Visst gillar vi väl olika?

Idag har jag läst ett par artiklar som slår an strängar i mig.

Först ut är Lena Andersson, som skriver om vådan av majoritetsstyre. Om det svenska enhetssamhället där vi i god demokratisk ordning lät majoriteten bestämma hur minoriteten skulle uppföra sig.

Sen läser jag Anna Ekelund Nachman, om hur vi projicerar vår egen ofrihet på de beslöjade.


Jag känner igen mycket av det de beskriver. Hur jag, Sverigevän till trots, i min ungdom vantrivdes i det enhetssamhälle där alla tittade på samma två TV-kanaler, och hade samma åsikter. Även om Sverige utvecklats en hel del sedan dess, med reklam-TV, Thailandsresor och borgerliga regeringar, så lever mycket av det kvar:

• Förr skulle kvinnor vara hemma med barnen, och det var fult att jobba. En gång i tiden till och med förbjudet. De som ändrade på den normen nöjde sig förstås inte med att det skulle bli OK för kvinnor att jobba, nej, nuförtiden ses det ner på hemmafrun istället, och vi anstränger oss lagvägen att pressa in alla i 50/50-fördelning.
• Min fördom om fransmän och italienare är att varje by har sitt mejeri som gör en helt unik och karaktärsstark ost. I Sverige är istället idealet stordriften, att alla kossors mjölk skickas till ett mejeri mitt i landet som sen trycker ut identiska, smaklösa ostklumpar. Vår öl ska vi bara inte prata om. Tack och lov har dock lite hänt sedan 70-talet.
• Nyss skulle alla tycka om invandring, och den som sa emot var en slem rasist. Nu har det vänt 180 grader, och miljöpartiet genomför SDs program i regeringsställning. Alla på en gång. Åt samma håll. I samma fart.

I mitt idealsamhälle får man göra som man vill. Skit du i mig, så skiter jag i dig. I alla fall på att lagvägen försöka ändra på dig.

Givetvis finns det gränser. Det finns:

1. Saker vi får komma överens om att förbjuda. Könsstympning, till exempel, givetvis könsneutralt. Eller den gamla vikingaseden, som den beskrivs i Röde Orm, att gå bakom knuten och hugga itu varandra med yxorna.
2. Saker som absolut inte bör förbjudas. Behövs exempel? Till exempel vad vuxna människor frivilligt har för sig i sängen. Staten ska hålla tassarna borta, och låta oss religiösa stå för moralkakorna.
3. Gråzonen. Saker som kan vara skadliga eller nyttiga beroende på sammanhanget, eller åskådarens perspektiv eller fördomar.

En svensk sjuka är att vilja ta bort gråzonen helt. Att få alla avvikare att rätta in sig i ledet. Att alla regler är till för att tvåla till de som inte tycker som en själv. Det känns som om många av den heltäckande slöjans kritiker vill förbjuda plagget inte av omsorg om de kvinnor som bär det, utan för att ge de där jämrans araberna en näsbränna, och få dem att bete sig som vanligt folk.

Slöjan, ja. Den skriver Lejla Kuric om på vänstersajten Left Foot Forward. Hon verkar inte helt förtjust i den. Hon påpekar att flera muslimska länder redan förbjudit heltäckande slöjor. Men argumentet "så gör muslimerna" brukar ju inte ges så stor vikt i islamkritiska kretsar.


I vilken utsträckning skall vi respektera vuxna människors val? Ekelund Nachman kommer in på det, i samband med slöjor. Ständigt denna slöja, som Åke Holmberg hade sagt. Men slöjan är väl en bra probersten för våra åsikter. Den kan ses som en symbol för religiöst kvinnoförtryck, om man utgår från att det är slemma patriarker som påtvingar kvinnor denna dress. Samtidigt kan den ses som vuxna kvinnors val. Tredje man påverkas sedan när beslöjade människor ställer krav på att utföra bankärenden, gå igenom passkontroll eller arbeta som lärare.

Så låt oss ta tjuren vid hornen, så får ni väl kalla mig rasist eller kulturberikare beroende på vart jag hamnar.

Det finns mycket i andra kulturer som för mig ter sig obegripligt, men som den som är infödd i kulturen ser som helt naturligt. Norrmännens lunchsmörgåsar. Engelsmännens ovana att sälja elprylar utan stickkontakt. Den blaskiga danska ölen.

Både unga svenskors fallenhet att ha sex med fullständiga främlingar (krogragg, alltså) och arabiska kvinnors fallenhet för att låta sig ekiperas av Fjällräven är mig fullständigt främmande. Men vad rör det mig? Stör det mig, så står mig verktyg till buds: argumentera, skälla, gnälla. Men inte lagstifta. Kvinnorna får göra som de vill.

I vissa situationer får vi sätta stopp. Har damerna sex i bubbelpoolen bör de visas därifrån. Om de skall utöva aktiviteter där ögon- eller ansiktskontakt krävs, så får de avmaskera sig eller avstå från aktiviteten. Så ja, jag kan tänka mig riktade förbud mot slöja. Det jag kräver är att förbuden är motiverade av att slöjan stör i situationen, inte av att araberna skall lära sig veta hut i största allmänhet. Och att vi innan det går till förbud har utrett om det inte går att med lite god vilja komma runt problemet. Vi kan ju till exempel bygga ett swinger-rum i badhuset. Så blir vi av med de ensamkommande tafsarna också.

Tvång, då? Kan det patriarkala tvånget motivera ett generellt slöjförbud? Jag misstänker att de patriarkala gubbarna och gummorna i förorten är lika förbryllade över hur de svenska patriarkerna har lyckats tvinga våra svenska flickor att gå halvnakna och visa upp behagen för oss snuskhumrar.

Vi måste lära oss att skilja på tvång och flockbeteende, våld och övertalning. Tjatsex är tillåtet, våldtäkt är det ej. Samma sak med slöjan. Att aktivt tvinga på en slöja på någon är ett övergrepp, liksom att riva av den. Men att omgivningen talar om för dig att det är bra med slöja, och att ärbara kvinnor bär slöja, är inte värre än att omgivningen talar om för dig att ärbara kvinnor delar lika på föräldraförsäkringen. Vi gör mängder av saker, även vi svenskar, för att vi ser alla andra runt omkring oss göra det. Att det kommer in någon från vänster och lagstiftar om allt efter dennes normer gör bara skada.

Jag vill absolut inte att kvinnor skall bära slöja. Eller behå. Less is more. Men det är inte jag som bestämmer. I mitt Sverige trycker inte majoriteten ner sin moral i minoritetens strupe.

Några tankar om logistik

Det glädjer mig att även andra debattörer nu börjar prata om logistikens betydelse för politikens genomförande. Vi ingenjörer har länge vetat att den som vill öppna sitt hjärta även bör få upp hjärnan i varv. I alla fall om åtgärderna skall bli lite mer verksamma än att hålla händerna och sjunga "we shall overcome".

Det är viktigt att optimera flödena, tänka på volymerna, och ta bort de svaga länkar i kedjan som kommer bli de länkar som dimensionerar de möjliga volymerna. Ta, till exempel, en helt vanlig dator. Vi vill gärna den ska gå snabbt, och hinna med många miljoner operationer per sekund. För det ändamålet sätter vi in snabba minneskretsar. Det hjälper föga, om bussen mellan minne och CPU är långsam. När vi till slut skrämt upp bussen i så hög hastighet vi kan upptäcker vi att det inte hjälper, varpå vi sätter in cache-minnen lite här och var för att inte drabbas för hårt. När inte CPU-hastigheten kan ökas längre eftersom ljusets hastighet inte räcker till för att skicka signalerna fram och tillbaks inom processorn så lägger vi in flera CPU:er parallellt. Allt för att få upp flödet och volymerna.

Till och med hovpoeten Eddie Meduza fick det lite om bakfoten när han sjöng om "en Volvo med en åtta i som ryker och som går som själva faaaaan". Den Volvon åkte antagligen rakt fram i första kurvan.




Så hur ser det ut i det politikområde vi brukar prata om nuförtiden? Dåligt.  Så låt oss rensa upp - antingen anpassa maten efter mun, eller aptiten efter matsäcken.

Polisen klarar idag av att utvisa 4000 personer per år. Samtidigt påpekar minister Ygeman att vi, med tanke på volymerna in och hur stor andel av dessa som brukar få avslag och hur få som återvänder frivilligt, behöver skicka tillbaks ca 80000. Om vi sedan därtill lägger att ungefär lika många tog sig in illegalt som de som sökte asyl, så är den dator som är invandringen dimensionerad för noll invandring i decennier. Om nu inget görs för att ta bort flaskhalsen. Några raska förslag från mig:

• Skapa interneringsläger, där de som får avslag och de som hittas i REVA-aktioner hålls ett tag.
• Avhys med båt; ger betydligt större kapacitet än flyg.
• Om flyktingar ej vill uppge ursprungsland, eller mottagarlandet vägrar ta emot? Fixa ett avtal med ett UNHCR-flyktingläger att de tar emot alla vi avhyser.

Migrationsverket är idag överhopat med ansökningar. Väntetiderna för utredning räknas i år. Utredningarna har fått mycket kritik för bristande kvalitet. Jag har ingen siffra på kapaciteten, men räknar med att vi måste kraftigt minska volymerna under överskådlig framtid, för att istället fokusera på kvalitet: rimliga utredningstider, säkra bedömningar, avvisning av IS-krigare och insläpp av de förras offer.

Boendesituationen vid landets asylförläggningar är idag inget vidare. De intagna lever ovanpå varandra, sysslolösa, i åratal. Bemanningen är låg; Bert och grabbarna gör sitt bästa för att kapa kostnaderna. Även här finns en flaskhals. Mina förslag:

• Skippa privatiseringen. Värker lite i mitt liberala, öppna hjärta, men det verkar inte som om den lokala samhällspåverkan de privata asylboendena ger är särskilt positiv.
• Ålägg staten att fixa boende. Storskaliga anläggningar som ser till att försörja sig själva med läkare, lärare och allt annat som behövs, så att inte lokalsamhället urarmas. Om inte staten fixar tillräckligt många platser? Då tar vi inte in fler. Volymer är på riktigt. De vi vill ta emot, får vi fixa plats till.
• Avskaffa EBO. En bra tanke, men tyvärr med katastrofala konsekvenser för de redan invandrartäta orterna och de som får trängas i mögelskadade lägenheter.

Sen kommer till det riktigt svåra: boende, jobb och skola i det riktiga svenska samhället. Jag ser noll chans att vi får antingen ett nytt miljonprogram (utrymmet för att höja skatten för att finansiera detta finns inte) eller en liberal avreglering av bostadsmarknaden (inget politiskt stöd). Jag ser noll chans att vi får en radikal låglönemarknad i Downton Abbey-stil - Svensson skulle aldrig acceptera att få "charmiga" favelor inpå husknuten. I alla fall inte en politik som avsiktligt syftar därtill.


Det ser alltså rätt dystert ut för oss massinvandringens vänner. Sveriges institutioner är inte byggda därför; och centrala delar kommer aldrig att anpassas därtill.


Därför har jag ett anspråkslöst förslag.

Det finns inrättningar som är byggda för att hantera stora volymer: FN:s flyktingläger. Låt dessa bli förstas instansen i den svenska flyktingpolitiken. Som SD, och nuförtiden även Moderaterna, föreslagit: låt oss stänga gränsen för migranter. Den som vill till Sverige söker sig till flyktingläger i närområdet.

Istället för att ta emot vad flyktingsmugglarna har lust att skicka i vår väg, så åker Sverige ned till flyktinglägren och tar en aktiv roll i skörden. Vi definierar en kvot, en volym, och dimensionerar våra system därefter. Eftersom vi kommer fortsätta ha ett välfärdssamhälle med höglönejobb och dyra bostäder, så kommer vi i huvudsak kunna ta emot de läkare och ingenjörer som finns i överflöd i lägren. Givetvis bara de som har ID och examensbevis. Därutöver kan vi ta en liten kvot outbildade. Välfärdssamhället kräver intäkter för att klara sina utgifter. SFI-kurser ges på plats nere i lägren. Minns ni hur vi en gång i tiden utbildade afrikaner att hantera färdtjänst, på svenska? Dessa metoder borde kunna användas för att få fram lärare i lägren. Potentiella Sverige-kandidater kommer även att utbildas i svensk kultur på plats, till exempel hur man uppför sig i ett badhus.

Kommer då inte detta att kosta en ohygglig mängd pengar? Nix. Som kristdemokrat tänkte jag använda civilsamhället. Minns ni detta:

Bild stulen från aktuellfokus.se

 

Landet är uppenbarligen fullt av migrationsvänner. Så låt oss starta en stiftelse som driver utredningar på plats, utbildar i svenska, och skickar ned svenska kulturarbetare och artister. De här lär stå först i kön att åka ned och spela gratis:

Bild stulen från nordfront.se

 

Kostnaderna för invandringen kommer framgent att finansieras av att vänliga medborgare skänker en pizza och månadens Netflix-abbonemang. Kanske lite surt för landets pizzerior som därmed går miste om intäkter, men det är ju för goda ändamål. Istället för den nya värnplikt som diskuterats, kommer svenska vänsterungdomar köa för att få åka ned och göra gratis volontärår i flyktinglägren. Med massor av svenskar i lägren kommer lägrens usla finansiering och matbrist upp på bordet i svenska medier, och insamlingsgalorna räddar biffen.

 

Summa summarum: vi får ordning och reda i flyktingströmmen, välfärdssamhället kan bestå, de mest behövande nere i lägren får hjälp.

 

Det ser ljust ut för Sverige! Och världen.

 



Dags att häda!

Ibland blir jag lite trött.

Jag är fundamentalistiskt religiös. Just därför är det sekulära samhället min bästa vän. Det är när alla är fria att tro vad de vill, och inte tro på vad de vill, säga vad de vill och häda vad de vill, som både jag och Ahmed har möjlighet att utöva våra religioner. Den dag någon religiös fundamentalist får inflytande över samhället, är den dag som övriga fundamentalister bör börja fundera på att fly landet för att rädda livhanken.

I Sverige trodde jag att jag bor i ett sekulärt samhälle. Så läser jag om hur Sveriges Radio beskär en bild. Denna bild:

Bilden föreställer ursprungligen sverigedemokraten Paula Bieler, som håller i en Muhammed-teckning. Men Muhammed har beskurits. Av helt fel skäl. Om man hade gjort värderingen att det var trevligare för läsarna att få se en ung dam i bild än en skäggig gubbe, så kunde jag ge tummen upp. Men de angav två skäl:

1. Man vill inte kränka religiösa människors känslor.
2. Säkerhetsskäl.

Herrejävlar.

Låt oss börja med kränkningen. Så här såg originalet ut, knyckt från Bielers Twitter:

Man får allt vara duktigt lättkränkt för att bli kränkt över detta. Att public service är så försiktiga att kränka är oroväckande. Vi har inte längre några hädelseparagrafer i Sverige. Och samtidigt har jag aldrig sett SR ha någon tanke på att undvika kränka oss fundamentalistiska kristna. Skämt om påvens roliga hattar, bilder på Jesus i en kopp urin - inga problem. Får erkänna att det inte stör oss fundamentalistiska kristna heller. Efter att romarna spikade upp Jesus på ett kors finns det liksom inte mycket till normbrytande provokationer kvar att ta till.

Sen till säkerhetsaspekten. Om nu vår public service, som fullständigt kan strunta i konsumentbojkotter och intäktsbortfall, är rädd för att publicera en teckning - är det inte dags att agera? Dags att sätta polis och rättsväsende på att röka ut de intoleranta galningar som kan komma på tanken att ta till våld för en tecknings skull. För om vi viker oss här, vad kommer härnäst? Krav på separata pooler för män och kvinnor i badhusen? Krav på att kränkande, emot religionen gående homosexualitet inte skall få visas?

Det här landet behöver mer kränkningar, inte mindre. Och färre kränkta, uppblåsta idioter.

Låt oss avsluta med att le åt lite religiösa kränkningar:

Dags för nyval?

Det börjar mullra bland de moderata gräsrötterna. Fler och fler tjatar på sin partiledare att det är dags för nyval. Hon verkar vilja lägga fram en alliansbudget, och vi i KD är med på noterna. Återstår att se vad L och C säger. Samt några praktiska detaljer:

Att man måste få stöd av SD. Det verkar vara det svåraste hindret för en del politiker. Än sen då, säger jag. I politiken är det leveransen av politiska åtgärder som gäller, inte hur fagert man talar. I FN samverkar Sverige dagligen med världens värsta förtryckar-regimer. Eftersom jag inte är utrikesminister kan jag kalla Saudiarabien och Kina vid deras rätta namn, men eftersom denna blogg är barntillåten tänkte jag överlåta det åt er fantasi. Att då låta SD rösta på de egna förslagen, vad är problemet? Jag kan även tänka mig att låta Åkesson ingå i regeringen. Vi har ju sett hur bra det gått för MP när de fått ta ansvar för regeringspolitiken.

Finns det en alliansbudget? Jag är orolig för att alliansen har varit alldeles för upptagen med att gnälla på sossarna för att ha kunnat prata sig samman om en budget. Varpå det inte blir en "nystart för Sverige" i stil med 2006, utan snarare en Löfvensk kökkenmödding.

Kan C gå med på Moderaternas invandringspolitik? Jo, det tror jag. Med rätt medial vinkling. Politik är att kompromissa. Centerns själ borde vara miljöpolitik, inte flyktingpolitik. Mitt "spinn" skulle vara detta: Eftersom Centerns radikala integrationspolitik inte finns idag, så blir det med omedelbar verkan M:s migrationspolitik som gäller: noll invandring via gränsen. Däremot böjs omedelbart arbetsmarknads- och bidragspolitiken om i C-riktning, med tanken att man i den framtid där integrationen går som tåget kan börja öppna gränserna igen. Samtidigt får de feministiska Birgitta Ohlsson-liberalerna en köttbit i och med att kvotflyktingmängden modigt dubbleras samt kvoteras till 90% kvinnor (bara 10% kvar till helt jämställt då), och vi i KD får igenom att familjerna värnas genom en generös familjeåterförening för de få som kommer in. Vi kan till och med ge grabbarna i SD lite, genom att se till att det blir giftasvuxna och -lystna kvinnor som kommer in i kvoten, och placeras i glesbygden (där väl alla SD-väljare bor och förbannar kvinnobristen?).

Blir det nyval? Tveksamt. Inte om Löfven får välja. Löfven har redan visat att han gör vad som helst för att klänga sig fast vid makten, till och med regera med alliansbudget. Han kanske till och med föredrar alliansbudgeten framför vad han lyckas förhandla sig fram till med V. Har sossarna läst en opinionsundersökning senaste halvåret lär de hellre äta ett otal burkar mask än underkasta sig väljarnas dom. Ska det bli en ny regering ska det nog till ett misstroendeomröstning - tillsammans med SD. Men vad sjutton, har vi övertagit deras invandringspolitik så ska vi väl kunna komma överens. Om de inte är alltför sura på oss.

Så få tummen ur nu, alliansen. Om ni har något att komma med. Sverige har inte råd att vänta till 2018. Och sitter ni och rullar tummarna fram till dess, kan ni räkna med att jag kommer ihåg det vid valurnan.

Putins plutoner

Ni minns väl hur DN för ett tag sedan ansåg det vara tämligen ointressant att gräva i ett tips om massiva sextrakasserier på en festival i Stockholm, för att sedan när Köl exploderade efter nyår plötsligt visa ett ofantligt intresse - i att gräva i polisens ointresse för att rapportera om händelserna. Och hur en liberal debattör ansåg att den kritik DN fick för att den inte grävde i sextrakasserierna nog var orkestrerad och pådriven av Putins trollfabriker, snarare än ett genuint folkligt missnöje med DNs eventuella agendajournalistik?

Det ligger nog lite i vad hon säger. Inte nödvändigtvis just vad gäller kritiken av DN, men lite sådär i största allmänhet. Putintrollen finns, och de är aktiva. Trollens metod är att sprida det vi gamla Usenet News-rävar kallar FUD: Fear, Uncertainty and Doubt. På 70-talet gick många hederliga och ärliga svenskar med i demonstrationståg för fred, emot kärnvapen, för FNL, emot Sydafrika. Vad de aldrig fattade var att de dinglade i trådar styrda och finansierade av KGB. Ja, det är möjligt att ärligt arbeta för en god sak, samtidigt som man går Moskvas ärende. Moskva infiltrerar gärna organisationer med bra mål, och använder dem för att så långt som möjligt driva Moskvas mål. Världen är krånglig.

Hur vet vi vad som är Putindrivet? Inte lätt. När det går ett drev emot Ulf Brunnbergs senaste reaktionära uttalande, hur vet vi om det är Putin som ogillar Brunnbergs skådespelarprestationer eller om det är landets radikalfeminister som snackat ihop sig i ett slutet facebookrum? När Marcus Birro får en skitstorm från Twitter efter att han offentligt rackat ned på Islam, är det då Putin som ligger bakom eller ett gäng åsiktskorridorsvakter som ser chansen att hugga sin gamle före detta vänsterpolare i ryggen? Den ena förklaringen är så god som den andra.


Jag tror dock jag har hittat Moskvas nya mål. Har ni märkt, hur det plötsligt som från ingenstans börjat dyka upp notiser i tidningarna om hur invandrare trakasserar unga svenska flickor i landets badhus? Någon som inte har den upplystes känsliga näsa för troll skulle kunna tro att det beror på att trakasserierna förvisso pågått i många år, men att media haft en "gynna inte SD"-publiceringspolicy och därmed fokuserat på andra, viktigare nyheter, men nu efter Köln insett att detta är viktiga nyheter. Men vi som vet bättre, vi fattar.

Givetvis är alla rapporter om bråk i badet en Putin-kampanj för att se till att Sveriges befolkning håller sig borta från badhusen. När de sedan är tomma, så ockuperas de av ryska Spetznas-trupper som ett första steg i den ryska invasionen. Trupperna håller som bäst på att flyttas in medelst helikoptertransport, listigt kamouflerat som "avisning av vindkraftverk".

Upp till kamp, Sverigevänner!

Dags för kvotering!

Vi liberalkonservativa är inte direkt förtjusta i kvotering. Ur konservativ synvinkel vill vi ju inte ha in en massa fruntimmer i klassiskt manliga domäner som hästskötare och präster. Ur liberal synvinkel ser vi att det är orättvist att med lagens våldsmonopol i ryggen hindra en kompetent man från att bli ingenjör eller sopåkare bara för att tidigare kvinnor inte fått bli detta - två fel gör inte ett rätt.

Nu har jag dock hittat ett område där kvotering kan komma till pass.

Ni har väl hört om Sveriges mansöverskott? Så många manliga immigranter knackar på vår dörr att vi nu har större kvinnounderskott än Kina i vissa åldersgrupper. Att inom landet ha stora grupper marginaliserade, outbildade och oanställbara män som dessutom kommer att i gäng driva runt och söka efter kvinnor är ett bra katastrofrecept.

Så vad göra? Jo, kvotera! För varje ensamkommande man som anländer till Migrationsverkets portar, skall vi skicka ned Herculesplan till flyktinglägren i "närområdet" och hämta hem en ung kvinna. Nej för tusan, nuförtiden när jämställdhet är "minst 50% kvinnor, gärna mer", så låt oss hämta hem två unga kvinnor.

Vad är då poängen med detta? Jo, syftet med alla politiska förslag i Sverige nuförtiden är att de skall slå emot SD. Om vi nu ser till att hämta hem mängder av unga vackra kvinnor till Sverige, ensamstående kvinnor som nog längtar efter en robust beskyddare och försörjare, vad får det för resultat? Det är i glesbygden de finns. De där mytomspunna lågutbildade förlorarna till karlar som röstar på SD. Karlarna som sett jobben försvinna, och nu ser kvinnorna försvinna till storstaden medan de själva blir kvar med skogen, geväret och älgarna.

Tänk nu tanken att vi drar igång en storskalig invandring, där Bert Karlsson placerar ut hundra- och tusentals unga kvinnor på gamla nedlagda bygdehus och kursgårdar i glesbygden. Kvinnor med en patriarkal uppfostran, kvinnor som vet hur man sköter ett hem. Kvinnor som inte backar för att vara med och stycka en älg. Kvinnor som låter gubben stanna ute med polarna och dricka öl. Kvinnor som aldrig hört talas om värdegrund och genusteori.

Genast försvinner varje tanke hos dessa män på att rösta SD. De kommer alla oreserverat hylla massinvandringens positiva effekter. Hurra!

Som utvalsjury kan vi lämpligen skicka ned Bingo Rimér och Kulturmannen, så det blir lite klass på kvinnorna. Samt Alexander Bard, för att välja ut några afghanska pojkar till de svenska män som vill bli normbrytare.

Det här blir nog bra. Tror ni det är för tokigt? Jodå, men det skulle ändå inte förvåna mig om det blev regeringspolitik om ett halvår. Vi vet ju hur det har gått till hittills.

Wallström och fackidioterna

Jag gissar att ni inte missat den senaste veckans nyhetsflöde. Dags för mig att agera moralpredikant, och dela ut bannbullor och syndaförlåtelser.

Syndakatalogen är riklig och varierad. Kommunal har supit friskt och dyrt. De äger lägenheter i Stockholm, som de inte delar ut till socialt boende, utan behåller till riktigt behövande (sossepampar och sossepampars barn). De har även delat ut en lägenhet till bästaste tjejkompisen Margot Wallström.

Innan jag börjar nagla upp dem på skampålen så bör det sägas några ord om vilka moralregler vi skall döma de anklagade. Jag ser tre viktiga kategorier:

• Svea rikes lag. Inte ens sossepampar får bryta mot lagen.
• Min moral. Det här är min blogg, varför jag har fritt fram att kritisera de som inte gör som jag tycker passar.
• Rörelsens moral. Bryter Wallström eller Kommunal mot sin egen hederskodex så bör de kritiseras därför, och dömas därefter.

Så till anklagelserna:

Att supa

Jag har aldrig förstått de regler som finns i Sverige vad gäller sprit och representation. De känns rent viktorianska i sin prydhet. Klart att Kommunals ledning förtjänar en jävel eller två till maten! Sen blir det en sak för medlemmarna om de har lust att betala för utsvävningar i Sandviken-klass. Om inte, så har jag bara ett enkelt råd till Kommunal-medlemmar: gå ut!

Porr

Återigen blir jag förbryllad. I Sverige, landet där all bra konst skall vara provokativ, landet där RFSU pratar analpluggar med skolungdomar, landet där fri sex ses som gagneligt, blir folk upprörda över att någon står halvnaken på en scen och viftar på tuttarna.

Att äga och dela ut lägenheter

Här blir det lite spännande. Plötsligt går Kommunal från att vara det lågbetalda vårdbiträdets representant till att bli kapitalister; sådana där elaka rika fastighetsägare. Och genast blir Kommunal lika elaka, trångsinta och snåla som de privata fastighetsägare Rörelsen brukar kritisera: de lämnar inga lägenheter till kommunens bostadskö, utan delar istället ut till de som de föredrar: anställda, sossepampar, släktingar.

Lagen har vad jag vet inget att säga om Kommunals beteende. Äganderätten gäller; en fastighetsägare får hyra ut till vem de önskar.

Min egen moral ger grönt ljus. Jag är höger, och anser att den som äger en fastighet även äger rätten att bestämma vilka som ska bli hyresgäster.

Rörelsens moral, däremot, borde fått Kommunal att tänka till. Hur många gånger har ni hört en sosse säga, offentligt, att "vi i Rörelsen" har en lite finare, mer solidarisk moral än de där till höger, som bara tänker på sig själva? Sådant tal förpliktigar. Antingen lever man efter det, eller så är man en ynklig hycklare. En av de fariséer som Jesus så förhånade. Rörelsens ståndpunkt är tydlig: lägenheter skall fördelas av det offentliga, med förtur för de behövande. Att den socialistiska bostadspolitiken gör det nästan omöjligt för anställda att få lägenhet i innerstaden är i det här läget ett uselt försvar; det borde leda till eftertanke och omläggning av politiken istället. Varför skall övriga företag i Stockholm, och deras anställda, stå i bostadskön och lida, samtidigt som Rörelsens institutioner glider förbi i gräddfilen?

Att ge en lägenhet till Wallström, och att ta emot den

Här blir det än hetare än i förra punkten. En lägenhet i centrala Stockholm har ett ansenligt värde på svarta börsen; att få en sådan i knät kan därmed anses innebära en avsevärd fördel. Varpå det börjar viskas om mutor och otillbörligt gynnande.

Lagen verkar här, så som jag som lekman fattar den, rätt otydlig. Låt mig därför gå direkt på min egen moral, och mina egna erfarenheter.

Jag jobbar på ett multinationellt amerikanskt företag. Aha, tänker ni: Bananas, mord på fackliga företrädare, sweatshops, och så vidare. Nej. Jag har aldrig stött på ett företag som är så noga med moralen. När Sverige-filialen startades kom det över en gubbe från Irland och föreläste en dag om företagets etiska moralkoder. Varje år får vi gå en uppfräschningskurs. Moralen vad gäller mutor är så strikt, att en leverantör inte ens får bjuda mig på dagens lunch i lunchrestaurangen - det skulle kunna tolkas som att jag hamnar i beroende- eller tacksamhetsställning. Något som är lite överraskande för oss svenskar, som är vana vid blöta middagar ihop med konsultföretag, där konsulten tar hela notan för kvällen. Ibland misstänker jag, med Göteborgsandan i bakhuvudet, att Sveriges höga platser i globala korruptionslistor beror på att vi inte riktigt är vana vid att se korruption - ungefär som när man på hösten efter en timme i skogen ser den första kantarellen, och först då fattar att hela skogen är full av likadana svampar. Eller så är det ännu jävligare på andra håll; jag har hört en del hårresande hemlandshistorier från mina indiska arbetskamrater.

Garanterat: på mitt företag hade Wallström fått sparken samma sekund lägenhetsaffären upptäckts. Den mutande leverantören hade stängts av omedelbart.

Det finns dock en spetsfundighet som kan rädda Wallström. Mutor är när en tredje part försöker köpa sig till något. Som när Kommunal genom att ge en lägenhet till Wallström försöker få henne att agera emot väljarnas intresse. Men tänk om det inte finns någon tredje part? För att återgå till min situation, så är det inte mutor när min arbetsgivare ger mig en bonus för att göra en extra insats.

Är Kommunal Wallströms arbetsgivare? Tja - Rörelsen brukar ju hävda att kollektivanslutning till S var OK, och massiva penga- och personalbidrag från facket till S är OK eftersom S är fackets politiska gren. När facket ger pengar till S-politiker är det då bara att se som lön till anställda.  För att ta en till korkad liknelse: Om Hells Angels ger en S-politiker en miljon för att lägga förslag om att MC-förare i grupp skall slippa ha hjälm, så är det en solklar muta. Om däremot Hells Angels startar ett politiskt parti och finansierar detta, så är det demokrati.

Om detta försvaret funkar, så önskar jag att väljarna tar sig en ordentlig tankeställare: vill ni verkligen rösta in Kommunal i riksdagen 2018?


Ett annat vanligt försvar är att det bara är vanliga vänskapliga relationer. Kompisar som ger lite gåvor till varandra, inte kan det väl vara mutor?

Vi hade ett högprofilerat sådant fall här nere i Skåne för några år sedan. En av regionens stora företagare, IT-mogulen Dan Olofsson, bjöd in diverse vänner till sin safarianläggning i Sydafrika. Bland vännerna fanns Ilmar Reepalu. Då Olofsson äger företag som handlar med Malmö stad, och Reepalu styr samma stad med fast hand, kom mutanklagelserna raskt. Vilket de goda vännerna förklarade med att de var goda vänner; visst får man väl bjuda goda vänner på safari? Det blev till slut en frikännande dom.

Visst, Sverige är ett litet land och det händer nog ofta att chefer och säljare på beställande och utförande företag hamnar i samma villaområde, har barn på samma aktiviteter, och så vidare. Men: om den förklaringen blir godtagbar hamnar vi i samma situation som de Gahrtonska eftersupningarna. Oavsett hur uppenbara mutsituationer som uppdagas är det bara att säga "vi är polare". Så jag anser att vänner inte ska ge varandra eftertraktade lägenhetskontrakt. Inte när en av vännerna är politiker.

Att slingra sig

 Wallström försvarar sig med att hon inte visste att hon gick före i några köer. Hur korkad tror hon att vi är - eller att vi tror hon är?

Det är inte olagligt att ljuga, förvisso.

Själv tycker jag att man bör stå för vad man gjort. Rött kort, Wallström.

Rörelsen talar ofta och högt om solidaritet. Var är solidariteten med Kommunals ledning nu, Wallström? Rött kort även här.

Sammanfattning

Rörelsen borde omgående göra sig av med Kommunals ledning, och den kultur de spridit i företaget. Eller sluta med sitt fariseiska tal om hur mycket ädlare än andra de är.

Om Kommunal är en lobbyorganisation bör Wallström utredas för mutbrott, samt omedelbart avgå - bara misstanken om ett beroende är nog. Om kommunal däremot är Wallströms arbetsgivare, är det en tydlig signal till vänsterväljare: vill ni verkligen att Kommunal, Livs och Handels styr utrikespolitiken? Samtidigt är det även en signal till våra lagstiftare, att inte ge ett politiskt parti en särställning i lagstiftningen.

Rörelsen får bestämma sig. Är den en enhet, eller ej?

Addendum: efter att ha skrivit detta var det surt att se att Adam Cwejman skrivit så mycket bättre.