torsdag 7 november 2013

Tårtan

I min oskyldiga ungdom var Tårtan en anarkistisk och humoristisk TV-serie:



Nu är det inte lika roligt längre. Som vanligt är jag sist på nyheten, jag skulle blivit en usel journalist. Alla har redan sagt allt som behöver sägas om Åkessons gräddbomb:

Det enda jag läser som gör mig riktigt besviken kommer från Feministiskt Perspektiv, där någon som säger sig arbeta för medborgerliga rättigheter kallar den tårtande kvinnan för hjältemodig.Själv tycker jag ju det är en medborgerlig rättighet att slippa få saker kastade på sig. Liksom det är fel när skånska småglin i Tomelilla kastar kottar på en slöjförsedd muslimsk kvinna, så är det fel när en gammal tant kastar tårta på en partiledare.


En sak jag tycker kommer bort lite i allt tårtfniss är det som Anybody kommer in på i inlägget ovan. OK, det är inte helt bra att en tant kommer så nära Åkesson att hon kan bjuda på Gustav Adolf-fika, SÄPO-vakter till trots. Men har ni sett vad som försiggick strax intill?
Kolla in den här sidan hos Dissidenten Stenqvist (varning för känsliga läsare: I som här inträden kommer till SD-land).  Där finns ett videoklipp från boksigneringen. En skränande pöbel, jag hittar inte bättre ord. Gammal och halvdöv hör jag inte vad de skriker, men de låter inte särskilt vänliga. Vuvuzuelorna verkar numera ha övertagit nyckelskramlandets roll. Med lite inlevelseförmåga kan jag tänka mig hur trevligt det är att mötas av ett sådant uppbåd. Tänk hur kul det vore med 100 skränande liberaler som tystar förstamajtalen? Ja, jag vet, det känns rätt otänkbart.

Om detta borde vi tala väl så högt som om tårtorna.

Antidemokrater. Har ni något bättre ord på dem?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar