Förlåt?

Jag vet inte vad det är med rasister. När de avslöjas, och sedan skall ursäkta sig med "jag är inte rasist, men...", så lyckas de för det mesta göra saken än värre. Är de korkade, eller bara tanklösa?

Häromveckan kom en socialdemokrat i Malmö, Adrian Kaba, ut som fullblodsrasist. I en artikel i en S-tidning svamlade han om en judisk-europeisk högerextrem sammansvärjning, som syftar till etnisk rensning av muslimer. Tidningen tog snabbt avstånd, när saken uppmärksammades.

Är det då så allvarligt att en sosse uppmärksammar högerextremismens framfart? Högerextremism finns, och är ett reellt hot. Ja, tänk för ett ögonblick tanken att en sverigedemokrat uttalat sig om den vänster/islam-konspiration som syftar till ett framtida Eurabia? Skulle vi ens bry oss om att skrapa denna slyngel från skon efter att vi trampat på honom? I samma mörka vatten simmar Kaba.

Detta verkar Kaba nu ha insett, eller så är det Ilmar som tagit honom i örat. För nu kommer en pudel. Men i pudeln kommer samtidigt en "inte rasist, men..." som, om han är rätt citerad, borde få restenav partiet att inse att han mer hör hemma hos nationaldemokraterna:

"Jag har försökt beskriva en rörelse som även Expo och SVT granskat, där man visar tydliga kopplingar mellan Counterjihad, European defence league och den sionism som utmålar muslimer som ett islamistiskt hot. Det var det jag försökte beskriva. Jag valde fel formulering för det är självklart inte meningen att sammankoppla den här rörelsen med judar överlag. Alla judar är inte sionister, långt ifrån."

Ok, Adrian. Ska se om jag fattade det där. De judar som är sionister, dvs positiva till att staten Israel existerar, de är alltså med i den där europeisk-judiska sammansvärjningen?

Har verkligen socialdemokraterna i Malmö råd med ytterligare en politiker som inte kan öppna käften utan att antisemitiska grodor hoppar ut?

Upp till kamp, kamrater!

Det finns ett parti i riksdagen, som inte har där att göra. Ett parti med ett mörkt, extremistiskt förflutet. Ett förflutet som de idag inte vill ta något som helst ansvar för, utan att därmed anstränga sig att göra upp med det.

Ja, jag talar om Vänsterpartiet. Det parti som:

• har en folkvald, Simon Fors, som offentligt yttrar att "moderater förtjänar bly", och inte backar en millimeter. Visst, partiet tycker uttalandet är oklokt, men grabben sitter kvar. Så så allvarligt ser de på våld mot politiker. Själv tycker jag uttalandet är mer än oklokt, det är fel, och en tydlig indikation på att grabben inte har i den demokratiska processen att göra.
• hyllar Anton Nilsson, ungsocialisten som tog Simon Fors ord till handling långt innan den senare föddes. Det börjar bli rätt tydligt vad V tycker om dödligt våld som politisk handling. Fotnot: Min gamle morfar, namne med den glade bombkastaren, bytte efternamn för att slippa förklara att han inte var den Anton Nilsson.
• till senaste valvakan bjuder in gamle veteranen C-H Hermansson, en man som fungerat som Sovjets man i Sverige under decennier. Skäms man över sitt arv, eller är man stolt över det?

Men jag talar även om Sverigedemokraterna. De har jobbat hårt med att framstå som det nya arbetarepartiet, helyllegossar som bara säger öppet vad som sägs i lönndom i alla byggfuttar över landet. Men sen kommer bockfoten fram. En av SDs skinande ljus i Hörby, Ronny Esbjörnsson, har mordhotat Tobias Billström. Trots det sitter han, liksom Simon Fors, kvar på sin plats. OK, så viktigt var det politiska våldet för det parti som ständigt klagar över att deras representanter blir överfallna när de visar sig offentligt.

Riktigt roligt blir det när Gerty Holst, gruppledare för SD i Hörby, intervjuas:

"Man kan tycka vad man vill, men man behöver inte alltid sätta det på pränt. Det är klart att man kan ha åsikter om regeringen, men man skriver inte ner andra på ett sånt här sätt."

Det tolkar jag som att SD anser att grabben förvisso har vettiga åsikter, men att det var jäkligt otaktiskt att gå ut och säga det rakt ut. Vilket får mig att undra vad SD egentligen tycker om andra saker, som invandring, slutliga lösningar på judefrågan, osv.


Nej, kamrater, det finns bara ett sätt att hantera de här lössen i vår demokratiska fana. Att röka ut dem, på det demokratiska viset. Låt oss förena oss i ansträngningen att se till att våldets apologeter inte blir invalda i någon församling, på någon nivå, när det är dags 2014!

Dags för Expo att expandera?

Daniel Poohl och Alex Bengtsson från Expo skriver idag en spännande artikel i Sydsvenskan, om hur de vill ta nya tag i kampen gentemot rasismen:

"Antirasismen är konsekvent. Intolerans och rasism är alltid fel, oavsett vem som drabbas eller är förövaren. Intoleransen tar sig olika uttryck, som antisemitism, islamofobi, homofobi, antiziganism eller afrofobi. Det är fördomstraditioner som löper parallellt med varandra och som triggar varandra."

Det här låter jättebra. Ett tips till Expo: engagera er i att försöka nå de inom vänstern som inte bara hatar andra grupper, utan dessutom är stolta över det. Även intolerans emot medelklassen är fel. Och Expo borde ha bra personkontakter inom vänsterrörelsen som gör det lätt att med trovärdighet och tyngd predika toleransens, demokratins och gemenskapens välsignelser.

Väl mött på barrikaderna emot hatet!

Hatets och illviljans kolportörer

Han är rolig, han Palme. Det här citatet klämde han fram på en fackkongress, avseende arbetsgivarna. För att de hade mage att propagera för sådana illgärningar som att vi skulle ha marknadsekonomi med fria företag istället för löntagarsocialiserad planekonomi, för att vem som helst skulle kunna starta arbetsförmedling, bostadsförmedling, dagis och skola, osv. Saker som är självklarheter i Sverige idag. Sannerligen har det politiska landskapet ändrats sedan 70-talet. Idag är det Reinfeldt som säger att näringslivet är ett särintresse, och Löfvén som säger emot.

Vem är det då som idag kolporterar (vad det nu betyder) hat och illvilja?

En uppenbar kandidat är nazisterna. På nationell.nu märker man raskt i kommentarsfälten att allt är judarnas fel. Farsoter, krig, ekonomiska utförsbackar, tyranniet i Syrien, invandringen, nageltrång - allt är judarnas fel. Och jag som trodde vi blev av med sådant svineri 1945. Tyvärr uppfinner idiotin sig själv om och om igen.

En något förvånande kandidat till titeln 'årets kolportör' är vänstern. Samma vänster som intensivt varnar för de hatiska rasisterna på högerkanten trängs nu i dörröppningen av iver att visa upp sitt klädsamma klasshat. För det är tydligen helt OK att hata de som är rikare än en själv. På s-info dräller det av kommentatorer som hatar alliansen, Reinfeldt och Borg för att de är hårda, kalla och inte för S-politik, eller för att de tagit över gammal S-politik (dags att bestämma sig?). På bloggar talar man om hur det är rätt att hata de som tar landet ifrån dig. Även om de inte uttrycker sig på precis samma sätt som de rasister som drömmer sig tillbaka till det homogena 70-tal där alla var vita och möjligen några finnar och jugoslaver hade tagit sig in över gränsen, så uttrycker de en liknande dröm tillbaks till den tiden då Palme styrde utrikespolitiken, facket skrev lagarna, alla fick bidrag, och borgarna hade vett att hålla sig i opposition.

Och bägge grupperna har en fiende redo, en fiende de tycker det är rätt och riktigt att hata. Var är skillnaden?

Satans mördare

Så här i midsommarsbakfyllesdagar tänkte jag göra det lätt för mig, och predika kring några Palme-citat. Inte för att han är något utrikespolitiskt föredöme för mig, en man som marscherar med NordVietnams ambassadör och kramar om Fidel Castro visar lite väl dåligt demokratiskt omdöme för det. Tacka vet jag Bildt. Ett område där Palme är svår att slå är däremot hans både aggressiva och fyndiga talekonst, som lämnat några riktiga pärlor till oss bloggarsvin att böka efter.

Mördarna, en gång i tiden, var Franco-regimen. Och den skall vi väl inte öda några goda ord på. Men vem är det idag, som bör känna sig träffad av Palmes ord?

Syrierna ligger bra till. Dags för Ryssland och Kina att sluta hålla mördarna under armarna?

De länder vars rättssystem låter kvinnor stenas för att de begått det oerhörda brottet att inte kunna stå emot en våldtäktsman bör också ha en hedersplats i mördarnas Hall of Shame.

Kina, inte har väl de slutat avrätta fångar bara för att vi köper en massa ipods av dem?

Alla dessa "befrielserörelser" och "Folkdemokratier", som vi tack och lov inte längre skickar bistånd till.


Låtom oss alla demokrater samlas och tillsammans stämma upp i "We shall overcome", på det att tyrannerna förskräckes och omvänder sig.

Kan för övrigt meddela att även den demokratiska vänstern fortsätter med renhållningen emot de som anser sig ha så rätt att de har rätt att övertyga den obildade massan med våld. Tack för det! Nu håller jag bara tummarna för att de rensar upp på Aftonbladet också. Så får vi ta tag i DN.

Till imamers försvar

Häromdagen verkade det som om Sveriges imamer, för att anknyta till min barndoms Bellmanhistorier, hade lagt en rejäl laddning i fläkten. Inför dolda kameran ber de hjälpsökande slöjförsedda kvinnor att ha överseende med makens misshandel, acceptera nya fruar, och ha sex med maken fast de inte själva vill.

Kritiken lät inte vänta på sig. Svenska ledarskribenter högg direkt på detta kvinnofientliga budskap. Att några av dessa religiösa samfund dessutom fick statsbidrag var en extra förolämpning, som borde rättas till omedelbart.

Här ser jag en stor portion hyckleri. Samma ledarskribenter som utropat 'Vi gillar olika!' i polemik med de slemma SD-rasisterna, blir nu upprörda över att det finns människor i Sverige som har mage att vara olika. Vad tusan förväntar de sig egentligen? Vi har tagit in en ansenlig mängd människor ifrån muslimska länder. Med rätta, får jag tillägga, innan någon förvisar mig till Avpixlat. Ifrån länder där en ansenlig del av befolkningen har för svenska förhållanden något aparta åsikter: hatar Israel, är avogt inställda emot judar i allmänhet, anser att mannen är kvinnans överhuvud, att de som avfaller från Islam skall dödas, att homosexuella skall dödas, osv. Givetvis får vi in dessa åsikter i Sverige i och med invandringen. Men, som sagt: vi gillar olika. Eller hur? Eller gillar vi olika bara så länge alla tycker som vi och ser ut som vi?

Jag tycker imamerna har handlat helt korrekt, när de står upp för sina församlingars åsikter. Under förutsättning att det var konservativa, patriarkala församlingar. Imamer i jämställdhetspositiva församlingar bör givetvis ge andra svar. Det är lika naturligt att imamerna svarar på detta viset som att lokala partiordförande i Kommunistiska Partiet, ifall Uppdrag Granskning knackar på, glatt berättar att man genom revolution skall införa det klasslösa samhället, förstatliga rubbet och skoningslöst utrota överklasspacket meddelst nackskott och massvält. Det ingår liksom i konceptet. Om Kommunistiska Partiet talade sig varma för marknadsekonomins och demokratins välsignelser hade jag blivit rätt besviken.

Det fel imamerna gör är när de strax därefter gör en pudel. Stå för era åsikter, för tusan! Jag delar inte de traditionella muslimska åsikterna om jämställdhet, men jag kan i alla fall acceptera den som rakryggat står upp och säger vad han tycker. En gång flydde ni muslimer ifrån diktaturer där man var tvungen att hålla tyst eller bli hämtad av sedlighetspolisen. Vakna, grabbar! Ni är i Sverige nu, landet där man får säga vad man vill utan konsekvenser. Ja, i värsta fall uteblivna statsbidrag om ledarskribenterna får som de vill.

Jag skulle vilja se lite mer rakryggade muslimer. Det är dags för en årlig Muslim Pride-parad, där man kan gå med huvudet högt med eller utan slöja, där man kan gå i vida kläder och långt, ovårdat skägg utan att någon kastar ruttna ägg på en (hm, kanske jag skulle gå med...). En parad där muslimer kan ställa krav på nya svenska lagar: månggifte, halalslakt, sharia, you name it. I Sverige får man nämligen göra sådant. Man kan stå upp och ropa "Fredrik Reinfeldt är en get" utan efterräkningar. Tja, möjligen kan man få ett ilsket brev från Kent Persson, men den risken får jag ta.

Om Muslim Pride sammanfaller med vanliga Pride, så borde vissa synergieffekter kunna uppstå. Med sin syn på hustrumisshandel och månggifte är ju imamernas BDSM- och gruppsexpolicy åratal före RFSUs. Ett gemensamt stånd ihop med polyamori-sektionen i Pride borde inte vara omöjligt. Eftersom nye Skara-biskopen Åke Bonnier uttalade sig vagt positivt om polyamori häromåret kan även svenska kyrkan få vara med på ett hörn.

Kan man lita på Hägglund?

Jag vet inte riktigt var jag har Göran Hägglund.

För ett år sedan eller två gick han ut i ett par tal och lanserade 'verklighetens folk', och att KD skulle flytta makten från förnumstiga eliter tillbaks till vanligt folk. Så vettigt att man trots att man är gammelmoderat skulle kunna tänka sig en 'kamrat 4%' 2014.

Sen fortsatte KD glatt i sitt gamla vanliga spår. Gårdsförsäljning av alkohol, usch nej. Föräldrar som är vuxna nog att ta hand om sina barn är inte vuxna nog att bestämma om de skall få köpa lite vin eller ej.

Nu kommer Hägglund ut ur förbudsgarderoben igen, med en ny familjepolitik. Och visst, det här var ju vad jag kämpade för som ungmoderat en gång i tiden - att det är du och jag som skall bestämma i de vardagliga frågorna, inte Fredrik. Så kan han fokusera på sitt.

Men kan man lita på att det blir något av pratet?

Rolig är i alla fall den här bloggaren, som tolkar Hägglunds utspel om att familjen skall få välja själv som att Hägglund vill styra familjerna. Undrar om han jobbar som telefonförsäljare:
- Hej, vill du köpa ett 3G-abonnemang?
- Nej
- Ok, då skickar vi över kontraktet
- Men jag ville ju för fan inte ha något abonnemang
- Javisst kan vi sälja en försäkring dessutom. Skall jag skicka ett prospekt?
- Men hör du inte vad jag säger, jag vill inte köpa något!
- Jaså, ni vill ha en Jenny Nyström-servis i 50 delar också. Visst, bara 2500 spänn.
...klick...