För ett tag sedan var det några som ville rycka tillbaks Bodström från andra sidan Atlanten, som en förlösande kämpe som sveper undan Reinfeldt ungefär som ElBaradei kommer till Egypten och störtar Mubarak. Visst, gärna, för en högerbloggare vore det ett suveränt sätt att toppa laguppställningen. Så länge Bodström inte går och blir statsminister och gör allvar av det hela, skulle det bli tillfälle till många skämt om Bodströmsamhälle, drogtester och annat kul som vår vän Thomas ännu inte hunnit hitta på.
Sen idag drar Per Gahrton fram en riktig dark horse i Sydsvenskan: Mona Sahlin! Motiveringarna grundar sig huvudsakligen om nostaligiskt tal om Palmes Sverige. Hmm - Palme? Den tid då vi moraliskt (moralistiskt?) högt talade om en tredje ståndpunkt, medan vi spelade under täcket med USA? Den tid då biståndspengarna gick till att hålla socialistiska diktaturer under armarna? Skulle passa finfint med dagens situation i Egypten - vill verkligen vänstern bli påmind om sin historia just idag?
För att toppa galenskaperna får jag väl presentera min egen kandidat till S-ledarskapet: Mållgan, Alfons Åbergs låtsaskompis.
Varför Mållgan?
- En låtsasfigur uppfyller galant grundkravet för en politiker: att inte ha gjort något tillnärmelsevis mänskligt i det förflutna, som att ha supit sig full, varit helnykterist, svurit för mycket, vara pingstvän och därmed låta bli att svära, osv. Visserligen rapporteras att Mållgan varit inblandad i en trafikolycka, men ingen fällande dom har setts till. Alfons-böckerna kan även antas vara såpass moderna att ord som neger inte förekommer i dem.
- En figur ur Alfons-böckerna borde kunna tävla framgångsrikt med Reinfeldts hundögon i TV-debatterna.
- Han är kändis, till och med mer känd än Bodström.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar