Ännu ett anspråkslöst inlägg i befolkningsfrågan

Svensson jobbar ihjäl sig hemma och på jobbet, kommunerna är på gång att få slut på både pengar och personal till välfärden, och våra outbildade nykomna invandrare matchar inte mot vår utbildningskrävande arbetsmarknad. Vad göra?

Dags för ett Alexanderhugg.

Första steget är att frigöra lite personal och pengar. Ta en titt på kostnaden för förskola. Sisådär 140 kSEK per barn och år. Lägg ned den offentliga förskolan, och dela ut pengarna till föräldrarna. Eller ännu hellre, sänk skatten med motsvarande summa.

En följd av detta är att ett antal familjer kommer bestämma sig för att själva ta hand om sina barn, vilket innebär att de arbetar mindre och betalar mindre i skatt. För att kompensera för detta drar vi in alla bidrag till icke-medborgare. Helt plötsligt sitter nu massor av familjer i våra förorter utan försörjning. Manegen är krattad.

Ni har väl sett i amerikanska filmer hur medelklassen där fixar sin barnomsorg? En svart eller latino-nanny som åker in varje dag från sitt mindre bemedlade bostadsområde. Det funkar inte rakt av i Sverige; de jungfrukammare husen hade för hundra år sedan är för länge sedan bortrenoverade och kollektivtrafiken till de fina områdena är rätt halvdan.

Vad som kommer att hända är att svensk medelklass och underklass ser möjligheten till en bra handel: återkomsten av dagmamman. Varje morgon skjutsar medelklassföräldrarna, de som vill fortsätta jobba, sina barn till en familj i ett av våra utmaningsområden. För denna tjänst lägger de en delmängd av de ca 10 kSEK de nu har över per månad. Där tas barnen om hand av en somalisk eller syrisk moder, en moder för vilken det är en självklarhet att stanna hemma och ta hand om barn.

Men - inte kan väl en analfabetisk somaliska ersätta en högskoleutbildad dagisfröken, förlåt, förskolelärare? Jodå. Att mata och byta blöjor på små barn har mödrar klarat i alla tider, utan högskoleutbildning. Och är det något somaliska mödrar verkligen vet något om, så är det väl att ta hand om barn?

Ur denna skytteltrafik kommer en del trevliga följdeffekter:

• Svensk medelklass, som på det stora hela hittills mest mött invandringen genom att gå på Özz Nujens shower och köpa en falafel för ett par tior i centrala Malmö, kommer exponeras för våra förorter. De kommer se knarklangare stå och sälja ostört på gårdarna där deras barn leker. De ser målvaktsbilar och dyra sportbilar köra hur som helst på gatorna intill där deras barn leker. De läser om skottlossning strax intill den adress där de lämnar sina barn på morgonen. Ett samfällt skri kommer väckas i Rama, och vår oduglige rikspolischef blir ambassadör  i Långtbortistan. Synliga poliser syns plötsligt överallt och börjar störa de kriminella.
• Förorten får ett stort inflöde av svenska barn som talar svenska. Därmed kommer våra invandrares svenskkunskaper sakta men säkert öka. Om det istället blir så att våra svenska barn kommer hem och pratar som om de var statister i en gangstarapvideo, lär föräldrarnas reaktion bli rapp.
• Den fysiska segregationen lär minska. Våra stressade heltidsarbetande föräldrar kommer inte i längden acceptera att kuska över halva stan för hämtning och lämning. Rika och fattiga kommer bo närmare inpå varandra.
• Eftersom invandrarna är ärkekonservativa överlag så bibringas våra små telningar lite av de konservativa värderingar de idag inte får i värdegrundsförskolan. Jag misstänker att fittpyssel, genus och transaktivism inte står på de somaliska dagmammornas dagordning.

Nackdelarna, då?

• Risken finns att företagsamma individer i förorten kidnappar små medelklassbarn och tvingar dem till giftermål. Frågan är dock om de lyckas få reda på vilka som är ingenjörsämnen redan i den åldern.
• Vi vår hitta på något sätt att skydda våra gosse- och flickebarn från könsstympning.
• Nej, ni ser hur löjliga idéer jag måste hitta på för att hitta några nackdelar...

Det blir bra, det här!