Dags för val!

Inte riksdagsval riktigt än, men väl kyrkoval. Ett val där de politiska partierna spänner musklerna och övar inför bataljen 2018.


Transportstyrelseskandalen lärde oss att de politiska partierna är på god väg att fullständigt förstöra den svenska ämbetskulturen. En kultur som är en av ryggraderna i den kultur som vissa anser bara innehåller midsommar och såna där töntiga saker. En kultur som går tillbaks till Oxenstiernas reformer på 1600-talet. Istället för kompetenta tjänstemän har sossarna i decennier satt in sina lydiga, havliga medlöpare. När regeringsformen gjordes om 1974 skulle det inte finnas någon gräns för politikernas makt; eftersom sossarna var av Gud satta att regera för evigt vore det trist om stela byråkrater skulle kunna bromsa den politik som är att vilja. Därför har Sverige till exempel ingen författningsdomstol, vilket gör det lite lustigt för oss att kritisera polackerna för att vilja göra deras författningsdomstol mer följsam gentemot den politiska makten.


Och jodå, borgerliga politiker är medansvariga. Under Gösta Bohmans (prisat vare hans namn) tid kämpade moderater för att få en vettig författning, och för att statliga toppjobb skulle tillsättas med kompetens snarare än partibok som grund; under Bildts tid jublade vi när EU-medlemsskapet innebar att vi äntligen kunde överklaga solklara fall av statligt maktmissbruk till EU-domstolen; och under Reinfeldt blev vi också mygelsossar. Ni minns väl skandalen på Riksrevisionen, av alla myndigheter!




Vad har då detta mygel med kyrkovalet att göra? Massor. Politikerna försöker göra samma sak med kyrkan som med myndigheterna (präster brukar hälften sarkastiskt, hälften uppgivet kalla svenska kyrkan för "salighetsverket"): ta över kontrollen genom att sätta sina egna stövelslickare på alla höga poster, och ändra uppdraget från kärnverksamhet till miljö, genus och andra aktuella frågor. Vilket får till effekt att en biskop tackar Stefan Löfven för ett gott arbete i Transportstyrelseskandalen (!!!), en präst anser att Israel ägnar sig åt pinkwashing (man kan då undra vad det Palestina samma präst vurmar för ägnar sig åt i HBTQ-frågor...), och att ärkebiskop och kansli ägnar massor med energi åt miljö, genus och att välkomna Islam, medan Gud och Jesus verkar få klara sig själva.




Det är dags att kasta ut månglarna ur templet. Kyrkoledningen skulle säkert tolka den parollen som en uppmaning att ställa sig bakom Ilmar Reepalus vårdvinstförbudsförslag. Jag tycker istället det är dags att kasta ut politikerna ur kyrkoledningen. Är du medlem? Gå och rösta! Gå och rösta, men inte på något politiskt parti. Partigängare har inte i kyrkan att göra, där skall det sitta religiösa tokar, som jag, och flumma till det om hur många änglar som får plats på ett knappnålshuvud.


Valsedlar som det är dödskallemärke på inför valet: Sossarna, Centerpartiet, Borgerligt alternativ, FiSK (Fria Liberaler i Svenska Kyrkan), Kristdemokrater i Svenska Kyrkan, Miljöpartister i Svenska Kyrkan, Sverigedemokratern, Vänstern i Svenska Kyrkan.


Varför får då dessa grupper Fantomens onda märke? Partier som ställer upp (S, C) är ett otyg. Deras kyrkoprogram fastställs av den sekulära partiledningen.


Partierna som heter något liknande, men är formellt fristående från moderpartiet, då? Jag är rädd för att den där friheten inte är mer än formell. Någon som tror att "Vänstern i Svenska Kyrkan" kommer gå emot Jonas Sjöstedt?


Sverigedemokraterna, då? Vore inte en SD-röst en fet spark i nyllet på de etablerade politikerna? Nej. I riksdagsvalet, måhända, men inte här. Jag har inte sett något i SDs kyrkoprogram som tyder på att de vill ha en fri och religiös kyrka som är en finne i röven på politikerna. De vill ha en fin konservativ konsertsal där man kan ha stämningsfulla bröllop, dop och begravningar. Gud och Jesus bryr de sig inte om.




Kvar finns de religiösa partierna. Jag tänker inte tala om för dig vilken du skall rösta på; du avgör själv vad du vill kyrkans framtid skall vara. Min beskrivning nedan är måhända inte helt ofärgad av att jag själv är medlem i Frimodig Kyrka.


Öppen Kyrka (ÖKA)satsar på:

• Gud
• Tolka bibeln för vår tid
• Mänskligare flyktingpolitik
• Homoäktenskap
• Kvinnliga präster och biskopar
• Kyrkan skall vara en aktiv röst i politiken
• Dagens direktval är bra

Politiskt Obundna i Svenska Kyrkan (POSK) satsar på:

• Gud och Jesus
• Församlingarna skall ta emot migranter och flyktingar
• Kämpa för internationellt bistånd (betalat av staten)
• Kyrkan skall driva skolor och ålderdomshem
• Låt den teologiska mångfalden finnas - bredda åsiktskorridoren
• Ja till homoäktenskap - men även ja till att de som inte vill viga homosexuella är välkomna som präster
• Kyrkomusik och körsång 
• Kyrkan ska prata teologi, inte politik
• Ut med partierna ur Svenska Kyrkan. Direktvalen ska bort.

Frimodig Kyrka (FK) satsar på:

• Gud och Jesus. Trohet till Bibeln.
• Församlingarna skall ta emot migranter och flyktingar.
• Mission
• Äktenskap är mellan en man och en kvinna. Kyrkan bör avsäga sig vigselrätten, enligt tysk modell.
• Kyrkan ska ha plats för både kvinnliga präster och motståndare till detta.
• Kyrkomusik
• Ut med partierna ur Svenska Kyrkan. Direktvalen ska bort.

Tre finfina program, eller hur? Vad bör man då tänka på i dagens stora frågor?


Flyktingpolitik. Jodå, aktuellt här liksom i riksdagsvalet. Jag misstänker att de flesta läsare liksom jag anser att gränsen bör stängas, repatrieringen ökas, och bidragen minskas. Solklar indikation på en SD-röst? Nej, nu är det dags att skilja på vad som till kejsaren och till Gud hör. Gränser och utvisningar avgörs i riksdagsvalet 2018. En kristen kyrka har krav på sig, från Bibeln, att se till sin nästa. Jag tycker det är helt rätt att göra som FK och POSK föreslår: att i praktiskt församlingsarbete välkomna de som staten släpper in. Öka verkar vilja lägga sig i kejsarens domäner och öppna gränserna. Att propagera för ökat bistånd kan också vara rätt; och vill vi inte alla att hjälpen skall ske på plats? Dock tycker jag att det är dags för kyrkan att bli mer radikal. Till exempel kan alla de som jobbar på kyrkans kansli med biståndspolitikslobbying avskedas och deras löner skänkas till UNHCR. Som en liten början. Put your money where your mouth is.


Tolerans och åsiktskorridor. Även i kyrkliga katedraler är det emellanåt så lågt i tak att man får huka sig. Alla partier har vackra högtidsord om hur viktigt de tycker det är att få tycka olika. Praktiken varierar däremot. Till exempel var det många som gick från POSK till FK när POSK inte längre tillät kvinnoprästmotståndare att vara med i POSK. Men är det då inte rätt att slänga ut mörkermännen? Nej. För det första är de inte bara män, det finns även kvinnliga kvinnoprästmotståndawre. Men framför allt så skall olika teologiska åsikter kunna rymmas samtidigt i kyrkan. Fortsätter utrensningarna blir det bara en sekt kvar. Det skall vara okej att tycka olika. Det som inte är okej är att mobba de som tycker annorlunda. Den som följt den inte helt med kyrkans ledning medhållande prästen Helena Edlunds öden och äventyr inser att det idag är de "toleranta" och vidsynta som står för den värsta trångsyntheten och mobbingen i kyrkan idag.


Politik och religion. Att islams sammanblandning av religion och politik inte är en lyckad idé kan vi väl hålla med om? Dags då att rensa ut politikerna ur kristendomen. Kvar för dig att fundera på är om det görs genom att införa indirekta val, såsom i fackföreningarna, eller genom att snällt be politikerna att hålla tassarna från de pengar och den påverkansplattform som kyrkan utgör.


Hur styra en församling? Kanske inte en fråga en utomstående är så intresserad av. Den är dock av stor vikt för de som arbetar i kyrkan. Idag är det delvis delat styre, ungefär som i Miljöpartiet. Kyrkorådet anställer och avskedar, och tar hand om fastigheter och annat värdsligt. Prästen sköter det teologiska. Så är det tänkt, i alla fall. Ofta är inte kyrkoråd och präst överens om uppdelningen, och fajter som får Grannfejden att verka idyllisk finns lite här och var. Utköpen haglar. Fundera gärna, som överkurs, lite på hur du tycker församlingen bör vara organiserad, hur mycket ansvar som bör ligga centralt på stiftet, jämför med partiernas program och gör ett initierat val. Knegarna i den lokala kyrkan tackar och välsignar dig.




För den som tycker alla dessa partier låter kass föreslår jag en egentillverkad röstsedel på det parti den nu pensionerade prästen Dag Sandahl hittade på: Sado-Masochister i Svenska Kyrkan (SMiSK). Inte helt fel - man måste nog vara lite av någondera för att stå ut med att vara kvar i Svenska Kyrkan.