Jag börjar tvivla på Björklund. Det började så bra, med katederundervisning, betyg och kadaverdisciplin. Men nu har man förbjudit hemundervisning. En familj har till och med flytt till Åland för att kunna fortsätta undervisa barnen hemma - i övriga Europa är det här nämligen ofta tillåtet.
Men det här rör ju bara en liten spillra udda människor, inte kan det vara något viktigt att ta upp? Aha, så transsexuellas rättigheter är oväsentliga. OK, då vet jag det.
Att vara liberal, Jan, det innebär att låta andra människor göra som de behagar så länge som det inte skadar andra. Och ingen har ännu påstått att de hemundervisade barnen lider någon skada. Att förbjuda beteenden som man inte själv gillar, eller som går på tvärs med de mål man själv har - det är inte liberalt.
söndag 26 februari 2012
Till den organiserade brottslighetens lov
Dagens krönika kommer handla om hur bra det är med kriminella MC-ligor. Japp, jag är numera en hangaround. I alla fall enligt Kielos på Aftonbladet. Jag delar min begreppsvärld med Hells Angels:
- Jag älskar motorcyklar
- Jag är en skäggig gubbe
- Jag har gärna en tjej på bönpallen
- Det har hänt att jag kört lite för fort
- Jag älskar att riva isär och sätta ihop min motorcykel
- Jag gillar att sitta på puben i MC-kläder och dricka öl och se tuff ut
T(r)yckfrihet?
Sydsvenskan har idag en serie artilkar om Tryckfrihetsföreningen, en förening som trots sitt namn mest verkar fokusera på att prata om Islam, samt att man inte får prata om Islam. Där finns material för en hel del observationer.
Först en kort summering för den som inte orkar läsa allt: Jag håller med föreningen att det är av godo om infekterade ämnen kan diskuteras öppet, med argument istället för invektiv. Jag har dock helt andra åsikter än föreningen i de få ämnen de vill ta upp.
För det första: i och runt salen finns ett tjugotal poliser, för att skydda mötet mot de som eventuellt skulle vilja kasta ägg, ruttna tomater eller hårdare projektiler. Här är det allra allvarligaste, även om det inte enbart berör dagens möte. Det finns människor i Sverige som är så benhårt emot att vi gillar olika att de tycker det är OK att ta till våld mot de som tycker annorlunda. Dessa demokratins dödgrävare har vi som gillar det öppna samhället till ansvar att stå upp emot samfällt. Ja, vi gillar olika, men era metoder är helt oacceptabla. Nazister som pucklar på judar och socialister, islamister som pucklar på satirtecknare, socialister som pucklar på sverigedemokrater: Väx upp, och kom till debatten beväpnade med vassa argument. Eller stanna hemma.
Sen åter till Tryckfrihetsföreningen. De anser att media inte ger en rättvisande bild av islam och invandringen - främst dess problem, då. En medieforskare, Gunilla Hultén, sågar den åsikten. Med visst fog. Vi är många som anser att media är partiska. Sossebloggare rasade under Juholttiden emot den massivt borgerliga media. Vi till höger förtvivlar över de vänstervridna kultursidorna, där kommunister är mainstream och Reinfeldt extremist. Om nu alla är lika missnöjda, så kan det tyda på att media totalt sett är rätt neutralt. Ingen sida får igenom sin ståndpunkt rakt av.
Själv vill jag dock inte förära föreningen en omedelbar foliehatt. Ta som exempel de artiklar som då och då förekommer om en enskild asylsökande som fått avslag och nu skall avvisas. En rungande majoritet i riksdagen står bakom den nuvarande asylpolitiken: att den som söker asyl skall utredas av Migrationsverket, och att de som efter utredning inte befinns uppfylla kraven skall vända tillbaka hem. Själv är jag för fri invandring. Tryckfrihetsföreningen antar jag vill dra ned på invandringen. Vilket är då medias normala perspektiv? Jo, rätt extremistiskt faktiskt - de brukar ha samma perspektiv som jag. Att alla skall ha rätt att stanna i Sverige. Så nog förstår jag att invandringskritiker blir lite putta. Själv blir jag mest glad, över att media äntligen håller med mig om något.
"Det är bara vissa frågor som får diskuteras i Sverige, och framför allt är det bara vissa åsikter som tillåts komma fram" säger enligt tidningen journalisten Ingrid Carlqvist, sällskapets grundare. Nja. Det absolut farligaste hindret emot tyckfriheten, inblandning från en ond statsmakt, är undanröjt. Det är idag helt fritt att uttala sig kritiskt emot kung, fosterland, Håkan Juholt och melodifestivalen utan att riskera fängelsestraff. Samtidigt är hon inte helt utan poänger. När människor kan bli av med jobbet för att de går med i sverigedemokraterna, då sitter åsiktsfriheten löst. Ungefär som för Torsten Leander en gång i tiden. Den tid då kommunister inte fick jobb på grund av sina åsikter var en ond tid - den vill vi inte ha tillbaka. När vänstern envisas med att smeta Breivik på alla som inte delar delas världsbild, då kan en viss uppstädning av debatten efterfrågas.
Lars Hedegaard, mannen som startade det danska Trykkefrihedsselskabet, var i Malmö och sa att muslimer "inte nöjer sig förrän deras religion härskar över hela världen". Ja, det har han ju helt rätt i. Islam är en missionerande religion. Men: det är även kristendomen. Jesus gav sina lärjungar en väldigt tydlig uppmaning: "gå ut och gör alla folk till mina lärjungar". Och det gjorde Paulus, Petrus och grabbarna med den äran. Även de Jehovas vittnen och mormoner som går runt i mitt bostadsområde har samma mål. Samt de socialdemokrater och moderater som dyker upp ungefär vart fjärde år. Alla har vi full rätt att övertyga omvärlden om att våra åsikter och ideologier är de enda rätta. Det är det som kallas tyckfrihet, Tryckfrihetssällskapet!
Några andra citat från Hedegaard får mig att skaka på huvudet: Muslimer ljuger, är odemokratiska och står för barbari. Muslimer våldtar sina egna barn. Som de hade sagt om mötet varit i Trollhättan: sicken flane. Ledsen, men här tog de rationella argumenten slut för mig.
En intervju med en dansk präst gör mig lite motvalls. Några citat: "Invandringen ändrar Sverige för alltid. Det är en skandal.", "Det finns risk för att Sverige tas över av islam, vår tids totalitarism." Själv bejakar jag islam. Som gammal konservativ, religiös skäggig gubbe som alltmer känner sig som en främling i sitt eget land, så är jag glad över att det kommer fler gamla konservativa, religiösa skäggiga gubbar in till landet. Jag känner betydligt mer kulturell gemenskap med en koranviftande fundamentalist än jag gör med en hbtq-aktivist. Sverige ändras kontinuerligt. Kristendom, industrialisering, kommunism, feminism - mycket har kommit in utifrån. Det statiska samhället finns inte. Det är bara att gilla läget: islam är här. Samtidigt är det inte bara muslimer som invandrar. I Afrika lever kristendomen kvar - den gamla konservativa kristendomen, som ogillar kvinnliga präster och homosex. Med invandrare kommer den tillbaks in i Sverige. Så kanske vi skall varna för att kristendomen håller på att ta över Sverige?
Även den gamla vanliga kritiken om anpassning emot islam, att till exempel skolor börjar servera halalkött, tas upp. Här vill jag protestera, kraftigt. Visst, i det Sverige där jag växte upp, det som SD längtar tillbaks till, så fanns bara en sorts mat i skolköket. Och att få välja skola själv var inte tal om. Men ett liberalt samhälle tar hänsyn till sina invånares önskemål. Idag kan mina barn vid behov få glutenfri, nötfri och mjölkfri kost. De som av ideologiska skäl inte äter kött kan få vegetarisk kost. Varför skall då inte de vars religion påbjuder halalkost kunna få detta? Samma sak med religiösa friskolor - det är undersåten som skall välja, inte överheten. Om en del av kommunens invånare efterfrågar könsseparerade bad eller skolor, så tycker jag kommunen kan anstränga sig lite att möta önskemålen. Eller så kan man följa den nyliberala modellen att marknaden sköter baden, så att den som tror att det finns en marknad för könsseparerade bad är fri att bygga och driva ett bad. Själv vill jag förstås, som certifierad snuskhummer, att kommunen skall ha en dag med könsgemensamma omklädningsutrymmen och bastu. I ett liberalt samhälle kan även minoriteter leva ut sina böjelser.
Till sist, så tycker jag Tryckfrihetsföreningen med det här mötet gör ett rejält självmål. Man klagar på att man inte får komma till tals i debatten. Sen, när man själv ordnar ett möte, så är det endast islamkritiker som får komma till tals. Visst, det blir väl lättare att nå konsensus i debatten. Men nog hade det varit roligare om man hade kunnat visa hur bra det blir när olika åsikter får brytas i fri debatt?
Först en kort summering för den som inte orkar läsa allt: Jag håller med föreningen att det är av godo om infekterade ämnen kan diskuteras öppet, med argument istället för invektiv. Jag har dock helt andra åsikter än föreningen i de få ämnen de vill ta upp.
För det första: i och runt salen finns ett tjugotal poliser, för att skydda mötet mot de som eventuellt skulle vilja kasta ägg, ruttna tomater eller hårdare projektiler. Här är det allra allvarligaste, även om det inte enbart berör dagens möte. Det finns människor i Sverige som är så benhårt emot att vi gillar olika att de tycker det är OK att ta till våld mot de som tycker annorlunda. Dessa demokratins dödgrävare har vi som gillar det öppna samhället till ansvar att stå upp emot samfällt. Ja, vi gillar olika, men era metoder är helt oacceptabla. Nazister som pucklar på judar och socialister, islamister som pucklar på satirtecknare, socialister som pucklar på sverigedemokrater: Väx upp, och kom till debatten beväpnade med vassa argument. Eller stanna hemma.
Sen åter till Tryckfrihetsföreningen. De anser att media inte ger en rättvisande bild av islam och invandringen - främst dess problem, då. En medieforskare, Gunilla Hultén, sågar den åsikten. Med visst fog. Vi är många som anser att media är partiska. Sossebloggare rasade under Juholttiden emot den massivt borgerliga media. Vi till höger förtvivlar över de vänstervridna kultursidorna, där kommunister är mainstream och Reinfeldt extremist. Om nu alla är lika missnöjda, så kan det tyda på att media totalt sett är rätt neutralt. Ingen sida får igenom sin ståndpunkt rakt av.
Själv vill jag dock inte förära föreningen en omedelbar foliehatt. Ta som exempel de artiklar som då och då förekommer om en enskild asylsökande som fått avslag och nu skall avvisas. En rungande majoritet i riksdagen står bakom den nuvarande asylpolitiken: att den som söker asyl skall utredas av Migrationsverket, och att de som efter utredning inte befinns uppfylla kraven skall vända tillbaka hem. Själv är jag för fri invandring. Tryckfrihetsföreningen antar jag vill dra ned på invandringen. Vilket är då medias normala perspektiv? Jo, rätt extremistiskt faktiskt - de brukar ha samma perspektiv som jag. Att alla skall ha rätt att stanna i Sverige. Så nog förstår jag att invandringskritiker blir lite putta. Själv blir jag mest glad, över att media äntligen håller med mig om något.
"Det är bara vissa frågor som får diskuteras i Sverige, och framför allt är det bara vissa åsikter som tillåts komma fram" säger enligt tidningen journalisten Ingrid Carlqvist, sällskapets grundare. Nja. Det absolut farligaste hindret emot tyckfriheten, inblandning från en ond statsmakt, är undanröjt. Det är idag helt fritt att uttala sig kritiskt emot kung, fosterland, Håkan Juholt och melodifestivalen utan att riskera fängelsestraff. Samtidigt är hon inte helt utan poänger. När människor kan bli av med jobbet för att de går med i sverigedemokraterna, då sitter åsiktsfriheten löst. Ungefär som för Torsten Leander en gång i tiden. Den tid då kommunister inte fick jobb på grund av sina åsikter var en ond tid - den vill vi inte ha tillbaka. När vänstern envisas med att smeta Breivik på alla som inte delar delas världsbild, då kan en viss uppstädning av debatten efterfrågas.
Lars Hedegaard, mannen som startade det danska Trykkefrihedsselskabet, var i Malmö och sa att muslimer "inte nöjer sig förrän deras religion härskar över hela världen". Ja, det har han ju helt rätt i. Islam är en missionerande religion. Men: det är även kristendomen. Jesus gav sina lärjungar en väldigt tydlig uppmaning: "gå ut och gör alla folk till mina lärjungar". Och det gjorde Paulus, Petrus och grabbarna med den äran. Även de Jehovas vittnen och mormoner som går runt i mitt bostadsområde har samma mål. Samt de socialdemokrater och moderater som dyker upp ungefär vart fjärde år. Alla har vi full rätt att övertyga omvärlden om att våra åsikter och ideologier är de enda rätta. Det är det som kallas tyckfrihet, Tryckfrihetssällskapet!
Några andra citat från Hedegaard får mig att skaka på huvudet: Muslimer ljuger, är odemokratiska och står för barbari. Muslimer våldtar sina egna barn. Som de hade sagt om mötet varit i Trollhättan: sicken flane. Ledsen, men här tog de rationella argumenten slut för mig.
En intervju med en dansk präst gör mig lite motvalls. Några citat: "Invandringen ändrar Sverige för alltid. Det är en skandal.", "Det finns risk för att Sverige tas över av islam, vår tids totalitarism." Själv bejakar jag islam. Som gammal konservativ, religiös skäggig gubbe som alltmer känner sig som en främling i sitt eget land, så är jag glad över att det kommer fler gamla konservativa, religiösa skäggiga gubbar in till landet. Jag känner betydligt mer kulturell gemenskap med en koranviftande fundamentalist än jag gör med en hbtq-aktivist. Sverige ändras kontinuerligt. Kristendom, industrialisering, kommunism, feminism - mycket har kommit in utifrån. Det statiska samhället finns inte. Det är bara att gilla läget: islam är här. Samtidigt är det inte bara muslimer som invandrar. I Afrika lever kristendomen kvar - den gamla konservativa kristendomen, som ogillar kvinnliga präster och homosex. Med invandrare kommer den tillbaks in i Sverige. Så kanske vi skall varna för att kristendomen håller på att ta över Sverige?
Även den gamla vanliga kritiken om anpassning emot islam, att till exempel skolor börjar servera halalkött, tas upp. Här vill jag protestera, kraftigt. Visst, i det Sverige där jag växte upp, det som SD längtar tillbaks till, så fanns bara en sorts mat i skolköket. Och att få välja skola själv var inte tal om. Men ett liberalt samhälle tar hänsyn till sina invånares önskemål. Idag kan mina barn vid behov få glutenfri, nötfri och mjölkfri kost. De som av ideologiska skäl inte äter kött kan få vegetarisk kost. Varför skall då inte de vars religion påbjuder halalkost kunna få detta? Samma sak med religiösa friskolor - det är undersåten som skall välja, inte överheten. Om en del av kommunens invånare efterfrågar könsseparerade bad eller skolor, så tycker jag kommunen kan anstränga sig lite att möta önskemålen. Eller så kan man följa den nyliberala modellen att marknaden sköter baden, så att den som tror att det finns en marknad för könsseparerade bad är fri att bygga och driva ett bad. Själv vill jag förstås, som certifierad snuskhummer, att kommunen skall ha en dag med könsgemensamma omklädningsutrymmen och bastu. I ett liberalt samhälle kan även minoriteter leva ut sina böjelser.
Till sist, så tycker jag Tryckfrihetsföreningen med det här mötet gör ett rejält självmål. Man klagar på att man inte får komma till tals i debatten. Sen, när man själv ordnar ett möte, så är det endast islamkritiker som får komma till tals. Visst, det blir väl lättare att nå konsensus i debatten. Men nog hade det varit roligare om man hade kunnat visa hur bra det blir när olika åsikter får brytas i fri debatt?
lördag 25 februari 2012
Släpp fångarna loss...
... det är vårat land. Inte Bernadottes.
Ja, nu är det dags. Dags att hoppa ut ur garderoben och outa mig själv som en brinnande republikan. De senaste dagarnas debatt om den stackars flickans namn var bara droppen. Kan vi inte lämna henne i fred? Inför republik, och låt lilla Estelle leva i lugn och ro i ett radhus någonstans.
Om vi nu skall ha republik, vem skall vi då ha som president? Där får vi välja noga. Tänk på att kungen, med sina kaffeflickor och aningslösa uttalanden om despoter, har försöjt en inte oansenlig mängd journalister genom åren. Tänk om vi väljer Fredrik Reinfeldt till ny president. Efter ett par hemma hos-reportage får journalisterna skola om sig till finansanalytiker. Om nu inte Filippa gömt undan några kaffepojkar i blusärmen.
Nej, vi skall ha en president som håller mediaintresset uppe. Och då finns endast en kandidat:
Håkan Juholt!
Håkan vet hur man matar pressen med nya, kontroversiella uttalanden. För att sedan på eftermiddagen gå i motsatt riktning.
Håkan kan få oss mustaschprydda män att bli senaste mode igen.
Håkan är van vid att stå i pressens sökarljus. Han står pall. Bara han slipper knivar i ryggen från sina partikamrater, så kommer ingen att kunna rucka honom.
Men vore det inte bättre att behålla den garanterat opolitiska kungafamiljen? Juholt kanske kommer börja driva en massa politik på tvärs emot regeringen? Nej, här har vi allt att vinna med Juholt. Minns att C-G och Silvia då och då råkar häva ur sig något politiskt i ett av alla sina invigningstal. Och eftersom de gör det så sällan, och absolut inte får göra det, så blir det ett himla liv. Men när tog någon ett Juholt-utspel på allvar sist?
Så, alla republikaner från höger till vänster. Förena er med mig i kampen, och välj Håkan Juholt till president!
Ja, nu är det dags. Dags att hoppa ut ur garderoben och outa mig själv som en brinnande republikan. De senaste dagarnas debatt om den stackars flickans namn var bara droppen. Kan vi inte lämna henne i fred? Inför republik, och låt lilla Estelle leva i lugn och ro i ett radhus någonstans.
Om vi nu skall ha republik, vem skall vi då ha som president? Där får vi välja noga. Tänk på att kungen, med sina kaffeflickor och aningslösa uttalanden om despoter, har försöjt en inte oansenlig mängd journalister genom åren. Tänk om vi väljer Fredrik Reinfeldt till ny president. Efter ett par hemma hos-reportage får journalisterna skola om sig till finansanalytiker. Om nu inte Filippa gömt undan några kaffepojkar i blusärmen.
Nej, vi skall ha en president som håller mediaintresset uppe. Och då finns endast en kandidat:
Håkan Juholt!
Håkan vet hur man matar pressen med nya, kontroversiella uttalanden. För att sedan på eftermiddagen gå i motsatt riktning.
Håkan kan få oss mustaschprydda män att bli senaste mode igen.
Håkan är van vid att stå i pressens sökarljus. Han står pall. Bara han slipper knivar i ryggen från sina partikamrater, så kommer ingen att kunna rucka honom.
Men vore det inte bättre att behålla den garanterat opolitiska kungafamiljen? Juholt kanske kommer börja driva en massa politik på tvärs emot regeringen? Nej, här har vi allt att vinna med Juholt. Minns att C-G och Silvia då och då råkar häva ur sig något politiskt i ett av alla sina invigningstal. Och eftersom de gör det så sällan, och absolut inte får göra det, så blir det ett himla liv. Men när tog någon ett Juholt-utspel på allvar sist?
Så, alla republikaner från höger till vänster. Förena er med mig i kampen, och välj Håkan Juholt till president!
fredag 24 februari 2012
Frau Merkel, tear down that wall!
Nej, det här blir inte ännu ett naivt inlägg i Mellanösterndebatten. Jag tänker på den mur vi i EU byggt upp emot omvärlden. Den mur som stänger inne de som inte har råd att betala flyktingsmugglarens taxor. Den mur som tidigare uppehölls av Khadaffi, med vårt goda minne. Den mur som gör att utvecklingsländer inte kan sälja sina varor på vår marknad. Den mur som gör att vi dumpar vårt överskott på världsmarknaden. Och sen ger vi en skärv i bistånd, tar emot ett par invandrare, och känner oss så goda så.
Det är dags att riva muren. Låt bananodlarna i EU kämpa emot utvecklingsländernas bananodlare på lika villkor. Låt låglöneländerna skicka sina T-shirts hit. Låt vem som helst som vill pröva lyckan komma hit. Bättre och mindre korrumperad u-hjälp än invandrare som jobbar här och skickar hem en skärv finns inte.
Nu blöder Syrien. Diktatorn gör sitt bästa för att decimera sitt folk. I stället för att några lyckliga och rika få som kan hala upp vad det kostar att smugglas in till Sverige skall få överleva, låt oss pröva något nytt. Låt oss ställa dörren på vid gavel, så att även de fattiga kan komma hit.
Det är dags att riva muren. Låt bananodlarna i EU kämpa emot utvecklingsländernas bananodlare på lika villkor. Låt låglöneländerna skicka sina T-shirts hit. Låt vem som helst som vill pröva lyckan komma hit. Bättre och mindre korrumperad u-hjälp än invandrare som jobbar här och skickar hem en skärv finns inte.
Nu blöder Syrien. Diktatorn gör sitt bästa för att decimera sitt folk. I stället för att några lyckliga och rika få som kan hala upp vad det kostar att smugglas in till Sverige skall få överleva, låt oss pröva något nytt. Låt oss ställa dörren på vid gavel, så att även de fattiga kan komma hit.
måndag 20 februari 2012
S - det nya högerpartiet?
Det är nog dags att sluta gnälla på vänstern, och vara lite snäll. Om de nu tycker det är att vara snäll att kalla dem för moderater.
Socialdemokraterna i Malmö verkar i alla fall ha triangulerat vår skolpolitik.När skolbarnen strömmar bort från problemområdena, så försöker S inte tvinga tillbaks dem i fållan för att göra det lätt för skolbyråkraterna att planera budgeten. Nej, de bejakar det fria valet, bygger ut skolorna i populära områden och drar ned på de skolor få vill gå i. Samt tar bort den regel som ger boende i området förtur.
Smaka på den, Svensson. Ren meritokrati, oavsett hur mycket man har i plånboken att köpa bostadsrätt i fina områden för. Låter som moderat politik. Och bra politik, för barnen i Malmö.
Tack, sossarna!
Socialdemokraterna i Malmö verkar i alla fall ha triangulerat vår skolpolitik.När skolbarnen strömmar bort från problemområdena, så försöker S inte tvinga tillbaks dem i fållan för att göra det lätt för skolbyråkraterna att planera budgeten. Nej, de bejakar det fria valet, bygger ut skolorna i populära områden och drar ned på de skolor få vill gå i. Samt tar bort den regel som ger boende i området förtur.
Smaka på den, Svensson. Ren meritokrati, oavsett hur mycket man har i plånboken att köpa bostadsrätt i fina områden för. Låter som moderat politik. Och bra politik, för barnen i Malmö.
Tack, sossarna!
söndag 19 februari 2012
Är vänstern en bunt rasister?
Man kan undra, med tanke på det förra inlägget om skolströmmarna i Malmö. Om jag fattat den klassiska vänsterattityden till friskolor och föräldramakt så är det något i den här stilen:
Välståndet i Sverige är inte jämnt fördelat. I vissa områden är skolorna dåliga, i vissa är de bra. Därför försöker en del som bor i de dåliga områdena att öka sina barns chanser till ett gott liv genom att söka sig utanför sitt område, och söker istället lyckan i de bra områdena.
Detta tycker vänstern är fel. De som bor i de dåliga områdena borde istället solidariskt välja att stanna kvar. Sedan får vi som bor i de goda områdena skicka pengar, så vi kan hjälpa till på plats istället för att några få lyckliga kommer till oss och kostar en massa pengar.
Så, hur skiljer det sig egentligen från Sverigedemokraternas politik? Även de vill att invandrarna stannar kvar i sina ursprungsområden, för att få hjälp på plats. Varför fly en ond diktator som vill ge en nackskott, när man kan sitta och vänta på att Sverige skickar några miljoner till diktatorn i bistånd? Varför välja en annan skola när man kan sitta och vänta på att de politiker som skitit i problemområdenas skolor de senaste decennierna skall ordna upp situationen, lagom till dina barns pension?
Att inte låta människor välja själv börjar kännas smått rasistiskt. I vilket fall, inte fan är det av omtanke om människorna man vill förbjuda dem att förbättra sin egen situation.
Välståndet i Sverige är inte jämnt fördelat. I vissa områden är skolorna dåliga, i vissa är de bra. Därför försöker en del som bor i de dåliga områdena att öka sina barns chanser till ett gott liv genom att söka sig utanför sitt område, och söker istället lyckan i de bra områdena.
Detta tycker vänstern är fel. De som bor i de dåliga områdena borde istället solidariskt välja att stanna kvar. Sedan får vi som bor i de goda områdena skicka pengar, så vi kan hjälpa till på plats istället för att några få lyckliga kommer till oss och kostar en massa pengar.
Så, hur skiljer det sig egentligen från Sverigedemokraternas politik? Även de vill att invandrarna stannar kvar i sina ursprungsområden, för att få hjälp på plats. Varför fly en ond diktator som vill ge en nackskott, när man kan sitta och vänta på att Sverige skickar några miljoner till diktatorn i bistånd? Varför välja en annan skola när man kan sitta och vänta på att de politiker som skitit i problemområdenas skolor de senaste decennierna skall ordna upp situationen, lagom till dina barns pension?
Att inte låta människor välja själv börjar kännas smått rasistiskt. I vilket fall, inte fan är det av omtanke om människorna man vill förbjuda dem att förbättra sin egen situation.
Systemskifte!
Minns ni det glada 70-talet? När högerspöket vandrade i politikens korridorer? När till och med andra borgerliga partier distanserade sig från de extrema moderater som inte bara ville sänka skatten, utan även införa reklamradio, befria Östeuropa och liknande galenskaper? När sossarna började skrika systemskifte varje gång Lars Tobisson visade sin nuna? När varje tidningsartikel hade ett stabilt vänsterperspektiv?
Jag tror systemskiftet är här. En artikel i Sydsvenskan beskriver hur elever väljer bort sina lokala skolor:
Det som slår mig med häpnad och glädje är hur elevernas eget val inte ses som ett gigantiskt problem i artikeln, som något som genast måste stoppas. Vissa kritiska röster finns, som t. ex. professor Nihad Bunar:
Men experternas kritik är mest en bisats. I en separat artikel intervjuas en gosse, Ahmed Mohammed,
som bor i Rosengård men pluggar i Fosie. Och inte någonstans problematiseras eller ifrågasätts att en familj i Rosengård skall ha samma rätt och möjlighet att skicka sina barn till en bra skola som de som har råd att skicka barnen till Lundsberg. Ingenstans frågar reportern lite ledande om man inte känner sig lite osolidarisk med de som har kvar barnen i Rosengård.
Det är andra tider nu, vänstern.
Jag tror systemskiftet är här. En artikel i Sydsvenskan beskriver hur elever väljer bort sina lokala skolor:
"Klart flest elever pendlar bort från Rosengård. I Rosengårds skolor går bara drygt hälften så många elever som det faktiskt bor barn i stadsdelen – de åker i stället till kommunala skolor i grannstadsdelarna, till friskolor, eller till en helt annan kommun. Ytterst få pendlar dit."
Det som slår mig med häpnad och glädje är hur elevernas eget val inte ses som ett gigantiskt problem i artikeln, som något som genast måste stoppas. Vissa kritiska röster finns, som t. ex. professor Nihad Bunar:
"Det är både och. På individuell nivå ser man att det går bra för vissa elever. Men när man tittar på de sammanlagda effekterna är det en bidragande orsak till fördjupad segregation."
Men experternas kritik är mest en bisats. I en separat artikel intervjuas en gosse, Ahmed Mohammed,
som bor i Rosengård men pluggar i Fosie. Och inte någonstans problematiseras eller ifrågasätts att en familj i Rosengård skall ha samma rätt och möjlighet att skicka sina barn till en bra skola som de som har råd att skicka barnen till Lundsberg. Ingenstans frågar reportern lite ledande om man inte känner sig lite osolidarisk med de som har kvar barnen i Rosengård.
Det är andra tider nu, vänstern.
söndag 12 februari 2012
Projektion
Nej, idag tänkte jag inte prata psykologi. Däremot lite om olika sätt att projicera en karta.
Bakgrunden är att jag nu läst Anders Lindbergs inlägg i Aftonbladet, där han tycker att alla till höger om socialdemokraterna krattar banan för Breivik. Han pekar bland annat ut tidskriften Axess och Timbro. Och eftersom jag gärna läser Axess, och nickat instämmande åt en och annan Timbroskrift, så har väl även jag stått och laddat bössan åt den flinande norrmannen ute på Utöya.
Alltså, hur tänker man när det känns naturligt att koppla ihop högerns tankesmedjor med massmördare? I stället för att genast författa en etterdrypande replik, tänkte jag försöka krypa in i huvudet på Anders Lindberg. Med hjälp av kartprojektioner.
När ett klot skall avbildas på ett fyrkantigt papper, uppstår vissa problem. Någon del av klotet måste förvanskas - men vilken, och hur mycket? Nog har vi väl alla sett gamla kartbilder, och hur förvrängda de ser ut. Det är inte bara på grund av att kartritarna var sämre förr, utan även på grund av att man använde andra sätt att projicera ned klotet förr. Jag minns att jag en gång såg en karta där ett jättelikt Irland låg mitt i, och diverse små kontinenter prydde hörnorna. När alla vet att det är Sverige som ligger i mitten!
Min politiska kartbild har försvaret av det demokratiska samhället i mitten. Där i mitten ligger S och M och trängs. En liten förkärlek för socialismen ger S en svans vänsterut, medan några nattväktarstatsanhängare låter M glida ut åt höger. Vidare åt höger fylls skalan på med de övriga allianspartierna som små öar strax till höger om moderaterna. Sedan är det en stor ocean bort till SD, varefter ett sund skiljer SD från de stöveltrampande rasisterna. Vänster om S finns vänsterpartiet, lite mer socialistiska men ändå huvudsakligen demokratiska, även om det finns en vald representant som vill fylla moderater med bly. Men en galning får väl varje parti ha. Bortom V börjar avgrundsvänstern med revolutionärer och terrorkramare. Eftersom jag själv är höger har jag dålig koll på vem som är vad på den kanten.
Lindbergs politiska karta misstänker jag har socialismen i mitten, och ritades på 70-talet, den tid då moderaterna inte hade triangulerat det socialdemokratiska välfärdssamhället. Den som är för socialism är god, den som är emot socialism är hård och kall och vill endast sitt eget egoistiska bästa. Den demokratiska socialismen ligger till höger, den odemokratiska (revolutionära) till vänster. Lindbergs karta utnyttjar säkert mycket mer areal till att visa skillnaderna mellan olika rörelser till vänster om vänsterpartiet; hur de skiljer sig i relation till att vilja hänga borgare i sina egna rep, vilja spränga oskyldiga människor i luften, osv. Däremot börjar nog pappret ta slut när geografin till höger om socialdemokratin skall beskrivas. Det blir bara några millimeter över mellan moderater och nazister.
Och därmed blir förklaringen rätt lätt till att Lindberg tycker moderater och nazister är samma andas barn. På hans karta, med dess perspektiv, syns ingen skillnad.
Så jag misstänker att det inte är någon större mening med att jag försöker argumentera med Anders Lindberg. Först får någon ge honom en karta från 2000-talet, en karta där högerns mystiska sekter är inritade i lite större detalj. Annars blir det som att försöka förklara vägen mellan Malmö och Lund på en jordglob.
En sak skulle jag dock vara väldigt intresserad av att lära mig av Anders Lindberg. Även min karta har sina brister: jag har inte ritat ut vänstern med någon större detaljrikedom. När jag hör någon vänstertomte utropa något riktigt oerhört så vet jag inte om detta är mainstream vänster eller en galning som alla vettiga vänstermänniskor skyr som pesten. Där skulle jag behöva lite vägledning. Var finns den vänster som konstruktivt bidrar till samhällsklimatet, och var finns den som bidrar till det våldsbejakande bakgrundsbruset?
Ett exempel: en gång i Sydsvenskan hade Tor Billgren och Mikael Wiehe ett meningsutbyte. Billgren, som bor i Sydafrika, tyckte det kunde vara en god idé om vi något problematiserade vårt ensidiga stöd till ANC, och vårt förkastande av alla andra sydafrikanska befrielserörelser som höger eller köpta av apartheidregimen. Så var nämligen inte riktigt synen i Sydafrika. Att ANC glatt avrättade hundratals meningsmotståndare utan rättegång genom att hänga ett bensinfyllt bildäck om halsen på dem och tända på tyckte Billgren var lite av en belastning, något man kanske i alla fall kunde uttala ett litet förkastande av!?
Så inte Wiehe. Han stödde "necklacing" fullt ut. Han lyckades till och med citera den kända sentensen att revolutionen inte är någon tebjudning.
Så vad säger du, Lindberg? Är Wiehe mainstream vänster, eller är han en rabiat hetsare som man måste ta avstånd ifrån? Jag är nyfiken. Jag har liksom aldrig hört någon till höger försvara dödspatrullerna i Sydamerika. Skulle någon göra det, skulle du nog få se på demokratisk renhållning.
Bakgrunden är att jag nu läst Anders Lindbergs inlägg i Aftonbladet, där han tycker att alla till höger om socialdemokraterna krattar banan för Breivik. Han pekar bland annat ut tidskriften Axess och Timbro. Och eftersom jag gärna läser Axess, och nickat instämmande åt en och annan Timbroskrift, så har väl även jag stått och laddat bössan åt den flinande norrmannen ute på Utöya.
Alltså, hur tänker man när det känns naturligt att koppla ihop högerns tankesmedjor med massmördare? I stället för att genast författa en etterdrypande replik, tänkte jag försöka krypa in i huvudet på Anders Lindberg. Med hjälp av kartprojektioner.
När ett klot skall avbildas på ett fyrkantigt papper, uppstår vissa problem. Någon del av klotet måste förvanskas - men vilken, och hur mycket? Nog har vi väl alla sett gamla kartbilder, och hur förvrängda de ser ut. Det är inte bara på grund av att kartritarna var sämre förr, utan även på grund av att man använde andra sätt att projicera ned klotet förr. Jag minns att jag en gång såg en karta där ett jättelikt Irland låg mitt i, och diverse små kontinenter prydde hörnorna. När alla vet att det är Sverige som ligger i mitten!
Min politiska kartbild har försvaret av det demokratiska samhället i mitten. Där i mitten ligger S och M och trängs. En liten förkärlek för socialismen ger S en svans vänsterut, medan några nattväktarstatsanhängare låter M glida ut åt höger. Vidare åt höger fylls skalan på med de övriga allianspartierna som små öar strax till höger om moderaterna. Sedan är det en stor ocean bort till SD, varefter ett sund skiljer SD från de stöveltrampande rasisterna. Vänster om S finns vänsterpartiet, lite mer socialistiska men ändå huvudsakligen demokratiska, även om det finns en vald representant som vill fylla moderater med bly. Men en galning får väl varje parti ha. Bortom V börjar avgrundsvänstern med revolutionärer och terrorkramare. Eftersom jag själv är höger har jag dålig koll på vem som är vad på den kanten.
Lindbergs politiska karta misstänker jag har socialismen i mitten, och ritades på 70-talet, den tid då moderaterna inte hade triangulerat det socialdemokratiska välfärdssamhället. Den som är för socialism är god, den som är emot socialism är hård och kall och vill endast sitt eget egoistiska bästa. Den demokratiska socialismen ligger till höger, den odemokratiska (revolutionära) till vänster. Lindbergs karta utnyttjar säkert mycket mer areal till att visa skillnaderna mellan olika rörelser till vänster om vänsterpartiet; hur de skiljer sig i relation till att vilja hänga borgare i sina egna rep, vilja spränga oskyldiga människor i luften, osv. Däremot börjar nog pappret ta slut när geografin till höger om socialdemokratin skall beskrivas. Det blir bara några millimeter över mellan moderater och nazister.
Och därmed blir förklaringen rätt lätt till att Lindberg tycker moderater och nazister är samma andas barn. På hans karta, med dess perspektiv, syns ingen skillnad.
Så jag misstänker att det inte är någon större mening med att jag försöker argumentera med Anders Lindberg. Först får någon ge honom en karta från 2000-talet, en karta där högerns mystiska sekter är inritade i lite större detalj. Annars blir det som att försöka förklara vägen mellan Malmö och Lund på en jordglob.
En sak skulle jag dock vara väldigt intresserad av att lära mig av Anders Lindberg. Även min karta har sina brister: jag har inte ritat ut vänstern med någon större detaljrikedom. När jag hör någon vänstertomte utropa något riktigt oerhört så vet jag inte om detta är mainstream vänster eller en galning som alla vettiga vänstermänniskor skyr som pesten. Där skulle jag behöva lite vägledning. Var finns den vänster som konstruktivt bidrar till samhällsklimatet, och var finns den som bidrar till det våldsbejakande bakgrundsbruset?
Ett exempel: en gång i Sydsvenskan hade Tor Billgren och Mikael Wiehe ett meningsutbyte. Billgren, som bor i Sydafrika, tyckte det kunde vara en god idé om vi något problematiserade vårt ensidiga stöd till ANC, och vårt förkastande av alla andra sydafrikanska befrielserörelser som höger eller köpta av apartheidregimen. Så var nämligen inte riktigt synen i Sydafrika. Att ANC glatt avrättade hundratals meningsmotståndare utan rättegång genom att hänga ett bensinfyllt bildäck om halsen på dem och tända på tyckte Billgren var lite av en belastning, något man kanske i alla fall kunde uttala ett litet förkastande av!?
Så inte Wiehe. Han stödde "necklacing" fullt ut. Han lyckades till och med citera den kända sentensen att revolutionen inte är någon tebjudning.
Så vad säger du, Lindberg? Är Wiehe mainstream vänster, eller är han en rabiat hetsare som man måste ta avstånd ifrån? Jag är nyfiken. Jag har liksom aldrig hört någon till höger försvara dödspatrullerna i Sydamerika. Skulle någon göra det, skulle du nog få se på demokratisk renhållning.
fredag 10 februari 2012
Trollhättans räddning
Läste just i SvD att Trollhättan en gång i tiden var en internationell turistattraktion, på grund av sina flödande vattenfall (här i nutida, reglerad form):
Så nu när SAAB går i putten, så är det dags att sätta några dynamitgubbar i stenmurarna och spränga bort hela rasket. Sen kan vi sätta upp souvenirstånd, bygga rikemansbungalower på öarna och börja klå turisterna på dollar. Elkraft är det väl ingen som behöver längre?
Bilden stulen från http://sv.wikipedia.org/wiki/Trollh%C3%A4ttefallen |
Så nu när SAAB går i putten, så är det dags att sätta några dynamitgubbar i stenmurarna och spränga bort hela rasket. Sen kan vi sätta upp souvenirstånd, bygga rikemansbungalower på öarna och börja klå turisterna på dollar. Elkraft är det väl ingen som behöver längre?
fredag 3 februari 2012
Det är klass på ungdomen
Jag har länge sett en obehaglig trend i samhället. Segregationen ökar. Även de vänsterungdomar som gärna gillar olika verkar isolera sig i socialistiska reservat som Smålands Nation, där de i svart uniform kryper ihop i bruna manchestersoffor och är så lika man bara kan vara, förenade i sitt hat mot borgarpacket. Men just som jag börjat tappa hoppet om dagens ungdom, så händer något glädjande. I ett försök att bryta klassgränserna har den vänsterinspirerade välgörenhetsorganisationen Allt åt Alla organiserat bussresor som möjliggör för unga med hjärtat till vänster att handgripligen lära känna borgarna.
Ett ypperligt alternativ. Genom att på nära håll se hur andra människor är och beter sig, att de inte har bockfot och äter småbarn, så undviks demonisering och skapande av skräckbilder av "den andre". Går det till så här, månne?
Vissa rykten gör gällande att bussarna blivit lite mindre väl mottagna av busarna i trakten. Att det förekommit äggkastning. Jag hoppas att det bara är illasinnade rykten. Invånarna på landets Solsida borde förvisso knäcka ett och annat ägg - för att göra sockerkaka, dra på kaffepannan, och bjuda in de långväga resenärerna på en fika. Där kan man i lugn och ro snacka ungdomsarbetslöshet, bostadsbrist och revolution. Ja, många av de välsituerade i villaområdena är väl gamla 68:or som gjort karriär i partiet, som kan komma med ett och annat tips om hur man bygger barrikader, ockuperar kårhus, röker hasch och idkar fri kärlek.
Vem vet, kanske kommer de bra överens. Så bra överens att bostadsbristen och hemtjänsten fixar sig av sig självt. Många rika med stora villor och utflugna barn kan ju nu, när en viss alliansregering undanröjt lite skattetekniska hinder, hyra ut rum till ungdomar. OK, villaområdena ligger inte helt centralt, men nu har de ju tack vare Allt till Alla tillgång till buss. Avgiftsfri, givetvis, även om man måste planka. Som gentjänst kan ungdomarna ställa upp med lite arbete. Arbete som även funkar som bra träning inför framtida aktivist-aktiviteter. Tänk till exempel att få betalt för att ligga i bakhåll i läkarvillans trädgård och kasta gatsten på kvartetets äppelpallande överklassyngel.
Jag tycker det här initiativet är så bra att det kan mana till efterföljd:
Som sagt, ett stort tack till Allt för Alla för ett ypperligt första steg i toleransens och integrationens tecken!
Ett ypperligt alternativ. Genom att på nära håll se hur andra människor är och beter sig, att de inte har bockfot och äter småbarn, så undviks demonisering och skapande av skräckbilder av "den andre". Går det till så här, månne?
Vissa rykten gör gällande att bussarna blivit lite mindre väl mottagna av busarna i trakten. Att det förekommit äggkastning. Jag hoppas att det bara är illasinnade rykten. Invånarna på landets Solsida borde förvisso knäcka ett och annat ägg - för att göra sockerkaka, dra på kaffepannan, och bjuda in de långväga resenärerna på en fika. Där kan man i lugn och ro snacka ungdomsarbetslöshet, bostadsbrist och revolution. Ja, många av de välsituerade i villaområdena är väl gamla 68:or som gjort karriär i partiet, som kan komma med ett och annat tips om hur man bygger barrikader, ockuperar kårhus, röker hasch och idkar fri kärlek.
Vem vet, kanske kommer de bra överens. Så bra överens att bostadsbristen och hemtjänsten fixar sig av sig självt. Många rika med stora villor och utflugna barn kan ju nu, när en viss alliansregering undanröjt lite skattetekniska hinder, hyra ut rum till ungdomar. OK, villaområdena ligger inte helt centralt, men nu har de ju tack vare Allt till Alla tillgång till buss. Avgiftsfri, givetvis, även om man måste planka. Som gentjänst kan ungdomarna ställa upp med lite arbete. Arbete som även funkar som bra träning inför framtida aktivist-aktiviteter. Tänk till exempel att få betalt för att ligga i bakhåll i läkarvillans trädgård och kasta gatsten på kvartetets äppelpallande överklassyngel.
Jag tycker det här initiativet är så bra att det kan mana till efterföljd:
- Tvillingarna Kent & Ted Ekeroth borde skramla ihop en rosa buss var och tura genom Rosengård. Kanske kommer bussresenärerna finna att här finns ett outsinligt förråd av unga vackra kvinnor som längtar efter en patriarkal och konservativ karlakarl, varpå SDs nya invandringspolitik blir att öppna dörren vidöppen för mottagning av ensamkommande flyktingar.
- Vänsterpartiet i Pajala kan ta en dansbandsbuss söderöver för en turne kring de moderattunga kranskommunerna runt Malmö. Vem vet, kanske de kommer finna en och annan moderat med mänskliga drag. Vi får dock hoppas att Malmöpolisen är på plats för vapenkontroll.
Som sagt, ett stort tack till Allt för Alla för ett ypperligt första steg i toleransens och integrationens tecken!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)