tisdag 26 september 2017

Sexualkonservatismens återkomst

Den där trigamisten i Nacka har i alla fall haft en god sak med sig: han har vitaliserat det svenska kulturlivet. Från att idka fittpyssel och performancekonst har vi nu alla blivit limerick-smidare. Här kommer mitt bidrag:
En ståndaktig man uti Nacka
från tre fruar ej nöddes backa
För massor av mus
i tre fina hus
han hade kommunen att tacka
Ja, jag vet, han fick inga hus utan fick "bara" nyttja tre bostadsrätter - men försök ni att göra rim på bostadsrätt. "Från köp av bostadsrätt, gjorde kommunen reträtt" - nej, det svänger inte, katten.


Mannen med kvinnotycke har verkligen rört upp moralisterna. Jag blir lite förvånad. Bakom varje buske hoppar en liberal fram och uttrycker sin motvilja mot månggiftet. Från "all kärlek är fin kärlek" till "sådär gör vi inte i Sverige" på en nanosekund. Vad klagar ni för, ni har ju fått precis vad ni vill?

Att jag blir upprörd är förståeligt. Jag är konservativ och fundamentalist. I min kyrka är giftermålet en institution för släktets fortlevnad och barnafostran. En oupplöslig förening mellan två personer. En man och en kvinna, närmare bestämt. Och våga inte knysta om "kukbärare".

Men ni!? Ni vill ju ha ett giftermål som är ungefär lika solitt och långlivat som en McDonalds-leksak. Ett giftermål som kan upplösas i en handvändning, hur många gånger som helst. Stjärnfamilj är för er något fint. Så vad gnäller ni om?

Tänk tanken att denne muslimske hedersman varit en upplyst, modern, västinriktad man. Först gifter han sig med en kvinna, skaffar några barn, skiljer sig och gifter om sig, doppar veken några gånger till, och så vidare. Vem vet, han kanske till och med är sambo med mödrarna istället för att vara gift. Vad händer när denne liberale föregångare får asyl i Sverige? Givetvis får han förenas med alla sina barn. Barnen får sedan ta hit sina mödrar, alla måste de bo någonstans, och vips så är vi i precis samma läge som innan.

Men vad tusan säger jag? Jämställer jag patriarkala halvtvångsgifta barnbrudar med ursvenska frejdiga swingerpar? Nej, men vad jag säger är att lagstiftaren inte kan ha en ordning för bra förhållanden och en annan för dåliga. Eller skall vi förbjuda vanliga hederliga äktenskap mellan man och kvinna för att det kommer en massa araber med patriarkala äktenskap in i landet? Samma argument borde gälla där.

Men är jag riktigt klok? Står jag här och argumenterar för att vi skall tillåta muslimska polygama förhållanden? Nej. Jag vill att äktenskapet skall vara av den gamla, traditionella formen. Jag har mängder med konservativa argument att hala fram för det. Jag förstår bara inte varför ni nu plötsligt vill "ogiltigförklara andras kärlek".

Vårt stora problem, som behöver lösas, är inte att vi släpper in en och annan bigamist. Problemet är att vi släpper in alldeles för många överhuvud taget, ger dem livstids kravlös försörjning och bostad, och överlåter åt denne man att hantera integrationsträning och rättsskipning i "orten":


Det är klart, i valet mellan Ali Khan och Eliasson är det inte självklart att den senare går segrande. Men, vad som behövs är:

Håll gränsen. Börjar jag bli tjatig?

Håll i batongen. Dags att mynta parollen "ingen ska vara illegal". Inte på fri fot, i alla fall. Kriminella gatugäng skall förpassas inom lås och bom, tills dess de frivilligt lämnar landet. Polisens våldsmonopol skall upprätthållas på varje kvadratmeter svensk mark. Vad sägs om att köra nästa Aurora-övning i Angered?

Håll i plånboken. Staffanstorps inlogering av flyktingar verkar rimlig. Till och med Galenskaparna håller med:

Påver logi och eget försörjningsansvar är tydlig signalpolitik. Även våra vänner i Miljöpartiet borde följa denna linje; då får vi ju råd att ta emot så många fler. Att inte så många kommer vilja komma hit om vi har sämre villkor än Tyskland behöver vi inte nämna.

söndag 17 september 2017

Dags att förbjuda tiggandet?

Vad säger du gubbe, dags att sätta in polisen mot den gamla rumänska/bulgariska damen utanför ICA?

Nej.

Va, nej!? Är du skörbjuggsliberal öppna hjärtan-moderat?

Njoo. Jag tycker ju faktiskt att öppna gränser är en väldigt bra vision. Att medelsvensson kan åka på bilsemester runtom i Europa utan visum eller köande vid gränskontroller är också till och med en väldigt bra praktik. Min ungdoms köande längtar jag inte efter att få tillbaka.

Men - vill du verkligen ha tiggare här?

Nej. Men allt jag ogillar bör inte förbjudas. Mitt motstånd mot tiggarförbud grundar sig på att jag tror det idag kostar mer än det lönar sig. Tiggerskan utanför Ica stör mig inte. Om vi skall förbjuda henne, så måste vi också avsätta de polisiära resurserna (på vanlig hederlig svenska: anställa fler poliser) att gå runt till landets Ica-butiker för att haffa tiggarna och eskortera ut dem från Sverige. Motfråga: hur väl räcker polisens resurser idag till att haffa och utvisa illegala marockanska yrkeskriminella? För att inte tala om den viktiga uppgiften att återta svenskt territorium i förorten. Idag får polisen lägga våldtäktsanmälningar från 12-åriga flickor på hyllan för att de har för många lagar att upprätthålla.

Men usch och fy! Ställer du grupp mot grupp!?

Jajamen! Politik är att vilja ... eh ... vela .... nä ... välja!

Nu är du väl ändå lite väl populistisk i ditt sökande efter enkla lösningar? Om vi inte förbjuder tiggeriet, får vi ju istället alternativa uppgifter för våra poliser: att tömma ockuperade landsortsvillor på alternativboende, att tömma tätortsnära skogsdungar på friluftsintresserade turister - ofta i kamerablixtarnas sken störda av sjövilda motdemonstranter. Blir inte det en ännu tyngre black om polisens fot? Låt oss heller inte glömma saneringskostnaderna. Tänk även på de privatpersoner som drabbas.

Hörrudu, här är det du som frågar och jag som brer ut mig. Men du har en poäng. Den som föreslår en åtgärd - eller brist på åtgärd - bör även framlägga en plan för de alternativkostnader som uppstår. Vi som älskar friskolor bör vara de första att gå till storms mot betygsinflationen. Vi som hyllar privata vårdgivare bör hata dåliga upphandlingar och halvdana konkurrensutsättningar.

Om vi inte tar kostnaden att stoppa tiggeriet vid ICA-butiken, så får vi alternativkostnader. Vi får läger i parker och på ödetomter. Vi får folk som sover i bilen och skiter i buskaget invid. Vi får kostnader för att tömma lägren, och kostnader för att rensa upp skräp och avföring. Polisen kommer få utreda de brott som uppstår när ilskna svenskar tar lagen i egna händer. Vi får ta kostnaden för den prostitution och de småbrott som följer i tiggeriets spår.

Du har rätt, helt enkelt.

Aha, så nu fattar du att det är dags för ett förbud?

Nej, jag envisas. Polisiära resurser är alltför dyrbara att använda till att jaga tiggare i våra köpcentra. Dock har jag en del förslag, en del mer allvarligt menade än andra, på hur alternativkostnaderna kan sänkas:

  • Stäng gränsen. Japp, dra ner brallorna på den fria rörligheten. Eller nja, en halvmesyr. Givetvis vill jag att mina tyska kusinbarn skall kunna åka upp och kanotsemestra i Dalsland som tidigare, och att svenskar ska kunna åka på skidresa till Alperna snabbt och smärtfritt. Men vi stänger gränsen för de som inte har nog med pengar att betala för hotellvistelse.
  • Mer resurser till tullen. Det lär behövas när gränsen stängs.
  • Notera vem som passerar gränsen. Påträffas de efter tre månader i Sverige, utan försörjning, blir det straffarbete på en av staten anvisad lokal. Den lagen finns nämligen redan, och skall därmed upprätthållas av polisen. Eller tas bort.
  • Tillåt markägare att avhysa människor själva. Idag måste kronofogde identifiera och varsko alla ockupanter, vilket är omöjligt. Låt istället markägaren göra det själv, med det våld som nöden kräver.
  • Sälj jakträttigheter till rika tyskar, som kan komma hit och skjuta sig en ockupant. Samla även in ockupantbajs på burk och sälj till tyskarna; det har ju funkat bra med älgarna.
  • Tillåt butiksägare att freda sina entréer, eller bjuda in tiggare, efter behag.
  • Förbjud tiggeri, men lägg ut jobbet att avhysa tiggare från offentliga lokaler till Sverigedemokraterna. Jag gissar att de tar sig an detta jobb "pro bono". Folkrörelse-Sveriges pånyttfödelse.
  • Kategorisera tiggeri som ett arbete. Skapa 3-åriga universitetslinjer som krävs för att bli legitimerad tiggare. Skapa kollektivavtal, och skicka Handels på alla som inte följer reglerna. Kräv F-skattesedel och skicka Skatteverket på den som inte betalar skatt. Finns ingen industrigren så livskraftig att inte myndighets-Sverige kan ta död på den.
  • Renovera polisen. Börja med Eliasson, och dra sedan upp nivåerna under honom med roten. Ut med chefer vars främsta merit är att man prioriterat genus, dialog och respekt gentemot kriminella apajävlar. In med hårda tag.
Men det där är ju bara trams. Ska vi ge upp?

Nej. Vi måste dock prioritera. Ett svårt ord, som inte betyder "vi gör allt samtidigt" eller "det bara måste gå". Först får vi få polisen på banan och skurkarna på kåken. Vi ser till att våldtäkt av barn är ett brott som utreds av polisen. Sen kan vi ge oss på tiggeriets alternativkostnader. Och om det visar sig att ett tiggeriförbud är den rimligaste vägen att få bukt med dessa, ja, då är även jag okej med ett förbud.

Vi bör dock betänka att vi redan har förbud mot inbrottsligor, vägpirater och asfaltskojande resande. Jag har en vag misstanke om att en mindre porös gräns är den mest verksamma medicinen.

Då får vi genast börja fundera över alternativkostnaderna för tillkorkade gränspassager. Att vi semesterfirare raskt transporteras bak till det 70-tal där vi satt i långa köer och väntade vid europeiska gränspassager är en sak. Men även nyttotrafiken, lastbil och tåg, kommer drabbas.

I vart fall är en öppen debatt och redovisning av kostnader och vinster vägen framåt. Inte att sjukdoms- eller rasiststämpla de som tycker olika.

lördag 16 september 2017

Det är bögsvinens fel!

Har ni undrat varför vissa blir homosexuella, och andra inte? Det har diskuterats en hel del hur det kommer sig. En del anser att den sexuella läggningen är medfödd och omöjligt att ändra på, medan andra tycker det är dags för oss Svenssons att komma i kontakt med vår inre flata. Nu har det dock slutgiltigt avgjorts. En imam i Malmö har rett ut det. Det är helt enkelt genom att äta homosexuella grisar, svin, som vi människor får i oss homosexuella dragningar. Nu vet ni! Det här måste ju stämma - nu förstår vi också hur imamerna kan hävda att det inte finns några homosexuella i arabvärlden; där äter ju ingen bacon.

Dags att bli allvarlig. Jodå, en skolklass på besök i en moské fick där höra en del kränkande påståenden från en imam (en del påståenden kommer från artikel i Sydsvenskan, som dock inte länkas till då den ligger bakom betalvägg):

  • Den som inte ber fem gånger om dagen blir straffad av Gud.
  • Muslimer äter inte grisar då de (grisarna, alltså) är homosexuella och äter sina egna barn.
Skolans rektor har med häpnad reagerat och agerat, och stoppar nu alla vidare besök, då moskén inte svarar emot skolans värdegrund.

Gott så. För de flesta sekulära svenskar slutar det där. Jag har dock en massa frågor och funderingar surrande runt i huvudet:

Men vad tusan väntar de sig?

Vad tror egentligen den här rektorn, som skickat skolklasser till moskén, om Islam? Fredens religion? Att Allah älskar alla barnen?

Sisådär 99.99999999% av världens muslimer tror att det som Muhammed anses ha emottagit, och andra nedskrivit korrekt, är Guds ofelbara ord. Det som står i Koranen "is da shit". Även 99.99999% av muslimerna tror att de nedtecknade traditioner om Muhammeds leverne skall styra hur man lever här på jorden. En stor majoritet tror även på att de Koran-utläggningar som genom århundradena gjorts av kloka teologer är bra rättesnören.

Lagt kort ligger, liksom. Man ändrar inte på Koranen hur som helst.

Så vad tusan tror de kommer predikas när de besöker en svensk moské? Vänsterflum som i den ockuperade svenska kyrkan?

Anfäkta och anamma, det är väl för höge farao en självklarhet att i en moské predikas att:
  • Mannen är familjens överhuvud
  • Vill mannen ha sex, skall hustrun släppa till.
  • Kvinnan tige i församlingen (jag tror Paulus går hem även i Islam).
  • Islams fem pelare skall följas, annars går det åt helvete. Bokstavligen - Koranen har många och målande beskrivningar av hur de otrogna brinner i helvetet. Beskrivningar som muslimen tror på. En av de fem pelarna är just att be de föreskrivna bönerna - varje dag.
  • Homosexualitet nej tack
  • Sex före äktenskapet? Glöm det.
  • Du skall vara givmild och hjälpsam emot de fattiga (japp, det är Islam tydligt med!)
  • Det är Gud som bestämmer. Koranen gäller.
Jag kan dock i och för sig förstå varför rektorn trodde att den här moskén var annorlunda. Det var nämligen hos Ahmadiyya-moskén barnen var på besök. Ahmadiyya är en liten udda indisk gren av Islam, som liksom Margot Wallström fått araberna i Shia och Sunni att enas i sitt hat. Eftersom andra muslimer hatar och dödar Ahmadiyya, har de fått rykte om sig att vara fredliga, snälla och reko.

När nu dessa helyllemuslimer visar sig faktiskt vara religiösa - vad kan vi då säga om de andra samfunden?


Men stämmer det imamen säger, då?

Dags att fundera på om imamen kanske har rätt. Är de kränkande saker han sade ändå korrekta?

Är grisar homosexuella? Tja, homorörelsen har jobbat hårt med att berätta för oss svenskar att homosexualitet är något helt naturligt, som förekommer flitigt i naturen. Har de alltså fel?

Äter grisar sina barn? Jajamen.

Straffar Gud den som inte ber? Jodå, enligt Islam. Och nu var ju skolklassen på besök hos en muslim, så vad tusan trodde de att han skulle svara?

Är det okej att säga så, då?

De här kränkningarna - hur farliga är de? Jag anser att det farligaste här är att vi blir så kränkta. Jag vill att muslimer skall härdas till den härligt hädelsefulla västvärlden, genom att vi tapetserar sådana här bilder i det offentliga rummet:
Men om vi börjar yla om värdegrund så fort någon säger något vi inte håller med om, vad sätter vi då för exempel? Vad ger vi för budskap till muslimer om vi talar om för dem att de absolut inte får säga att homosex är synd? Säger vi inte just att muslimerna inte får häda?

Är det verkligen enligt Islam?

Tidningsartikeln har en kul passus, där en muslimsk flicka i klassen intervjuas. Hon är upprörd, säger att så som imamen säger är det ju inte alls; många muslimer ber inte, till exempel.
Låt mig tvivla. Bönen är som sagt en av de fem pelarna. Förvisso kan jag tänka mig att det finns muslimer som skippar bönen ibland, men de är väl medvetna om att de syndar därigenom.

Jag gissar att flickan är "muslim" i samma mening som svenskar som går till julbön och gifter sig i kyrkan är "kristna". Det vill säga inte alls.

Att vara muslim (eller kristen...) och anse att påbuden från ovan inte är så viktiga, är ungefär som att vara miljöpartist och anse att en Thailandsresa väl inte kan vara så farligt.

Får man inte tycka olika?

Jag tycker skolans "värdegrund" skall vara att lära barnen läsa, räkna och skriva, samt se till att mina fina gossar och de andra ungjävlarna håller klaffen under tiden. Den ideologiska skolningen får föräldrarna sköta.

I ett mångkulturellt samhälle får vi acceptera att stöta på människor som tycker att det vi är, och det vi gör, är fy, fel, äckligt, "kräkas i munnen", och så vidare. Det rikemansbarn som besöker Folkets Hus lär kunna mötas av budskap om hur fel det är med girighet och inkomstklyftor. Homosexuella som hälsar på hos moskén lär få hör att de använder fel hål. Köttätare på besök hos veganrörelsen lär inte strykas medhårs. Heterosexuella flickor på F!-besök lär få veta att de förråder systerskapet om de har heterosex. Och så vidare.

Det är bättre att barnen konfronteras med mångkulturen än att de kapslas in i en värdekulturell filterbubbla. Tänk den dag stackars Tindra tar studenten och får ett jobb i Grums. Kulturkollisionen blir total, när hon inser att folk i gemen där faktiskt använder ordet "neger" som en neutral beteckning för mörkhyade människor.

Några avskedspresenter

Imamen behöver bli mer integerad, och ta del av den västerländska kulturen. Vad passar bättre än lite Tom Robinson?



Rektorn behöver inse att det finns människor som inte delar hennes åsikter.


Sen kan jag ju bara inte avhålla mig från Muhammed-teckningar...

söndag 10 september 2017

Landsförrädarna

Nej, kära Sverigevänner, det är inte Sjuklövern i allmänhet eller Fredrik Reinfeldt i synnerhet jag tänker tala om idag. Jag håller inte med om att den som för en politik som jag tycker är tokig nödvändigtvis är landsförrädare. Jag tror inte Reinfeldt avsåg föra landet in i kaos genom att öppna sitt hjärta. Jag tror faktiskt inte ens att han avsåg att, i enlighet med sin ungdomsförsyndelse till bok om det sovande folket, avskaffa det svenska välfärdssamhället. Jag tror att han helt enkelt tänkte i enlighet med de "Nya moderaternas" strategi: anamma dagens samhälle (utåt, alltså) och fokusera på en punkt att ändra. När sedan den är klar, välj nästa. De små stegens tyranni, alltså. I den andan fixade Reinfeldt en med tidsandan (refugees welcome, Ahlan wa Sahlan, nån som minns det?) väl överensstämmande migrationspolitik ihop med miljöpartiet, för att slippa krig på den fronten, väl medveten om att länderna i söder höll gränsen åt oss. Vilket de sedan inte gjorde, med känt resultat.

Nej, kära försvarsvänner, det är inte heller den regering som via Transportstyrelsen skänkt bort hemliga uppgifter till främmande makt jag tänker tala om. Jag är rädd att de helt enkelt inte fattade vad de gjorde; att de i det stora hela inte fattade vilka uppgifter som var på väg bort. En inkompetens som förvisso gör att de omedelbart borde bli en före detta regering, men som inte är skäl att ställa dem inför exekutionspatrull.

Jag tänker inte heller ödsla många ord på Jan Guillou, även om det är bevisat att han är KGB-agent och Sovjet-kollaboratör.


Nej, idag skall jag prata om våra så kallade fredsvänner. Fredsvänner som var gång lyckas bli upphetsade över de fredsälskande västländernas övningar i hur man står emot ryssens anstormning, men på något sätt aldrig lyckas nås av nyheten att ryssarna övar invasion i vårt närområde.

Redan i min ungdom på 70-talet var dessa filurer igång. Envetet marscherade de emot västliga kärnvapen och militära samarbeten, medan sovjetiska missiler aldrig orsakade någon som helst protest. Även Olof Palme var igång och kampanjade för ett kärnvapenfritt Europa, en rak kopia av Kremls linje. Och jodå, ryssarna var rätt bra på att finansiera och infiltrera fredsrörelserna.

Var Palme en landsförrädare, då (och där miste jag alla socialdemokratiska läsare...)? Nej, jag tror inte det. Jag tror inte Palme var Sovjet-agent - däremot finns nog många andra politiker som inte vill att arkiven öppnas. Jag ser flera alternativa förklaringar.

  • Palme kan ha trott att det var viktigare att få bort kärnvapnen än att försvara Europa; bättre röd än död, liksom. Då får jag i och för sig fråga varför han inte lyfte ett finger för att få bort de sovjetiska vapnen. 
  • Palme kan ha ansett att det var i Sveriges intressen att stryka Sovjet medhårs, på samma sätt som socialdemokratin var helt emot de baltiska staternas frigörelse. 
  • Kanske han bara ville hålla sin egen vänsterflygel nöjd med förslag han visste aldrig skulle genomföras, så som S idag gör med vinstbegränsningar i välfärden? 
Hade han levt idag, hade vi kunnat fråga honom. Eftersom det inte går, ska jag vara lite försiktig att ta äran av en död man, när alternativa förklaringar existerar. Pierre Schori, däremot...

Så, käre fredsvän, om du nu tänkt dig ut för att demonstrera emot Aurora: du är en av två saker. Antingen en omedveten nyttig idiot, eller en svensk som agerar emot svenska säkerhetsintressen. Välj själv. Eller välj att protestera emot den ryska aggressionen istället.


George Orwell (ständigt denne Orwell, som Åke Holmberg hade sagt) var inte särskilt snäll emot pacifisterna i de skrifter han publicerade under andra världskriget. Några korta citat kommer här.

Lite allmänt om våra intellektuella tredje vägen-typer som hittar lika mycket fel hos öst och väst:
"...intellectuals who are so fond of balancing democracy against totalitarianism and "proving" that one is as bad as the other are simply frivolous people who have never been shoved..."

Några ord om neutralitet, Sverige ej nämnt men säkert heller ej glömt:
"For there is no such thing as neutrality in war; in practice one must help one side or the other." 
 Vems ärenden pacifisten går:
"Objectively the pacifist is pro-Nazi."
Ett par citat om hur pacifism är en inställning som bara den som skyddas av någon annan kan anse sig ha råd med:
"Pacifism is only a considerable force in places where people feel themselves very safe"
"To abjure violence it is necessary to have no experience of it."
Här kommer han ut som NRA-anhängare:
"...the advantages of arming the population outweigh the danger of putting weapons into the wrong hands."
Ett tänkvärt citat för de inom vänstern som är anti-nazister:
"National Socialism is a form of Socialism, is emphatically revolutionary, does crush the porperty owner just as surely as it crushes the worker."
Till sist är det värt att påpeka att Orwell inte är något ofelbart orakel. Så här tyckte han om kapitalismen:
"It is not certain that Socialism is in all ways superior to capitalism, but it is certain that, unlike capitalism, it can solve the problems of production and consumption." 

onsdag 6 september 2017

De förbjudna orden

Ända sedan min ungdom har det funnits ett starkt inslag av ordmagi i amerikansk och svensk debatt. Så fort vi hittar en företeelse vi ogillar, så räcker det att byta namn på den för att den skall försvinna. Om städerskans jobb är tungt och slitsamt, byt namn till lokalvårdare. Om amerikanska indianer har det för jävligt på reservaten, kalla dem "native americans". Och så vidare. Nick Cohen har tidigare skrivit om varför detta är en riktigt dålig idé. Efter ett tag fattar vi att lokalvårdaren inte heller har det så bra, och så får det ordet bannlysas, och så vidare. Det tar aldrig slut.

Nu senast är det Tomas Bodström som råkat illa ut, när det kommit ut bilder på hur den nye landshövdingen poserat på bild som indianhövding, med fjäderskrud på huvudet. Kulturell appropriering! Jag får hålla med konservative skribenten Hakelius, att det är dags att sluta ta knäppgökarna på allvar.

I Wales hittar jag en liknande historia. Vid en parad i en liten ort, en sån där parad där man drar små vagnar och klär ut sig till något knasigt, hade ett gäng gjort en hyllning till det jamaicanska bobsled-team som skildrats i Disney-filmen "Cool Runnings": de gjorde en vagn i form av en bobsled, och klädde ut sig till jamaicaner: rasta-peruker, jamaica-färgade kläder - och blackface. Då tog det hus i helvete, det är ju ren rasism att måla huden svart. Eller hur? Polisen undersöker nu om det är dags att fängsla förövarna.

Jag tycker reaktionen från Devon Harris, en av de ursprungliga slädåkarna från den verkliga olympiaden, är betydligt vettigare. Han blir smickrad och glad, för att människor i Wales fortfarande minns och hyllar hans prestation.


Risken är dock att knäppgökarna kommer ta över. I USA verkar knäppgökarna redan ha tagit över universiteten helt. Läs till exempel denna lista över mikroagressioner som universitet i USA använder sig av. Uttryck som skall raderas ut från campus med lagens långa arm. Uttryck som kan få dig avstängd från utbildningen om du envisas. För er svenska vänsterprogressiva identitetskrigare kan det vara av intresse att märka att påståendet "det finns inga raser" är med på listan, en åsikt som i svenska innekretsar raskt orsakar uteslutning om man inte omfamnar den; ni får alltså genomgå en ideologisk omskolningskurs innan ni åker till USA om ni inte skall bli stämplade som slemma rasister. Det är sannerligen inte lätt att tycka rätt!

Det är inte bara i USA universiteten håller på med sådana dumheter, även anrika universitet i Storbritannien är anfrätta. Universitetsledningar och studentkårer jobbar hårt med "no-platforming" av "hate speech", där definitionen av hat är att ha en avvikande åsikt. Vi får hoppas att vi slipper dylikt i Sverige.

Jag håller med Stephen Fry:



lördag 2 september 2017

De stängda dörrarnas politik

Nu när moderaterna väljer ny partiledare verkar det viktigaste vara hur emfatisk den kommande partiledaren kommer vara med att smälla igen dörren för SD. Som om SD var ett Jehovas Vittne eller Sector Alarm-säljare som knackat på och ville tala för sina varor. Jag anser att moderaterna härmed utmärker sig som särpräglat korkade förhandlare. Om det bara finns S att förhandla med, vad har S för anledning att sänka sina utgångsbud?

Låt oss göra antagandet att SD lyckas sno ytterligare några procent väljare från S och M, och att vi därför hamnar i tre ungefär jämnstora block efter valet. Ja, låt oss till och med göra det osannolika antagandet att allianspartierna lyckats komma överens om en gemensam politik. Att centerns öppna gränser jämkats med moderaternas stängningar; att centerns nej till den svenska modellen jämkats med moderaternas ja till den svenska modellen.

Om alliansen blir det största blocket, är det inte omöjligt att talmannen går till alliansen och ber dem bilda regering. Då gäller det för alliansen att se till att inte bägge de andra blocken aktivt röstar emot. Sossarna kommer förstås göra det, så då återstår det att få Jimmie Åkesson att lägga ned sina röster eller rösta för en alliansregering. Hur går nu det till, när man inte får förhandla med SD? Låt oss tänka oss följande scen:

Ulf går med tunga, dröjande steg  bort mot dörren under den blågula flaggan, under vars tröskel (dörrens...) Ultima Thules taktfasta dunka-dunka läcker ut. Efter lite tvekan knackar han försiktigt på dörren. Musiken dämpas, istället hörs det oregelbundna ljudet av varpastenars fall på marken som hållit Ali Esbati i rummet under vaken på nätterna. Jimmie öppnar.
- Hej, Jimmie! Ska vi leka?
- Jomen visst, Uffe, kom in! Får det vara lite mjöd? Vi ska bara se till att få ut Kent först, så det inte händer någon olycka.
- Njae - har du en slurk konjak och en cigarr, måhända? Min partisekreterare låter mig bara dricka folköl bland folk. Den konservativa parti-stofilens avskräckande effekt på väljarna, du vet?
- Jajamen, jag fattar precis, du skulle se Paulas min när hon hörde att Mattias gjort om jordkällaren i Småland till surdegshotell. Våra hårdrockande kärnväljare skulle säkert ta det lugnt, minns Robert Halford, men de som kommit över från S och M är lite fina i kanten...

Efter lite dricka och rökverk kommer så småningom herrarna till saken.
- Jo du, Jimmie, det är så att vi i alliansen vill bilda regering. Jag får ju inte förhandla, men tänkte bara kolla så att det inte blir några överraskningar i plenisalen nästa vecka. Efter fyra missade omröstningar blir det ju nyval...
- Ja du, Uffe, det beror väl på. Vilka av mina hjärtefrågor får jag igenom som tack för att jag släpper fram er?
- Nej, nej, jag får inte förhandla. Jag vill bara veta om ni släpper fram mig och Annie!
- Är du go, eller? Ingenting är gratis. Här i politiken kohandlar vi. Låt mig vara sjysst och lägga öppningsbudet: Noll asylinvandring, noll arbetskraftsinvandring, koncentrationsläger för marockanska gatubarn, "ut ur fängelset-kort" till Kent och Björn, samt storsatsning på folkdans i förorten. Vad sägs?
- "Jag får inte förhandla!!! La-la-la-bingooo!" Uffe börjar sjunga: "Jag trivs bäst med öppna gränser, ut i världen vill jag booo..."

Låt oss vara barmhärtiga och lämna samtalet där, det blir bara värre därefter.

Det är naivt av alliansen, eller S, att förvänta sig att ett i valet stärkt SD kommer agera röstkompani på samma sätt som det lilla fyraprocentiga kommunistpartiet. Om de inte får prata med SD, är risken att de kommer märka den hårda vägen att deras omröstningar går i stöpet och nyvalsrisken kryper närmare. Varpå S och alliansen får komma överens inbördes, vilket inte heller blir lätt - och cementerar SD som det enda oppositionspartiet i riksdagen.


Hur får man då med SD på sin sida, om man inte får prata med dem? Eftersom man har ett begränsat antal chanser att bilda regering, så är det säkraste sättet att helt enkelt på sin egen kammare fundera ut en politik som är så SD-vänlig att SD garanterat kommer rösta på den. Eftersom man inte får ge bud till SD, och pruta och förhandla sig fram till en kompromiss, måste man slå till med en gång med "an offer you can't refuse". Det vill säga: en politik som är stenhårt invandringsrestriktiv. Är det det som de som ogillar SD vill uppnå?

Om man nu förhandlar med SD, då? Ett givet resultat är att man då måste ge med sig lite, och låta SD få igenom lite av sina profilfrågor. Här kommer då den SD-ovänliga falangens kritik och får lite relevans. Inte kan man väl låta ett parti vars enda frågor är att äta små invandrarspädbarn och heila i takt få igenom dessa frågor? I det läget är det dags att vända sig bort från Arnstadt och titta på verkligheten istället. Vad vill SD, enligt SD?

  • Invandring: Kraftigt minskad invandring, jomenvisst. Gästarbetare. Tillfälliga tillstånd.
  • Arbetsmarknad: mer A-kassa, obligatorisk A-kassa, mindre EU-jobbare i Sverige
  • Ekonomi: lägre skatter för småföretagare
  • Energi: Ja till kärnkraft.
  • EU: Inga turkar i EU, inget EMU. Stäng gränserna.
  • Familjen: Frivillig sambeskattning, höjda bidrag.
  • Försvaret: Högre anslag, säkra försvarsindustrin.
  • Kriminalitet: Skärpta straff, krossa maffian
  • Kultur: Kulturkanon, satsa på svensk kultur.
  • Landsbygd: Mer infrastruktur, satsa på svensk mat.
  • Sjukvård: Rätt till heltid, bättre högkostnadsskydd.
  • Skola: Ordning och reda, skärpt kontroll av friskolor, förstatligande.
  • Äldrevård: Högre pensioner, bättre mat på hemmen.
Jag ser åtskilligt här ovan som kan attrahera/repellera både sossar och moderater, och som inte bär spåret av nazistiska influenser. Även om förvisso även Hitler gillade att bygga motorvägar.


Om jag fick förhandla med Åkesson skulle jag gå in i förhandlingarna med en preliminärförhandlad Allians-förklaring som inte var riktigt så vass som jag ville. Till exempel skulle den ha en slö invandringskompromiss mellan C och M som var en riktig halvmesyr. Under mycket gnäll och skrik skulle jag sedan låta Åkesson vässa detta till ett rejält invandringsstopp - mot att jag fick igenom några av mina egna profilfrågor. På områdena Energi, Försvaret, Kriminalitet, Skola borde det vara lätt att komma överens - vi drar åt samma håll. Förvisso älskar jag friskolor, men jag älskar ordning och reda och god kontroll ännu mer - vi får inte vara naiva. Frivillig sambeskattning borde KD jubla över, om de finns kvar 2018.

Sen skulle jag ha en allvarlig diskussion med Jimmie om utgifter och intäkter. Han har massor med förslag som innebär högre utgifter, men bara ett som sänker utgifterna. Hans förslag om mer A-kassa ger dessutom lägre intäkter. Jag tror inte att ett rejält vrid på invandringskranen kommer ge så mycket pengar som han tror. De som har kommit hit kommer bli kvar ett bra tag - och lyckas vi internera dem så ökar bara omhändertagandekostnaderna, när marockanerna går och rånar och misshandlar folk vid Uppsala central är det ju "bara" medborgarnas plånböcker och kroppar som drabbas. Vi kommer i decennier framöver få reservera rejäla poster för sjukvård, socialbidrag och polisverksamhet för vårt nya etniska prekariat.

Därför kommer en eventuell alliansbudget med min prägel 2018 innehålla en del beska utgiftsminskningar. Gissningsvis är vi överens om att MUCF skall läggas ned. Kanske vi kan enas om att ge Public Service samma betalmetod som Netflix. Då kanske Åkesson står ut med att Folkdansens Vänner får finansiera sin verksamhet själva.


Slutsats, efter detta långrandiga svammel: det bästa sättet att maximera SDs inflytande över politiken är att försöka stänga dörren för dem. Dörren lär inte vilja förbli stängd. Den kommer slås upp rakt i näsan på den som stänger den.