Efter en lång dvala där jag inte hittat något värt att hetsa upp mig över, har Sverige lyckats piska upp den perfekta stormen: koranbränningar! Bränningarna i sig är inte mycket att hetsa upp sig över, om man inte är muslim uppfostrad i kretasr där det är naturligt att vilja förbjuda det som kränker islam. De svenska reaktionerna är desto roligare, där regering och opposition tävlar om att vara den som hårdast fördömer islamkritik och hittar på bäst sätt att täppa till truten på de hädiska.
Jag har skrivit om det där oskicket att bränna böcker förr: https://bubbavel.blogspot.com/2015/11/diktaturens-kreatur.html. Det som har upprört mig förr har dock varit att man försökt undertrycka eller radera ut obehagliga åsikter.
Om jag ska förstå dagens debatt rätt, så är det väldigt mycket jag lärt mig i skolan som är totalt fel.
- På 1800-talet gjorde Lars Johan Hierta sitt bästa att förarga präster, adel och kungamakt i Aftonbladet. I skolan lärde vi oss att Hierta var hjälten, men nu verkar det som han var skurken. Självfallet ska man inte kränka eller utmana rikets säkerhet.
- Norrmannen Agnar Mykle skrev på 50-talet romanen "Sången om den röda rubinen". Då den innehöll sexuella stycken som väl är tamare än vad man hittar i en normal romance-roman idag (givetvis undantaget den romance som publiceras av mormonerna...), så blev den förbjuden. Till min förvåning så verkar det som norrmännen hade rätt - inte kan man väl publicera något som gör någon kränkt?
- Norrmännen, återigen. När jag var en liten gosse kom Monty Python's Life of Brian. I sverige skrattade vi gott åt filmen, och en gång till åt de stolliga norrmännen som blev så kränkta att de förbjöd filmen. Dags att sätta skrattet i halsen - norrmännen hade visst rätt.
Nej, jag är ingen vän av hädelselagar. Det öppna samhället är den religiöses bäste vän. När vi börjar skapa särlagar för kränkta religiösa, så drabbar det även oss religiösa. Tänk tanken att vi skapar en lag som hindrar alla sekulära svenskar att kränka muslimer. Låt oss för ett ögonblick gå förbi problemet att definiera vad som ska förbjudet (misshandla Koranen, felköna Muhammed, lägga griskött på grillen, ta sig en nubbe till sillen, osv) och istället se på vilka andra hädelselagar som vore rimliga att samtidigt införa för att skydda oss svenskar från kränkningar?
Vad, skydda svenskar? Skulle vi bli kränkta? Jajamen. Det finns saker vi håller för heligt, och som därmed borde skyddas:
- HBTQ. I ett land där alla partiledare (utom han som inte får vara med...) står och viftar med regnbågsflaggan, i ett land där polisen och försvarsmakten går med i paraderna, där hånar man inte HBTQ ostraffat. Den moské som säger något ont om homosexualitet blir omedelbart stäng, byggnaden raseras och salt strös över marken. Säger något ont, förresten - det räcker inte. Varje moské måste mangrant gå med i Pride-paraden.
- Jämställdhet. Redan landsfader Löfven sa att i Sverige tar man i hand. Kanske vi till och med kan bli lite kontinentala och kräva kindpussar. Om någon moské skulle komma på tanken att sätta kvinnorna i ett separat rum eller ge dem separat ingång, se "HBTQ" ovan. Självfallet skall alla muslimska organisationer entusiastiskt bejaka och propagera för aktuella svenska jämställdhetsåsikter.'
- Abort. I Sverige går vi agurk redan om en barnmorska inte vill utföra arbetsuppgifter som har med abort att göra. Om någon representant för något parti ens viskar om att de är emot abort, även i KD eller SD, blir de raskt petade från partiet. (Undantag medges för frasen "Jag stödjer dagens abortlagstiftning", som vi alla vet betyder "Jag skulle säga något annat om jag inte visste att jag därmed blir av med jobbet"). Självfallet ska alla Sveriges muslimska organisationer och samfund vara för abort - om de vill vara fortsatt verksamma i Sverige.
Ja, kära muslimer. Efter att vi genomfört ovanstående lagförslag, så kan vi kavla upp ärmarna och ta oss an en lag som hindrar kränkning av muslimer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar