Några ord om invandringen

Det verkar som varje inlägg jag skriver handlar om vännen Jimmie. Jag måste sluta med det. Så låt mig nu försöka skriva av mig mina invandringspolitiska tankar för ett tag framöver.

Men först några kloka ord från britten Kenan Malik. Han skriver om hur en chef på Mozilla, Brendan Eich sade upp sig efter att det blev känt att han för några år sedan donerat pengar till en kampanj emot homosexäktenskap.  Företaget påpekar att chefens åsikter bryter mot företagets värdegrund. Upprörande, eller hur? Ja, att företag känner behov att distansera sig från en av sina medarbetares åsikter.

Maliks tes är att han förvisso har radikalt annorlunda åsikter än Eich. Han vill gärna att den senares åsikter raderas ur samhällskroppen. Men: detta skall inte ske genom att de som har dessa åsikter sparkas och marginaliseras, utan genom att Malik står upp i öppen debatt och för fram sina argument.

Vilket ju osökt för mig in på den svenska åsiktskorridoren, där den som har fel åsikt också kan räkna med att inte få jobb. Eller att inte vara välkommen på arbetsplatsbesök.

Vilket för mig in på en artikel i en kulturspalt häromdagen. Patrik Svensson tycker det är helt rätt att mota bort SD från arbetsplatser. SD gör skillnad på människor, vilket går helt emot allt vad arbetsplatserna står för. Och här gör Svensson faktiskt något som är riktigt bra: från den vanliga floskeln om lika värde, går han vidare till att tala om för oss rent konkret vad det är för fel på SDs politik:

1. De motsätter sig att papperslösa skall få icke-akut vård
2. De är emot tolkhjälp i vården
3. De är emot akut tandvård till papperslösa barn
4. De vill att vårdpersonal skall vara tvingade att anmäla papperslösa till polisen
5. De vill att det skall vara kriminellt att hjälpa en papperslös

Äntligen har vi något konkret att diskutera. Till min förskräckelse finner jag att jag tydligen verkar vara en sådan där hjärtlös, rasistisk typ som inte tror på människors lika värde. Detta trots att jag är en av de tokliberaler som vill släppa invandringen fri. Jag är nämligen också en regelfascist. Ja, jag vill se ett liberalt samhälle med så få regleringar som möjligt. Men har vi en regel, så ska vi banne mig också följa den, tycker jag. Bestämmer riksdagen att det är förbjudet att gå över vid röd gubbe så skall polisen övervaka och haffa alla som bryter mot regeln. Vi ska inte strunta i regeln för att vi tycker den är löjlig, utan i så fall avskaffa den.

En regel som riksdagen fattat med stor majoritet är att vi ska ha en reglerad (eller, som de kallar det, generös)  invandring. Vilket innebär att några får komma in, medan det stora flertalet inte får komma in. Min åsikt är då att den som struntar i regeln och tar sig in i Sverige i alla fall skall straffas hårt. Inte belönas. Så min åsikt om papperslösa är att det skall vi inte ha några. Allra helst skulle jag vilja ha det fixat genom att alla får tillåtelse att släppas in. Men när inte resten av folket håller med, då får vi upprätthålla den regel vi har. 

Alltså vill jag ha tokstopp för all hjälp till papperslösa. Polisen och resten av samhället skall göra vad de kan för att vi inte ska ha några papperslösa här. Låt mig gå igenom SDs punkter igen:

1. Ingen icke-akut vård till papperslösa? Helt rätt. Den som inte har rätt att vistas här, har inte rätt till sjukvård. Det enda de har rätt till är en enkelbiljett hem. Enligt den regel folkmajoriteten stiftat. Att först förbjuda inresa, och sedan belöna brott mot denna regel med gratis sjukvård, är för mig helstolligt.
2. Ingen tolkhjälp? Nej, här håller jag inte med. Det är viktigt att läkare kan förstå patienterna. Ibland skulle jag vilja ha en tolk så jag förstår vad läkaren säger. Dock ligger ett stort ansvar på de som kommer till Sverige att lära sig svenska; tolkhjälpen är en nödlösning som kan tas till för nyanlända. Utan svenskakunskaper står man sig slätt vid kontakter med myndigheter, jobbsökande osv.
3. Ingen akut tandvård? Ja, jag håller även med SD här. Den som är papperslös och har behov av tandvård kan få denna i hemlandet. Bara att rapportera till närmsta polisstation för vidare befordran hem.
4. Att vårdpersonal skall tvingas anmäla papperslösa till polisen? Det kan väl ändå ingen vara för? Dags att problematisera:
   Vi hade nyligen en debatt om samvetsfrihet inom vården, där alla på den goda sidan var överens om att man absolut inte kan vägra utföra aborter bara för småsaker som att man anser att det är barnamord. Alltså: inom vården måste man göra som arbetsgivaren säger. Sen tror jag redan det är praxis att allvarliga brott anmäls inom sjukvården. Om det kommer in en HA-medlem med skottskador, håller sjukvården då polisen utanför? Om min fru kommer in på akuten blåslagen, kommer sköterskorna då skydda mig från närgångna polis- och socialassistentfrågor? Knappast. Så jag tycker det är rimligt att arbetsgivaren uppmanar sina anställda att anmäla misstänkta lagbrott - och papperslöshet är ett  brott. Ni som inte ville ha samvetsfrihet, var landar ni nu?
   Själv tycker jag två saker: Det är rimligt att samhället föreskriver offentliganställda att anmäla lagbrott. Det är även rimligt att anställda har samvetsfrihet, så att den som vurmar för illegala immigranter kan slippa anmäla dem.
5. Ska det vara kriminellt att hjälpa papperslösa, då? Tja. Lagar som gör det olagligt att hjälpa brottslingar är inget nytt, vi som tittar på utländska deckare stöter ofta på frasen "aiding and abetting a criminal". På ett vis är det redan olagligt att hjälpa papperslösa: den som smugglar in papperslösa kan drabbas av kännbara straff. Är det då så fullständigt moraliskt förkastligt att utöka detta till att hjälpa de som tagit sig in i landet?
   Själv landar jag i att vi nog inte ska kriminalisera hjälpandet av kriminella, utom möjligen för svåra brott.

Jag tycker inte SDs punkter ovan känns så hemska. Jag håller inte med om alla, men jag ser inte hur den som driver denna linje blir en ovärdig människa som man inte kan ha något umgänge med. Men så är jag ju en av de som gillar olika.

SDs invandringspolitik är nog den näst sämsta jag stött på. Den sämsta? Den som vi har idag, den som kallas generös. Den bygger på att vi har murar och taggtråd gentemot Afrika. Den bygger på att hundratals dör i sina desperata försök att nå de europeiska lyckorikena. För vad skulle hända med dagens politik den dagen som murarna revs? Jo, då skulle vi alla raskt anamma SDs politik. Vi skulle själva få göra det hundarbete som vi nu lämnar över till Libyen, Grekland, Spanien osv. Dagens invandringspolitik känns lite som att driva ett kasino med garanterad jackpot till alla spelare, men där man ser till att alla dörrar in till kasinot är låsta. Solidariskt, pyttsan.

Min invandringspolitik, då? Släpp gränserna! Låt vem f-n som vill komma hit!

Men välfärdsstaten då? Hur kan vi försörja alla de som kommer in? Stopp där, jag sa bara att vi öppnar gränsen. Jag sa inget om att försörja någon. Vem som helst får komma in, men de får tamejtusan försörja sig på egen hand. Välfärdsstaten är för svenska medborgare.

Ok, det var ju ett effektivt alexanderhugg, men finns där inga nackdelar? Jodå, massor. Inga politiska förslag har enbart fördelar, inte ens avskaffandet av spritmonopolet.

• Klassklyftor. Vi riskerar att få skaror av hitflyttade urfattiga människor utan jobb och bostad. De som tidigare lade hundratusingar på flyktingsmugglare klarar sig nog bra, de kan lägga pengarna på en bostadsrätt och en falafelvagn istället, men nya och fattigare invandrare kan nu komma in när gränshindren undanröjts. Nåväl, för oss tokliberaler är ju inte klassklyftor i sig något problem. Vi har inget emot fattiga, och gör inte skillnad på människor.
• Synligt utanförskap. Många i Afrika är ohyggligt fattiga, saknar mat, sjukvård, platt-TV och annat viktigt. Det gör oss inget, eftersom vi inte ser det ifall vi inte har Kunskapskanalen på på vår egen platt-TV. Men nu kommer de fattiga sitta längs gatorna, bygga favelas runt Vellinge, knacka dörr för att hitta jobb. De rumänska tiggarna blir en västanfläkt i jämförelse. Kan svensken acceptera det?
• Kriminalitet. Ja, jag misstänker att klassklyftor och utanförskap kommer skapa kriminalitet. Den som inte har mat till barnen ser till att fixa det, på något sätt. Vilket säkert kommer öka vår benägenhet att skapa 'gated communities', vilket jag absolut inte ser positivt på.

En annan sak jag inte löst är den sociala mobiliteten. Fattiga invandrare som inte har tillgång till svensk sjukvård, socialbidragsnorm osv - vad händer när de får barn? Kommer barnen ärva utanförskapet? Inte kunna gå i svensk skola? När blir en invandrare svensk, och får komma in i den varma gemenskapen? När de själva arbetar och betalar skatt?

Jag har en del kvar att tänka på. Målsättningen med min invandringspolitik är att det skall vara lätt att komma till Sverige och bli en produktiv del av samhället, samtidigt som samhället skyddas från alltför stora utgifter.

Jag misstänker att de flesta som läser det här anser min politik vara helt vansinnig. Ok. Har du bättre förslag? Förslag som innebär att halva Afrika slipper stångas mot taggtråden, och som bevarar välfärdssamhället?