plockas upp av de korrupta överkasten.

Men Sverige då - är expansionen i Indien bra för oss? Om Kommunal fått skriva lagarna så hade antagligen svenska företag förbjudits expandera utomlands, och indiska ingenjörer förbjudits att komma hit och jobba. Varpå en stor del av arbetsstyrkan på mitt företag fått åka hem: på min avdelning jobbar två indier, min chef är polska. Jag misstänker dock att resultatet inte skulle bli välmående svenska företag. Istället hade företaget raskt flyttat utomlands, eller blivit utkonkurrerat av de andra utländska företag som kunnat lägga utvecklingen i Indien.

Är då globaliseringen ett ont? Nödvändigt, men ont? Nej. Vi vill ha höga löner här i Sverige, högre än i Indien. Då får vi också erbjuda ett mervärde. De jobb som kan utföras av indier kommer inte ha högre lön än indierna har. Alltså måste vi i Sverige ha god utbildning och nischade yrken där vi gör sådant som indierna inte klarar av. Då kan vi behålla våra höga löner.

Så Juholt, jag hoppas att du kommer tillbaks från Indien fylld av glädje över globaliseringens möjligheter. Och att du lyckas hålla protektionisterna i facket tillbaka.

Om vi i högern skall lära oss något av Indien, så kan vi titta på deras nationalsport - kricket. Matcherna pågår i oändligt lång tid. Först är ena laget inne och slår, och får massor med poäng så det ser ut som om det andra laget är hopplöst efter. Sen byter lagen plats, och helt plötsligt är ställningen jämn igen. Samma sak händer i politiken. Efter förra valet ansågs alliansen rökt, nu anses Juholt chanslös. Så fel det kan bli, om man inte ser upp.

tisdag 25 oktober 2011

Muta och kör, Juholt

Så har nu Juholt varit i Skåne och vänt, och pressen rapporterat från händelsen. En sak slår mig vad gäller Juholt: han har en fantastisk förmåga att i sina svar hamna ur askan i elden.

Som konservativ högerman tycker jag inte det är särskilt upprörande att man får familjeboendet betalt. En riksdagsman skall kunna försörja sin hemmafru eller hemmamake. Att en reseräkning av hundra blir fel är inte heller så allvarligt. Hade jag inte arbetat i det privata näringslivet, där ekonomiavdelningen har stenkoll och raskt skickar alla underligheter i retur, så hade säkert även jag haft problem.

Det är den där semesterresan till Vitryssland som naggar mitt samvete, den där staten betalade för även kulbons semester. Vad säger då Juholt om detta till pressen? Jo, att det är klart att det är svårt att redovisa kvitton i ett läge där man får muta sig fram.

Och där rämnar min världsbild.

Jag trodde fortfarande att i Sverige var vi lite bättre, lite ärligare. Svenska försvarspolitiker och industriledare mutar inte, när indier och sydafrikaner sträcker ut näven under bordet vänder vi i dörren. Trodde jag. Men tydligen tycker Juholt att det är helt OK att använda statens pengar till mutor. Jag misstänker lagen säger något annat...

I mitt företag har vi en etisk policy vad gäller mutor. Det är absolut förbjudet. Det är möjligt att det ändå förekommer - men den som är så j-a dum att han öppet säger något om det får ju avsked omedelbart.

Ett sånt exempel du sätter, Juholt!

måndag 24 oktober 2011

Välkommen, Håkan!

Idag är Juholt på besök i Malmö. Tyvärr skall jag jobba, annars hade jag gärna åkt in och ställt lite frågor till honom. Inte om bostadsersättning, det tycker jag känns rätt uttjatat, men om politik, ideologi och framtiden för Sverige.
Så jag får väl fråga här istället.

Käre Håkan, idag går det bra för Malmö. Högskola, bro till Danmark, växande företag i Västra Hamnen, och en växande medelklass. Långt från den trista ruinen efter Kockumsnedläggningen. Men för alla går det inte lika bra. En del bostadsområden hänger inte riktigt med, och några har till och med blivit riks(ö)kända. Vad vill S här?

Skolpolitiken satsar vi hårt på i högern. Björklund trycker på disciplin, kateder och faktakunskaper. Detta för att hjälpa barn från studieovana hem, som inte har föräldrar som har koll på läxor och studieteknik. Vi satsar på friskolor, så att föräldrarna får välja - och välja bort katastrofskolorna, vare sig de är offentliga eller privata. Får katterna välja Whiskas, så skall även vuxna människor betros med val. Vi förbättrar svenskundervisningen. Vad vill S? Häromdagen utökade S platserna i populära innerstaden - vad gör vi/ni med de som blir kvar i förorten?

Arbetslinjen satsar vi hårt på i högern. Att de som vill upp och vidare skall kunna få jobb, mera betalt och klättra uppför i bostadsstegen. Att de som är sjuka (och därmed får usel inkomst) skall få rehabilitering, och inte bara gå kvar i bidragssvängen. Dock finns alltid de som inte kan göra klassresan - jag är nyfiken på vad vänstern har att erbjuda dem.

Batongpolitik satsar vi hårt på i högern. Ja, vi brukade i alla fall göra det, med de nya moderaterna vet jag inte riktigt. De som terroriserar sin omgivning skall punktmarkeras av polis, och få stränga straff. Vad är S synpunkt idag? Vi vet att det inte är utvisning av svenska medborgare. Är det återgång till 70-talets politik att tycka synd om förövaren, eller har S efter Bodström fått hårdare nypor?

Som sagt, Håkan: jag är nyfiken på din politik. Och kommer du med ett bra förslag, lär vi lyssna. Om förslaget håller dagen ut, alltså.

torsdag 20 oktober 2011

Färgblind?

Ja, jag börjar undra ifall jag fått någon konstig form av färgblindhet som gör att blått blir rött och rött blir blått.

Först läser jag att Reepalu vill skicka hem kriminella svenska medborgare till de länder de ursprungligen kom ifrån. Sen vill Morgan Johansson förbjuda mc-västar. Och nu vill Malmös sossar starta elitskolor i innerstaden. Med matematikprofil, ryktas det! Jan Björklunds våta dröm.

I sak tycker jag Malmö gör rätt. Marknadsekonomi är bra. Vill många läsa i fina innerstadsskolor med bra lärare och god disciplin så skall det kunna startas nya skolor som tillgodoser de behoven. Och inget hindrar kommunen att verka på den marknaden.

Men glöm inte de som inte får komma till de nya fina skolorna. De som går kvar i slitna förortsskolor med slitna lärare. Även de har rätt till bra lärare och god disciplin. Vi skall satsa både på duktiga och mindre duktiga elever. Man skall kunna gå i en bra skola överallt i Malmö. Varför inte lägga upp en djärv plan för hur Malmös elever om 5 år skall stå på kö för att få komma till Rosengårdsskolan!? Björklund ger säkert gärna några tips gratis. Eller, om ni tror att det är hopplöst - lägg ned skiten och bussa alla till innerstaden. Men vad ni än gör, låt det inte bara rulla på som idag.

Dags för politik

Efter att nu i ett par veckors tid sköljts över av artiklar om ifall det är rätt att få ersättning för arbetsrelaterade kostnader, resor i jobbet eller ifall man får vara aktiv i näringslivet eller ej, så är det dags för en annan diet.

s-bloggar kan man nu se att lugnet lägger sig. Ja, lugn och lugn förresten. Ibland blir man avundsjuk. När jag stressar för att åstadkomma ett inlägg i veckan, sprutar Tord Oscarsson ur sig fem om dagen. Inte alla sossar verkar glada över det, men jag glädjer mig över de guldkorn som kommer. Häromdagen lärde jag mig att arbetarrörelsen har en tankesmedja. Och därifrån kommer bland annat följande tankeväckande artikel: Att lära för arbetslivet.

Om jag tolkar skriften rätt, så har vänstern börjat inse att dagens arbetsliv inte riktigt är som gårdagens. Att livslånga kneg i gruvan eller på bruket inte är så vanligt längre. Att det är mer normalt att jobba några år på ett ställe och sen gå vidare, och att företag går omkull eller går dåligt och då måste säga upp. Och att staten inte kan gå in och täcka upp - minns att varken facket eller S erbjöd sig att köpa Saab för egna stålar.

Här borde finnas utrymme för en spännande dialog mellan gamla och nya arbetarepartiet. Även i vänstern finns de kreativa entreprenörer som inte kan tänka sig en fast anställning. Även i högern finns vi slöa gamla gubbar som gärna går in genom samma port var vardag och kör våra åtta timmar, och oroar oss för friställningar.

Var är svaret för framtidens arbetsmarknad? Utbildning - men till vilka jobb? Flexicurity - men finns det nya jobb när man förlorat det gamla? Skall A-kassa vara för evigt eller som ett tunt och högst tillfälligt skyddsnät? Är det viktigast att skapa nya jobb, eller att underhålla de gamla?

Nog kan väl höger och vänster vara mer konstruktiva än att stå och ropa "bidragslinjen" på ena sidan, och "hårt och kallt" på den andra?

Själv tror jag på att få snurr på arbetsmarknaden. Bort med hämmande skattekilar i servicesektorn. Tillåt privata initiativ. Sänkta ungdomslöner, varför inte - det innebär relativt sett högre vuxenlöner. Och ja, S-förslagen om utbildning tål att fundera på. Jag ger hellre tummen upp för ett förslag från motståndarlägret än låter människor stanna kvar i utanförskap.