- SD: Det är invandringens fel. Förvisso lär invandringen förklara dåliga resultat i Rosengård, men hur kan invandringen ha orsakat att resultaten går ned i de vita medel- och överklassreservaten?
- Alliansen: vi gör rätt, efter valet vänder det säkert om ni röstar på oss. Osäkert. Visst, det kan vara så att det bara tar lite tid för de resoluta (?) åtgärderna att bita. Eller så är det fel medicin man ordinerat.
- Vänstern: Det är fria skolvalets fel. Vilket inte förklarar varför det går åt skogen även i de röda norrlandskommuner där den som försöker starta en friskola blir eskorterad till kommungränsen tjärad och fjädrad sittandes på en järnvägsräls.
Jag tror svaret sitter i pennan på en av min barndoms favoritsatiriker: Staffan Lindén. I samlingen Skolstollar citerar han någon (socialdemokrat?) som säger att den nya skolan inte kan införas helt förrän de gamla lärarna dött ut. Och så illustrerar han det med en bild där två ohängda, långhåriga elever bär ut den sista läraren på en bår och utbrister "Nu har vi äntligen vår nya skola!".
Ja, nu har vi den nya skolan. Flumskolan. Lärare, lärarutbildare och forskare är övertygade om den nya skolans välsignelse. Läraryrket har proletariserats; lönerna är låga och min sons marsvin skulle lätt komma in på utbildningen, de är väldigt trevliga, pratsamma och sociala. Sjunker mattebetygen? Då behöver vi nog intensifiera värdegrundsarbetet, och ha en temadag om grupptryckets välsignelse.
Nej, den här skutan kommer bli väldigt trög att vända. Vi behöver vår gamla lärarkår tillbaka. Och lärarutbildare och forskare. Vi behöver betoning på kunskap, inte på att kunna googla. Vi behöver kunna stava även utan ordbehandlarens stöd. Varför då? Jo, därför att den kreativitet och skaparkraft som den nya skolan säger sig kunna släppa loss ur eleverna har faktakunskaper som förutsättning. Du kan inte kombinera ihop tre tidigare separata fakta till något nytt i hjärnan om de tre fakta inte fanns där. Du kan inte googla det du inte vet finns.
Medan vi vänder på skutan så finns en del att göra:
- Blandade klasser är en bra idé. Kanske inte främst för kunskapsinlärningen, utan för vår demokratiska fostran. En fostran som sker inte genom pekpinnar uppifrån, utan genom att vi i det praktiska livet kan märka att familjer med kommunister, borgare, rika, fattiga, vita, mörka är ungefär som en själv. Extremisternas lockelse till hat blir genast svårare när man själv möter hatobjekten dagligen. Så låt oss möjliggöra social blandning i klasserna.
- Alla ska med. I den nya skolan satsades det alltid på svaga elever. De starka, tja de klarade sig väl ändå? Eller så kunde de bli obetalda hjälplärare. I den gamla skolan skall alla kunna uppnå sin fulla potential.
- Vettiga betyg. Det verkar som varje nytt betygssystem är värre än det förra. Återinför något gammalt, som funkar. Till och med de relativa betygen verkar ju bättre än dagens system.
- Tidiga betyg. Kvartssamtalen, som många lärare verkar föredra, är rätt intetsägande. Där hummas lite fram och tillbaka, och när man går hem är man inte mycket klokare. Jag vill veta tidigt om jag behöver sätta in åtgärder för mina barn.
- Ordning muss sein! Jag har haft möjlighet att sitta med lite i en lågstadieklass. Rena kalabaliken. Vi måste trycka på disciplin och arbetsro. Går det inte att klona en major Björklund till varje klassrum?
- Inverterad lärarlegitimation. Björklunds tanke med lärarlegitimation var nog fin, men jag betraktar lärarhögskolan som dårskapens högborg. För att få jobba i skolan borde det, tills det städats upp på högskolan, vara krav på att inte ha lärarlegitimation. Lärare från somaliska koranskolor bör hamna högre upp i rang; de har i alla fall lärt sig att hålla ungarna i Allahs tukt och förmaning får man hoppas.
Och med lite tur så har vi kanske kommit ikapp resten av Europa i PISA 2044.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar