torsdag 29 maj 2014

En liten eftervalsanalys

Nej, det gick ju inte så bra i EU-valet för mitt gamla parti, moderaterna. Varför? Några verkar tycka att det beror på Hökmark-effekten, att det var för mycket Hökmark i valrörelsen. Jag tror tvärtom.  Vi kunde ha behövt mer av Hökmark, eller i alla fall hans ideal. Hökmark må ses som en gammal stofil, en relik från det kalla krigets dagar. Men han talar sig fortfarande varm om de värden jag såg när jag gick med i moderat skolungdom på 70-talet: öppenhet och frihandel. Och jag tror han menar det.

Jag tror snarare det är Reinfeldt-effekten som slagit till. Effekten av att ha ett moderat parti som inte tror på något, utan lealöst flyter efter varje opinionsvind, och ängsligt jagar varje fokusgrupp. Någon bärande, frisk idé har inte synts till sedan arbetslinjen.

Det är dags att vända åter till rötterna. Högern kan inte vinna makten bara genom att omfamna välfärdsstaten. Visst, på så vis skrämde vi inte aktivt bort väljargrupper. Men vi måste tilltala några också. Jag läste ett intressant inlägg från brittiska labour här, som just handlar om att man inte kan bara säga vad (man tror) väljarna vill höra, man måste stå för något eget också. Så vad bör högern stå för?


  • Du bestämmer var barnen ska gå i skola, inte Jonas Sjöstedt. I vänsterns samhälle är det Lars Ohly som väljer, både för sina barn och dina. Låt oss skapa ett kunskapssamhälle där ingen ska behöva välja bort sin skola, men alla kan göra det. Låt oss öppna en diskussion om hur vi höjer kvaliteten i välfärden genom att uppmuntra alternativ och innovationer, inte genom att kväva dem med detaljregler och likriktning.
  • Bort med krånglet. Häromdagen läste jag om hur somalier åker till Storbritannien för att starta företag; i Sverige är det för besvärligt. Vad hände med den frågan, näringsdepartementet? Få tummen ur och förenkla för gemene man.
  • Bort med övervakningen. Staten är inte nödvändigtvis god. Att bekämpa storebrors möjligheter, det är gammal god högerpolitik.
  • Fram för ett öppet internet. Staten ska inte censurera och hindra; staten skall främja kommunikation. Staten bör kunna stå bakom tekniska lösningar som garanterar anonymitet. Staten bör kunna kräva av betalningsförmedlare att de tar emot alla kunder eller slår igen. Ungefär som att banker idag får oktroj av staten.
  • Du bestämmer vad du skall tycka. Inga statliga verk som uppfostrar medborgare i vad de skall tycka.
  • Inför medborgarlön. Här är det dags att triangulera vänstern så de skriker av smärta. Ja, låt oss införa medborgarlön! Tidigare har vi högerut försökt med småsaker som "vårdnadsbidrag" och "grundtrygghet i socialförsäkringssystemen", och bara fått skäll för det. Nu slår vi till rejält, och vänstern lär få svårt att kritisera sina egna förslag. Helt plötsligt så får landets hemmafruar en lön de kan leva på. Halleluja! 
  • Du bestämmer vad du köper, och varifrån. Frihandel tjänar alla på, både den fattige arbetaren i u-land som får en månadslön att leva på och den lite mindre fattige köparen som får en TV som inte kostar två månadslöner. Högern skall hålla frihandelns fana högt inom EU och annorstädes.
  • Du bestämmer vem du anlitar för hantverken. Fri rörlighet för tjänster tjänar vi också alla på. Det är du som avgör om du vill anlita en polsk snickare eller en brittisk asfaltläggare (nja, kanske det där sista kan filas på lite). Inte det svenska facket. Det här är något vi tror på, och som vi måste kunna förklara.
  • Du bestämmer vem du vill skänka pengar till. Vissa partier vill mota hem rumänska tiggare med batonger, medan andra vill ta våra skattepengar till att ge dem ett drägligt liv. I högern tror vi på individen: dig. Vill du ge till tiggare, varsågod och hala fram plånboken. Det är helt OK. Vi vill bara inte att du ska ge bort andras pengar. Tror vi på fri rörlighet, så får vi banne mig tro på det rakt in i kaklet. Även om det kan kännas jobbigt att se fattiga människor på svenska gator.
  • Sverige ska försvaras av svenska soldater, inte ryska. Banne mig dags för högern att ta sig i kragen vad gäller försvaret. Kan inte samma stjärnor som gjorde SD-kvinnornas reklamfilm anlitas för att göra några beredskapsfilmer som höjer moralen hos svenska folket (nej visst ja, jag var ju emot statlig propaganda)? Eller kanske dags att köra fina gamla filmer som "kronans käcka gossar" och "beredskapspojkar" i repris? Nils Poppe får man aldrig för mycket av.
  • Du bestämmer om/hur du bildar familj. Inte Gudrun Schyman. Inte Åke Green. Dags för högern att damma av centerns förslag om månggifte. Jag är en envis, konservativ försvarare av kärnfamiljen. Det bästa försvaret är inte att förbjuda andra samlevnadsformer, utan att bejaka dem alla. I högerns Sverige möjliggör staten olika levnadsformer, och håller sig sedan ur vägen. Så kan jag, Muhammed Omar och Alexander Bard alla leva som vi har lust utan att trampa varandra på tårna.

Men jag misstänker att Raj-Raj inte läser denna blogg. Så vi har väl att se fram emot Håkan Juholt som försvarsminister till hösten. Och det kan ju i och för sig vara en ljuspunkt med ett maktskifte; att få se Juholt och Putin sitta tillsammans på ljugarbänken och prata försvarspolitik.

söndag 25 maj 2014

Ett vänstervarv

Så här i EU-valstider tänkte jag strunta i EU-politiken. Jag har svårt att hålla intresset uppe. Ja, jag har röstat, och därmed nog sagt.

Istället fortsätter tokvänstern att roa och entusiasmera.

Det började med första maj, där en revolutionär vänstergrupp som tågar till den smått lilaröda Smålands Nation får se några av sina deltagare inplockade av polisen. Revolutionärerna blir upprörda över att polisen tar lagar om maskeringsförbud på allvar, och kallar det en provokation. Och på provokationer måste man svara.

Svaret skulle vara festligt, om det inte var så sorgligt. Det anordnas en brytfest. En fest där några hundra festglada vänsterextremister bryter sig in i Stenkrossen, ett kulturhus för ungdomen i Lund, och vandaliserar utav bara helvete.

Alltså: här ungefär gick visst gränsen. Plötsligt får tokvänstern skit från alla håll. Vänsterpartiet skäller på dem. Kulturfolket som fått sina lokaler förstörda skäller på dem. Inte ens lokaltidningens kultursida står upp för sina gamla polare.

Sen, för att riktigt gnida in salt i såren, så får en av initiativtagarna till "festen" ett uppslag i lokaltidningen, där han visar sin totala brist på kontakt med verkligheten. Tyckte ni Sebbe Stakset var pinsam i Uppdrag Granskning? Välkomna till uppföljaren.

Har nu vänstern helt lämnat dessa gossar i sticket? Nej, inte riktigt. En Frank Lundgren, som skrivit en magisteruppsats om autonoma vänstern, tar dem i försvar:
"Det är skillnad på att kämpa för en etnisk svensk diktatur och för en anarkistiskt influerad direkt demokrati."
Det är rätt intressanta definitioner på demokrati han har, Frank Lundgren. Jag anser inte att det är direkt demokrati att förstöra kommunala byggnader för att polisen haffat en när man brutit mot lagen. Jag anser inte att det är direkt demokrati att spöa upp de som inte tycker som en själv. Demokrati var det jag ägnade mig åt när jag röstade idag. Inte särskilt sexigt, inte något som gör att min vilja drivs igenom överallt, men antalet knäckta näsor och skallben blir minimalt.

Sågningen är sedan total när tidningens krönikör Andreas Ekström i en artikel påpekar att vänstern har ett ansvar för sin antidemokratiska svans. Ni vet, sådant där som vi till höger brukar få höra med lite Breivik instucket, men nu riktat åt andra hållet. Att den som envetet upprepar att högern är hård och kall får ta ansvar för att högerpolitiker blir spöade. Att den som står på scen med Sebbe eller marscherar med AFA får ta på sig deras hat och hot.

Själv är jag ju egentligen inte särskilt glad i dylika nedsmetningar, då jag som höger utsatts för det tillräckligt. Men jag uppskattar konsekvensen. Om man skall kritisera högern för Breivik och skinnskalledåd, den höger som avskyr dessa, så får man även ge sig på den vänster som älskar att krama om revolutionärerna.

Ingen skugga på den etablerade vänstern, dock. De seriösa vänsterpartierna var tydliga med avståndstagandet. Sen får man väl hoppas att ungdomsförbunden är tydliga med att medlemskap i UV eller SSU är lika förenligt med deltagande i brytfester som bögknackande är med medlemskap i MUF.

Smålands nation, till sist. Enligt polisen hade det varit lite trafik från (närliggande) Smålands till Stenkrossen, där brytfesten hölls, med deltagare, ljudanläggning osv. Företrädare för nationen sa att de inte hade något med aktionen att göra, men att de inte är negativa till brytfester som sådana. Jag har en idé. Varför kan inte övriga studentorganisationer i Lund anordna en jättebrytfest på Smålands varje helg, där de krossar porslin och sanitetsgods? Så får vänstern pröva på sin egen ideologi. Lite som visselaktivisterna som trodde att de skulle få tala ut i media.

Så nu har jag lite hopp. Hopp om att några fler ur revolutionsromantiksvänstern äntligen ska se de autonoma som de pubertala ligister de är.

söndag 11 maj 2014

Har de inget lärt av historien i vänstern?

Ja, jag undrar. Inte bara på grund av senaste stormen emot Uppdrag Granskning, där vänstern verkar rasa inte emot de våldsverkare som spöar upp liberaler, utan emot de som visar upp detta oskick i TV till allmän beskådan.

Nej, primära källan till min oro är Ung Vänster. De har haft liknande problem som SDU. Företrädare har offentligt uttalat sitt stöd för våld som politisk metod, och har då uteslutits. Eller fått sitta kvar. Moderpartiet sliter sitt hår.

Nu senast har ett antal UV-företrädare gått ut och uttalat sitt stöd för RF och AFA. De anser att organisationerna stöttar dem emot motståndarna. Smått intressant med tanke på att UV Stockholm kände sig hotade av AFA för ett tag sedan. Kanske en fingervisning att utbildade poliser vore ett tryggare stöd än män som snarare påminner om Håkan Juholts drogade barnsoldater vad gäller stabilitet, tankeförmåga och våldsrestriktivitet.

Och nu börjar vi komma till kärnan. I efterspelet av denna artikel så hörde jag någonstans en fras från en vänstersupporter att det var helt naturligt att UV ställer upp för RF och AFA, då UV ju till och med i sitt principprogram har inskrivet att man är en revolutionär organisation. Varför det vore rätt givet att stödja just revolutionärer.

Det gjorde mig lite konfys. Jag har alltid trott att Vänsterpartiet och SD är partier som är rätt lika: ett solkigt förflutet, som man nu gör sitt bästa för att göra upp med. Jag har alltid trott att bägge partierna nu stödjer demokratin. Att sen landet kommer gå åt helvete om endera parti får makten är ointressant i sammanhanget. Så jag letade upp UVs principprogram. Några citat:
"Ung vänster är ett revolutionärt ungdomsförbund med förankring i arbetarrörelsen och med influenser från miljö, freds- och kvinnorörelsen."
"En självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket viktiga delar i kampen mot kapitalismen, för ett klasslöst samhälle i ideologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett kommunistiskt samhälle."
Ja, där står rakt ut att de är revolutionära. Och revolutionen är ingen tebjudning. Så jag får hålla med RF-kramarna om att det ter sig lite ologiskt att utesluta någon för att de står upp för att de är revolutionära.
Sen undrar jag lite smått vad de som skrivit första meningen har insupit innan de fattat pennan. Vilka lärdomar har månne ett revolutionärt förbund lärt av fredsrörelsen? Hur det är att styras ifrån Sovjet?

Sen säger de rakt ut längst ned att de är för ett kommunistiskt samhälle. Herrejävlar. De säger rakt ut att de vill skapa den typ av samhälle som raderat ut miljontals liv under 1900-talet.

Mitt nästa steg var att jämföra med SDUs idéprogram. Ungdomar är ju lite svartvita och radikala, så nog kan vi väl förvänta oss lite heilande, utfall emot judar och Hitlerkult i de högerradikalas manifest? Nix. Mest en massa till intet förpliktigande högtidsord om Nationen. Inget om revolution, upprättande av Tredje Riket eller liknande paroller. De är nog inte mindre unga, arga och revolutionära inom SDU, men däremot mer mediatränade. De vet att minsta ord om den ariska rasen så kommer media och Jimmie krossa varsin pungkula på den olycklige skribenten. Det mest irriterande med deras manifest kommer på slutet:
"Förbundet sätter nationen framför allt."
Jag ser inte riktigt hur de får ihop det med ett tidigare citat:
"Statens uppgift är att tjäna sitt folk. Staten är existensberättigad så länge den erkänns av folket."
Kanske har SDU och UV samma leverantör av stimulantia.

Eftersom UV är Vs främsta plantskola för politisk återväxt, vad säger detta om V på sikt? Tänk tanken att moderaterna hade ett ungdomsförbund som hade nazismen som ledstjärna. Japp, det hände faktiskt en gång, 1934. Varpå ungdomsförbundet sparkades ut och ett nytt bildades. Dags att gå till handling, Sjöstedt!

Nu skulle jag kunna fortsätta raljera och gnälla på vänsterungdomar. Men jag har ju samtidigt träffat på många kloka vänsterpolitiker, och vänstertänkare, på nätet. Jag blir lite nyfiken. Hur ser ni på att vi har ett riksdagsparti med en revolutionär ungdomsorganisation? Är det dags för kyrkklockorna att ringa närhelst UV är i stan? Dags att ta varje chans till att ta avstånd? Nån liten tidningsartikel/krönika om vad UV själva säger att de står för? Bojkott? Dialog? Huvudet i sanden?

söndag 4 maj 2014

Ett feministiskt mellanspel

Dags för mig att bli radikalfeminist några minuter. Ja, eller i alla fall erkänna att de kan ha en del att komma med emellanåt.

Jag läser om barnkläder. Det är svårt att hitta annat än mörka kläder till gossar. Med jämna mellanrum kommer upprop om kampanjer och bojkotter emot klädkedjor och leksaksföretag för att de delar upp pojk- och flickavdelningarna och erbjuder ett tämligen snävt utbud på respektive avdelning.

Här skulle det ju kunna vara lätt för en konservativ liberal att göra sig lustig över ropen på bojkott. Visst ska företagen få göra som de vill? Visst ska de få spegla tidsandan och kundernas behov?

Jodå. Men - dags att göra det politiska personligt.

Jag har en liten ljus grabb, lik Emil i Lönneberga, ungefär lika busig också, som klär utmärkt i annat än kamouflagegrönt. Hittar han en sådan tröja tar han den gärna på sig. Men: redan i dagis lärde han sig att pojkar har en svår rosa-allergi som gör att man inte vågar närma sig vissa hyllor. Så halva utbudet har han inte ens en chans att se. Häromåret var vi på Disneyland. Där, i ett stånd med blandade kläder, hittade han en Kalle Anka-tröja som han älskar, han plockar den direkt ur tvättkorgen om han får syn på den. Men i en svensk butik hade han aldrig haft en chans att hitta tröjan, den hade varit gömd djupt inne i rosa fiendeland. Tröjan är nämligen alldeles täckt av glitter. Inget som tycks störa honom, eftersom ingen talat om för honom att det är en tjejtröja.

Så, vad göra? Dags för bojkott? Nej, som liberal gillar jag ju inte bojkotter. Jag gillade inte Sydafrika-bojkotten, jag gillar inte Kuba-bojkotten, och jag kommer inte att gilla bojkotter av privata företag. Så låt oss byta namn på det. Kundmakt gillar jag, däremot, och individens fria val. Låtom oss alla köpa de kläder som tilltalar oss. Förhoppningsvis är vi så många att företagen inser att här finns en marknad. Ungefär samma sak, bara med lite mindre högstämd retorik.

Det kan dock bli lite svårt att genomföra aktiva köpval i praktiken. Vi vanliga svensson som inte bor nära innerstadens boutiquer har ett köpcentrum med samma gamla vanliga 2-3 butiker att välja på. Tack och lov för postorder!

Mitt råd till butikerna: skapa ett ingenmansland mellan de rosa och brungröna stridszonerna. Ni får gärna ha kvar pojk- och flickavdelningarna för min del, själv slipper jag gärna damtrosavdelningen när jag köper kläder till mig själv. Men inrätta en liten avdelning där Superman och Barbie kan mötas på tröjorna

lördag 3 maj 2014

Max idioti

Jag läste just (ja, jag ligger lite efter) att hamburgerkedjan Max hade vägrat servera romer kaffe. Är de inte riktigt kloka? Vettiga näringsidkare glädjer sig över att kunderna söker dit. Mycket riktigt är twitter i uppror (#maxgate). Även jag är upprörd. Det här är inte bara politiskt, utan personligt. Min grabb har en rom i sin klass, som emellanåt kommer hit och leker. Tanken att den grabben skulle få stå och vänta utanför ifall vi åkte in till Max är rätt obehaglig.

Sen slås jag av en annan tanke. För ett tag sedan blev Kent Ekeroth utslängd från en krog. Ord verkar fortfarande stå emot ord vad gäller om han blev diskriminerad eller om han helt enkelt kastades ut för att han betedde sig som en tölp. I vilket fall, så var en rätt vanlig reaktion ifrån Kents belackare att en krog inte är en offentlig plats, och att ägaren har rätt att bjuda in eller kasta ut vem de behagar. Vilket ju är svårt att protestera emot för mig, som en den privata äganderättens och företagsamhetens profet.

Men vi får väl bestämma oss. Är det rätt att kasta ut vem man behagar, eller ej? Eller beror det på färgen på ens hud, vilket väl är det sista det borde få bero på?

Ett synsätt är att det är enbart vissa svaga grupper som ska ha lagligt skydd att få gå in på vilken krog som helst: HBTQ och mörkhyad lär höra dit. Fattiga vita invandrare från Rumänien? Kvinnor? Barn? Handikappade? Pensionärer? Arbetslösa? Sverigedemokrater? Listan lär kunna göras lång, och många kommer vilja komma in på den.

Jag gillar inte sådan särlagstiftning. Just därför att det blir ett uppdelat samhälle där vi måste officiellt registrera vår tillhörighet. Dessutom så är risken stor att just de som verkligen är ringaktade av majoritetssamhället är de sista som kommer in på listan, eftersom det är majoritetssamhället som skapar listan.

Så jag har två förslag:

  1. Låt företagare avgöra vem de vill betjäna. Om ABF inte vill hyra ut till Sverigedemokrater, Landskrona kommun inte vill hyra till socialbidragstagare, Facebook stänga av alla som visar en kvadratcentimeter hud, Visa/Mastercard inte ge ut kort till socialister, så låt dem hållas. En sant liberal åtgärd? Nja. Många branscher domineras av ett fåtal aktörer, och att bli utestängd kan ge svåra konsekvenser. Hur fasen lever man utan Internet och bankkort idag?
  2. Tvinga företagare att betjäna alla som halar upp kosing. Jämlikt, eller hur? Lite praktiska problem, bara. Jag vet inte riktigt hur den lagstiftning skulle se ut som skulle driva igenom detta, eller hur den kan funka emot internationella företag. I viss utsträckning kan vi dock börja. Banker har oktroj från staten, så det är bara att dra in den för den som vägrar någon att öppna sparkonto. Krogar har utskänkningstillstånd. Liksom tillståndet idag dras in för den som serverar till berusade, så kan tillståndet i framtiden dras in för de som inte serverar nyktra.
Vad sägs? Vilken modell är att föredra?

fredag 2 maj 2014

Extremisterna marscherar

Tidningarna hade i veckor varnat för uppladdningen inför 1 maj, att våldsamma extremister skulle marschera. I Jönköping hade till exempel nazister sökt och fått demonstrationstillstånd. Eftersom jag bor i ett av nazismens historiskt bruna tillhåll, sydvästra Skåne, så räknade jag med lite aktivitet även här. Ni minns väl hur både student- och lärarkår var infekterade av det bruna viruset under 2:a världskriget?

Och visst. Idag rapporterar lokalblaskan om att våldets apologeter marscherade i Lund, till massiv poliseskort. Efter ett tag utbrister vild kalabalik mellan demonstranter och polis, varvid de senare haffar några demonstranter. Till slut kan tåget ta sig till sin slutdestination, en av de studentnationer som än idag håller diktaturens flagga högt.

Motdemonstranterna då? Ja, idag var de som bortblåsta. Eller rättare sagt: de gick med i tåget. För idag var det brunvänstern, Revolutionär 1:a maj, som demonstrerade. Så medan ett tåg i Jönköping fyllt av människor som vill hänga mig i närmsta lyktstolpe för min mångkulturella politik kantades av buande människoskaror, så fick det tåg som var fyllt av människor som vill hänga mig i närmsta lyktstolpe för min kapitalistiska politik gå ostörda. Förutom av polisen, då. I bägge fallen fanns en rejäl polispatrull på plats. Enda skillnaden verkade vara att i Jönköping fick polisen skydda demonstranterna, medan i Lund polisen fick skydda omgivningen ifrån demonstranternas bengaliska eldar. Samma stolpskott i demonstrationstågen, dock.

Efter att jag fått häva ur mig ovanstående vill jag tipsa om dagens obligatoriska läsning: Anna Troberg. Bättre kan jag inte uttrycka det. Många vill att vi skall rensa ut nazisterna från våra gator, inte tillåta dem att sprida sina åsikter. Eh, vänta lite nu, vilka var det på 30-talet som rensade gatorna och hindrade oppositionella från att tala fritt. Nazisterna? Är det verkligen det exempel vi vill följa?
Och, om vi nu skall rensa ut nassarna, med hänsyn till högstämda paroller om "alla människors lika värde", vilka kommer härnäst? De som vill hänga alla kapitalister lär ligga rökt till. Och sen anser ju vi gammelkristna att människolivet börjar vid födseln, så alla som inte ger foster "lika värde" får ju hålla käften. Och så vidare. Till sist är det bara jag som får säga något. Och då blir det ganska tyst.