söndag 24 februari 2019

Återvändarna

Ingen har väl missat ståhejet kring Shamima Begum? Efter att som 15-åring ha fått för sig att IS verkar vara trevliga grabbar och ihop med bästaste tjejgänget åkt ned dit och fött tre ungar åt en IS-terrorist sitter hon nu i ett flyktingläger och är ledsen, och vill hem till mamma och pappa i Storbritannien.
Britterna är delade i två läger:
  • De som ser henne som ett stackars offer, och vill ha hem henne för försoning och återanpassning. Kontraindikatorernas kontraindikatorer, Jeremy Corbyn och Diane Abbott, är bland dessa.
  • De som, Hanif Bali style, tycker att IS-honan kan ruttna där hon är.
Just nu verkar den senare gruppen ha övertaget, och håller som bäst på att riva sönder tösens brittiska medborgarskap.

Historien är intressant för oss, eftersom även vi har "återvändare". IS-terrorister som i hundratal redan vänt hem och finns i bostadsområden i vår närhet, och IS-terrorister som sitter i flyktingläger och vill få komma hem.


Ska vi hämta hem våra IS-kreatur?

Röster höjs för att svenska staten ska hämta hem de stackars kvinnor som sitter och ruttnar i flyktinglägren. Det är ju synd om dem, där. De tvingas att bära burka så fort de går utanför tältet av elaka medsystrar. Ursäkta, men var det inte just det, att kunna behandla slavar och avvikande sämre än djur, som lockade er att gå med i IS? Njut av er egen ideologi!

Jag tycker faktiskt att det är lite snålt att bara betala flygbiljetterna för dessa damer. Låt oss skicka regeringsplanet istället. Regeringen har beställt fordon som passar utmärkt för att ta hand om detta avskum:





Ett par salvor från luften ovanför flyktinglägren, med IS-kvarteren väl utmärkta och isolerade, och transporten till helvetet är löst.

Men är inte det lite hårt? Är du helt omänsklig?


Nej, detta är barmhärtighet. Lagom straff för dessa ondskans adepter är den gamla hederliga regeln om "öga för öga, tand för tand": Låt dem bli sexslavar. Låt dem stekas över öppen eld. Låt dem kokas i motorolja. Låt dem dras isär levande. Allt som är mildare än det de själva utsatt folk för, är en nåd de inte förtjänar.

Men du kan väl inte hålla de stackars kvinnorna ansvariga för vad deras män hittade på?

I Sverige är vi jämställda. Kvinnor kan. Läs gärna lite om hur IS-honorna behandlade de kvinnor som kom som slavar till deras hushåll. De förtjänar att brinna i helvetet. Inte att hämta barn på samma dagis som mina och dina barn går på.

Ska vi ta emot våra IS-kreatur?

Vi bör alltså inte åka ned och hämta hem svinen. Men om de dyker upp på Arlanda, då? Jag är lite smått förvånad över att samma svenskar som tidigare varit mycket upprörda över att länderna söderöver inte tar emot de illegala invandrare och kriminella som vi vill skicka hem, nu inte vill ta emot de svenskar som skickas hem. Jag tycker en grundläggande regel är att varje land tar hand om sina egna medborgare. Irakier som åker till Sverige och begår brott skickas hem till Irak. Svenskar som åker till Irak och begår brott skickas hem till Sverige.

Så, ja. I princip bör Sverige välkomna kriminella svenskar hem. Även folkmordsturister. Dock finns tillkrånglande omständigheter:
  • Flera länder i Mellanöstern, däribland Irak, är inte särskilt intresserade av att ta emot de som Sverige skickar dit. Självfallet ska vi skicka alla IS-returer åter med vändande plan till dessa länder, tills dess de har lärt sig att ta emot sina egna medborgare.
  • Liksom Sverige sätter kriminella utlänningar i (alltför få år i) finkan innan de skickas hem, förväntar jag mig att de länder som IS-idioterna verkat i nu kommer ge krigsförbrytarna rejäla straff innan de skickas hem, eventuellt i kistor. Viss risk finns dock att det inte sker. Det är jobbigt att utreda brott och verkställa straff, och viss risk finns för att det blir ett väldigt gnäll från Amnesty och andra västliga organisationer om de hårda straffen. Hur lätt är det inte att bara sätta de utländska medborgarna på ett plan, så är de av med dem? I det läget vill jag också se att de studsar tillbaka till ursprungsorten som en bumerang.

Vad ska vi göra med det avskrap vi får in?

Tack vare nuvarande justitieministers Morgan Johansson värnande om islamiströsterna, och föregående justitieministers Beatrice Ask inkompetens, har vi riktigt usla lagar. Den här artikeln i Expressen visar hur illa det ligger till. I första hand ska de terrorister som slinker tillbaka till svenskt territorium med svansen mellan benen straffas, men då det är svårt att ifrån Sverige bevisa vad dessa kryp haft för sig nere i Mellanöstern så lär de gå fria. Då tar nästa led vid, kommunerna, och fixar bostäder, jobb och körkort. Sådana är lagarna. Det känns dock inte rätt i magen att vi tar hand om och återanpassar de som hållit människor som sex- och hushållsslavar, de som bränt människor levande, de som kastat folk från hustaken - medan vi skiter i offren.

Jag är normalt på rättssäkerhetens sida. Jag ogillar lynchjustis och drev. När feminister vill sänka beviskraven för våldtäkt för att förhindra att så många förövare går fria, "en kvinna har ingen anledning att ljuga...", är jag emot. När staten vill ha generalklausuler för att i efterhand kunna bestämma vilken skatteplanering som är olaglig, är jag emot.

Frågan är dock om vi inte kan hantera IS som ett unikum, i klass med nationalsocialisterna efter andra världskriget. Juristen Jakob Heidbrink påpekar att vi då använde oss av retroaktiv lagstiftning, med motivering att man borde ha insett att man inte får gå full Hitler utan att det ger konsekvenser. Nürnbergprocesserna och Danmarks och Norges upprensningar baserade sig på retroaktiv lagstiftning. Undantag skulle kunna göras även för IS, som är väl så barbariska som nationalsocialister och kommunister. Eftersom Goebbels inte lade upp några Youtube-klipp på judeutrotningar hade danskar som tog drängtjänst hos Hitler i alla fall ursäkten "vi visste inte", eller "vi fattade inte" - något de som lockats av IS propaganda lär få svårt att få någon att tro.

Jag tror dock inte för ett ögonblick att Morgan Johansson kommer agera för någon sådan lagstiftning. Morgan vill ha de klanröster som islamisterna sitter på. Liksom socialister ofta tycker att kommunister förvisso går lite för långt, men har hjärtat på rätt ställe i alla fall, så tycker islamisterna att IS verkar för Allahs sak, om än kanske lite väl hårdhänt, eller i alla fall lite väl publikt. Vi minns väl hur Mehmet Kaplan tyckte att IS-avskummet var att jämställa med de som krigade för Finland emot "the evil empire"?

Jag tror vi får sätta vår lit till Beatrice "lila kuvert" Ask. Hon ville skicka brev med lila utsida till sexbrottslingar, så de kunde bli publikt utskämda. Det var en ypperlig idé! Låt oss skicka regnbågsfärgade HBTQ-kuvert till de IS-uslingar som sitter i våra förorter, så kan grannarna ta över och kasta ut dem från hustaken. Vi ska dock inte vara omänskliga, vi skickar en polispatrull för att rädda dem. En polispatrull som får stå utanför och vänta på förstärkning. En polispatrull som med största möjliga försiktighet inleder dialog, med lågaffektivt bemötande. 

lördag 2 februari 2019

Farväl till Arbetsförnedringen?

Få som tvingats ta sig till Arbetsförmedlingen för att inte få någon hjälp med att få arbete är väl bedrövade över att det nu verkar som att de får minskat anslag, och att mycket av förmedlingen framöver ska läggas ut på privata aktörer? Det här har vi i högern tjatat om länge. Vad skulle kunna gå fel?

Ja, vad skulle kunna gå fel? Vad skulle kunna få våra politiker att stå med sina tvättade halsar om några år och mumla "vi har varit naiva"? Måhända det att de som vanligt fullständigt saknar förmågan att tänka efter före, att se risker och agera för att undanröja riskerna?

I näringslivet hade den som inte i förväg funderat över risker raskt blivit utkonkurrerad, för att inte säga utraderad. I vissa branscher, där produkterna riskerar förkorta människoliv, hade företagets företrädare även fått skaka galler ifall de lanserat produkter utan att tänka på hur man undviker att ta död på kundkretsen. Låt mig för några minuter hoppa in som obetald konsult åt våra politiker för att försöka hitta några uppenbara isberg som bör navigeras runt.


Första naiva antagandet: vi ger varje företag som vill jobba med arbetsförmedling en bunt pengar för varje arbetslös de registrerar i firman.

Misstänksam som jag är, och vis av skadan av "etableringslotsarna", gör jag ett antagande. Jag antar att det finns flera kriminella grupperingar, låt oss kalla dem klaner, som har för avsikt att snyta det allmänna på pengar. En slags samhälleliga iglar. Vad kan de göra?

Ja, här är det ju som att sno godis av småbarn, eller LSS-pengar från det offentliga. Det är bara att ta statens pengar, ge en tiondel till kunderna för att hålla käften, och låta bli att göra någon som helst förmedling. Kunderna håller tyst dels för att de får del av pengarna, dels för att de annars får besök av företagets beväpnade torpeder.

Hur förhindrar vi detta, med medel mer effektiva än värdegrundskurser och allsång?

Första naiva motmedlet: kontroll. Lär aldrig fungera. Vi ser väl hur statliga myndigheter öser pengar över islamister, och hur rätten i dagarna såg till att återfinansiera SUM efter att det blivit lite väl uppenbart att de inte hade rätt till de pengar de fått. Nej, de enda som kommer drabbas av hård kontroll är de legala företagen som försöker göra rätt. Ungefär som kontroll av invandring bara drabbar kompetensinvandrare som tagit ut för lite semester, aldrig IS-terrorister.

Andra naiva motmedlet: betala ut pengar när kunderna fått jobb. Lär heller aldrig fungera. Klanen styr diverse företag i skumma branscher som handbiltvätt och krogsvängen. Det är lätt att fixa låtsasanställningar i dessa företag, eller sätta lite press på de företag i trakten som betalar beskydd till klanen. Återigen, genom att dela med sig lite av de pengar som staten betalar ut, och genom sitt stora våldskapital, så ser man till att folk håller käften.


Som ni ser så är det lätt hänt att vad än politikerna hittar på, så kommer bovarna att ta för sig. Vad göra? Mitt förslag är att ta hjälp av Skatteverket. Där är man vana vid att slemma kapitalister anställer samvetslösa jurister till att gå runt lagförslagen, och ser därför till att täta till hålen.

Mitt lilla förslag, hoptänkt på en höft, tar också Skatteverket till hjälp. Det funkar sålunda: Staten lovar att betala ut en summa pengar för varje kund som får ett stadigt jobb. Pengarna som utbetalas kommer, via Skatteverket, från de pengar som kundens arbetsgivare betalat in till Staten. Därmed skulle den som försöker tjäna pengar på fejkanställningar bara få tillbaka de pengar de själva betalat in, minus lite administrativa avdrag, vilket inte är någon lysande förtjänst.


Jodå, det finns säkert hål även i mitt förslag. Jag hoppas dock att våra politiker kan täppa till några av dem efter ett par års utredning. Hur bottenlöst inkompetenta som helst kan de väl ändå inte vara?



fredag 1 februari 2019

Årets svensk

Jag trodde faktiskt jag låg bra till för att knipa utmärkelsen "årets svensk" i år. Årets jurist blev en lilahårsfärgad radikalfeminist som inte ens var jurist. Eftersom jag till och med är svensk, så borde mina chanser vara än större.

Men icke. Årets svensk blev istället Hamid Zafar. En bra kandidat. Han har varit aktiv i skoldebatten i flera år. Därutöver har han inte bara pratat om vad som ska göras, utan även kavlat upp ärmarna och som rektor varit med att vända en problemskola i förorten.

Jag får istället sikta in mig på Johnny Bode-priset. Någon gång ska det gå!

Dagens Industri är lyriska över valet av Zafar. De hoppas att hans ordning-och-reda-policy ska göra intryck på minister Anna Ekström, så att det kan bli slut på flummet och dumheterna i skolpolitiken, med uppåtvändande PISA-resultat och ett rikare, klokare land som slutligt resultat.

Innan jag hinner stämma in i hyllningskören med min brutala och falska basröst så råkar jag läsa en artikel som Zafar skrivit om hur vi fixar skolan. Spännande läsning, minst sagt:
  • Bussning av invandrarelever till de pursvenska skolorna. Jösses! Medelklassen lär göra revolution, väpnad revolution, om det går igenom.
  • Skolorna i utanförskapsområdena ska ha de bästa lärarna och rektorerna. Ge dem högre löner!
  • Strunta i att anställa en massa pysselpersonal, satsa på bra lärare istället.
  • Undervisa föräldrar i vad skollag och läroplan ger för rättigheter och skyldigheter. Det är föräldrarna som står för den sociala fostran.
Låt oss börja med bussningen. Det har redan fått Rebecca Weidmo Uvell att gå i taket. Likt alla oss andra som knegat hårt för att få råd att köpa en bostad som inte ligger i New Kabul blir hon minst sagt lite sur över att helt plötsligt verkligheten ska knacka på hos hennes skola - och måhända hennes barn få bussas till Rinkeby, då det redan är fullt i alla vettiga skolor, och någon måste ut om någon annan ska in. Mångkultur i all ära, men inte tusan var tanken att man själv skulle åtnjuta den fullt ut.

Jag förstår vilket problem Zafar vill lösa: att det finns massor med skolklasser där ingen talar svenska, inte ens läraren, och att dessa elever därmed är räddningslöst förlorade. Om det vore så att det vore en eller ett par klasser som hade detta problem, visst, då hade vi kunnat lösa det genom att de sprids ut över staden. Idag är det dock såpass många invandrarelever att de skulle sätta tung prägel på varenda skolklass i landet. Medelklassen skulle raskt rösta in SD till egen majoritet nästa val.

Till viss del får jag dock göra Weidmo Uvell besviken; bussningen finns redan, om än i frivillig form. Jag är själv en sån där fripassagerare som inte har råd med en fin innerstadsadress utan bor i en liten håla utanför den fina, med akademiker smockfyllda centralorten. Ändå så har jag använt det fria skolvalet till att få in min guldklimp på en central skola; det är bara att ställa sig i kö. Och eftersom det är en bit in så åker vi buss. Tack vare det över hela Skåne fria gymnasievalet är det redan så idag att Lundabarn med låga betyg får se sig utkonkurrerade av "riff-raff" från Eslöv och Sjöbo. För en månad sedan blev det lite tidningsrubriker efter att förstadsgängen lärt sig om det fria valet att förflytta sig längs länets vägar och börjat råna folk i Vellinge och Lund också. Tänk hur det blir när hederligt folk i förorten inser att det bara är att fylla i en blankett för att ställa sig i kö till förnäma Katedralskolan?

De bästa lärarna? Låt oss definiera "bäst". Jag misstänker att de lärare med vassast kunskaper i matematik och historia även i fortsättningen kommer kämpa för att få tjänst i innerstadens prestigeskolor. Vad vi behöver i de skolor som fullständigt havererar idag är fler som Zafar; folk som vågar betona ordning och reda och se till att det blir ordning och reda. Vi behöver också lagar som inte ger skadestånd till stökiga elever som lyfts ut ur klassrummen.
 

Men varför ska jag gå och hitta på en massa lösningar, när det finns experter? Häromdagen kom OECD med en rapport om den svenska skolan. Jag rekommenderar alla som tänker stödja sig emot den att först läsa den med egna ögon. Den är väldigt vagt och försiktigt skriven, med massor av formuleringar i stil med att "Sverige skulle kunna göra si, forskning har pekat i bägge riktningar, eller Sverige skulle kanske kunna försöka att göra så, olika exempel från olika länder tyder på att det kanske skulle kunna fungera".

  • Vilket har fått "oberoende" SvT att glatt sätta rubriken "OECD: inför särskilda kvoter för socioekonomiskt missgynnade". Detta är inte alls vad OECD säger, OECD tar upp kvoter som en av många åtgärder som har använts i andra länder och kanske skulle kunna användas här, utan att på något sätt sätta denna åtgärd främst, snarare tvärtom. 
  • Vilket har fått den socialdemokratiske friskoleälskaren Widar Andersson att skriva i Folkbladet Östgöten om hur OECD talar om vikten av att barn ska kunna välja skola. Och det gör OECD förvisso, men de talar även om en massa olika sätt som kan användas för att ge detta val: de svenska fria friskolevalen, de holländska obligatoriska skolvalen, den svenska viktade skolpengen (men mer konsekvent genomförd), samt, ja, även kvoter.
Rapporten är inte alls dum för den som vill ha en massa idéer och förslag från andra länder. Någon tydlig bruksanvisning är den dock ej.