PISA-raset: bögarnas fel?

En självförhärligande inledning

Det går, som in säkert vet, utför med svenska skolan. Alla har vi våra käpphästar att rycka fram: invandring, sosseriet, rasismen, friskolorna, frimicklarna, ja säkert till och med bögarna.

Häromveckan släpptes en undersökning från Skolverket som visade att invandringen hade en viktig roll i skolans utförsbacke. Är frågan därmed avgjord?

Nej. Invandringen verkar vara en delförklaring, men inte enda orsaken.

För att bredda perspektiven tänkte jag titta lite på debatten utomlands. Jag är expert på det brittiska skolsystemet. Jag har nämligen som ung läst böckerna om den engelske skolpojken Bill:

Inte nog med det, jag följde även de Geers berättelser om en ung svensk gosses äventyr på internatskola:

Till detta kan läggas att jag hade många tillfällen att diskutera med och observera mina brittiska kusiner. Jag var själv på besök hos dem en sommar, och fick då tillfälle att gå på en skola i närheten. Där fick jag lära mig väsentligheter som att spela kricket och äta Marmite. Jag får dock notera att skolan på den tiden inte rankades som landets 11:e bästa skola; på den tiden var det en experimentskola med många invandrare och vad som idag kallas "utmaningar". Men samtidigt en skola där en ung gosse från lilla Trollhättan kunde tycka att disciplinen var föredömlig med svenska mått mätt. Den som spottade ut snus framför en brittisk lärare hade fått sina fiskar varma.

Mina kusiner gick inte på denna skola. Farbror Roger var hög tjänsteman i staten med dithörande hög lön  (jodå, han har jobbat med Margaret Thatcher - gissa om jag är avundsjuk), så de gick i fina privatskolor. Privat som i dyra terminsavgifter, friskolor fanns inte på den tiden. Skoluniformer, könsseparerade skolor, kadaverdisciplin - allt sånt där som är oerhört fult i Sverige är för mig rätt naturligt.

Sen läser jag en hel del brittiska skolbloggare. Jajamen, hatsajterna. De där som är kritiska emot den rådande ordningen och vågar skriva om det.

Så klart gubben är expert.

Men vad är det som är fel med skolan då?

Som sagt, alla har vi våra käpphästar. Jag tänkte gå igenom några av dem.

Enhetsskolan

När jag pratar med människor ur den äldre generationen, drömmer de sig ofta tillbaks till realskolans dagar. En skola där kunskapskrav och disciplin satt i högsätet, och man slapp flummerier och trams. En skola med rejäla resurser för eliten.

Jag tror inte vi kan gå tillbaka till realskolan. Förr i tiden var högre utbildning reserverat för de med pengar. Min farfar, oäkta son till en piga i Dalsland, kunde läsa vidare endast tack vare rika sponsorer från trakten. Till det samhället vill vi väl inte?

Så en skola för alla är bra. Men måste det vara exakt samma skola för alla? Vi är alla olika. En del är kvicktänkta, en del tröga. En del har mycket ork, en del knappt någon alls. Låt oss gilla olika, och acceptera att olika talanger kräva olika bemötande.

Kunskapsföraktet

Jag brukar hävda att den som gått lärarhögskolan bör vara förbjuden att undervisa innan de avprogrammerats. Ungefär som de präster som läst teologi på universitetet. Det lärs ut så mycket nonsens. Källa på det? Min mor, som drog många mustiga anekdoter när hon i vuxen ålder efter decennier av lärarjobb tvingades gå utbildning för att få formell lärarkompetens.

En av de skadliga idéerna är att det där med fakta inte är så viktigt, att det går att googla istället. Att det är viktigare att lära sig kritiskt tänkande och skaffa sig en analys istället. Trams! Är det något jag minns från min forskartid så är det att fakta redan måste finnas i huvudet för att man skall kunna kombinera dem, vrida och vända på dem och komma fram till något intressant.

Det känns emellanåt som om det är fult att vara duktig. Förvisso inte i idrott eller musik, där finns specialgymnasier eller separata linjer i varenda kommun. Men om man är duktig i matematik och vill förkovra sig: fy! Tack och lov har tabut luckrats upp en aning, vår kommun får nu till och med en spetsutbildning i matematik på gymnasiet, men situationen för hugade läshuvuden runtom i landet är ändå rätt dyster.

Uppvärdera kunskapen! Uppmuntra elever att gå utöver läroplanens futtiga mål!

Den disciplinära upplösningen

Här ser jag en stor del av förklaringen till den svenska skolans fall. Läs i denna engelska skolblogg om hur det borde vara i ett klassrum. Tänk er sen in i dagens svenska klassrum, där elever springer omkring hur som helst och inga tillsägningar tillåts.

Barn behöver fasta, förutsägbara vuxna. När läraren säger att en uppgift skall vara inlämnad på fredag, och halva klassen sedan lämnar in uppgiften veckan därpå utan efterräkningar, vad lär sig då de ambitiösa eleverna för läxa? När de som stör lektionerna får fortsätta göra de år in och år ut, finns det någon som lär sig något överhuvudtaget?

DDR-skolan

Ja, ni vet väl att den svenska enhetsskolan hämtade mycket inspiration från DDR? Tyvärr fel sorts inspiration, det hade varit trevligt om den östtyska vurmen för ordning, reda och disciplin hade färgat av sig istället för dess intresse för ideologisk fostran och värdegrund.

Nej, jag tror inte den kommunistiska infiltrationen har haft någon större åverkan. Förvisso gav den en totalt felaktig bild av DDR-diktaturen åt generationer av svenska ungdomar,  men de värsta dårskaperna skedde oberoende av den socialistiska vurmen.

Betygens frånvaro

Betygen är en evig tvistefråga. Jag är för betyg, så ofta och så tidigt som möjligt. Jag är mättekniker, och lever efter devisen "att mäta är att veta". Den som anser att det är nyttigt för elever att inte veta hur de ligger till får gärna förklara varför.

Mängdläran

Jajamen, jag är en av de som fick genomlida "Hej Matematik".

Boken som med unioner och intersektioner skulle revolutionera matematikundervisningen. Nej, liksom Staffan Westerbergs "Vilse i pannkakan" har den nog inte gjort särskilt stort intryck, förutom i det kollektiva minnet av generationen som utsattes för den. En fluga som kom och snabbt försvann.

Alla ska med

Jag finner ett inlägg på Bodil's Blog tänkvärt. Att det är viktigare att låta alla elever springa på i den takt de mäktar med, än att se till att alla springer lika fort eller långt. På min tid fanns det allmän och särskild klass i matematik och språk, det är borta nu. Med följd att de begåvade sitter och viker papperssvalor och de obegåvade sliter sitt hår. Eller lever rövare.

Rektorerna

Jodå. Som Gunilla Thorslund skriver på Det Goda Samhället, så är nog rektorerna en stor del av problemet. Jag har sett många svaga rektorer i mina barns skolor, rektorer som verkar tillsatta av kommunen med enda uppgift att hålla budget, rektorer tämligen obevandrade och ointresserade av vare sig ledarskap eller sina lärares utveckling och framtid. Ett tag plockades det in mycket rektorer från barnomsorgen, jag antar att de hade låga löner; uttrycket "blöjrektor" myntades.

Jag rekommenderar även de som gillar att skratta att läsa igenom "The Sh*t Head" (avsiktlig särskrivning) av bloggaren View from the Bottom.

Vi måste få rektorer som är ledare. Rektorer som vågar sätta gränser för elever och lärare. Rektorer som klarar av att stötta och styra upp. Anställ en ekonom för att hålla budget, en sekreterare för att svara på mail, och låt rektor vara rektor. Oavsett om han heter Anders eller ej.

Lärarna

Det är inte så många som vill bli lärare nuförtiden. Inte så svårt att förstå, förvisso: låga löner, usla chefer, inga karriärvägar, oregerliga ungar. När vem som helst kommer in, blir lärarkvaliteten därefter. Det som klagas på i artikeln har även jag märkt hos mina barns lärare. Det är sällan de klarar sig utan särskrivningar i veckobreven.

Utan bra lärare, med både förmågan och viljan att lära ut grunderna, kommer vi ingenstans. Detta är det första och viktigaste vi måste vända på. Dags för ett batteri åtgärder:

• Återinför sommarloven. Dessa har naggats på med planeringsveckor och annat skräp. Låt lärarna ha denna morot kvar.
• Återinför frihet under ansvar. Lärare skall inte tvingas till kontorstid samtidigt som näringslivet går emot flextid.
• Höj lönerna för bra lärare - de som kan väcka elevernas intresse, de som kan hålla tyst i klassen, de som kan banka in fakta och kunskaper. De dåliga lärarna däremot ska inte ha hög lön. Helst skall de ut ur skolan.
• Satsa på fortbildning.

Visst, det kostar pengar. Men hellre en bra skola än en ny simhall i kommunen. Rösta bort de politiker som inte satsar på skolan!

Friskolorna

Har friskolorna och det fria skolvalet orsakat ojämlikhet och förfall? Nej, jag tycker inte det. Jag är inte jämlikhetsfantast, i alla fall inte på det viset där det är bättre att alla får det lika dåligt än att några får det bättre. Visst, det viktigaste är, som vänstern säger, att man inte ska behöva välja skola för att få en vettig utbildning. Men den vettiga utbildningen åstadkommer man inte genom att tvinga alla genom samma mall. Förbättringar åstadkoms genom att några får gå före och pröva olika idéer: behövs skolbibliotek i vår digitala värld, kan annorlunda pedagogik från Italien, USA eller DDR ge bättre resultat, och så vidare. Genom att vi har alternativ, och föräldrar fritt kan välja mellan dessa, har vi möjligheter att lära oss saker som i förlängningen kan komma alla till dels.

Så jag hävdar att utan friskolorna hade det sett ännu jävligare ut i skolan.

Felaktiga näringslivsparalleller

Jag hör emellanåt (vänsterifrån?) att de driftsformer och tankar ifrån näringslivet som introducerats i skolans värld är en orsak till eländet. Att de inte passar i skolan, som ju inte är till för att pressa ut mängder med likformade prylar från ett löpande band (även om jag misstänker att just det är syftet med den moderna, värdegrundsbaserade skolan - alla ska gå ut marinerade i samma ideologi som de som styr).

Jag tror, liksom bloggaren The Quirky Teacher, att de har fel. Vi behöver mer näringslivsinspiration. Privata företag tenderar att skala bort onödiga aktiviteter och de anställda som utför dem, medan offentliga monopol sväller i all oändlighet. Är det något våra friskolor visat, så är det att utbildning kan utföras billigare. Sen krävs regleringar. Det skall inte vara möjligt att ge glädjebetyg.

Invandringen

Jodå, visst har invandringen en negativ inverkan på skolan. Klart att det inte blir mycket till undervisning när nästan ingen i klassen förstår undervisningsspråket, eller när flera i klassen slängs in mitt i grundskolan utan att ha läst något av grunderna - utantillrabbling av Koranen är tyvärr inget som ingår i läroplanen.

Alla "utmaningar" jag tagit upp ovan gäller dock fullt ut i helsvenska skolor , även i Limhamn och Östermalm. Utan invandring hade skolan ändå legat pyrt till. Men visst, låt mig dra en enkel parallell med ett seglingsrace. I ett läge där seglen hänger i trasor, skrovet är fullt av sjötulpaner och konkurrenterna räcker lång näsa medan de raskt passerar så är det inte en god idé att slänga ut ett drivankare för att ytterligare sänka farten. Det är istället dags att gå i depå för att få ordning på materialet.

Jag har en del förslag, faktiskt:

• Håll gränsen. Han hade rätt, han Fälldin. Faktiskt har centerpartiet även rätt idag: det viktiga är inte att få stopp på invandringen, utan att få igång integrationen. Men just nu har vi inte integrationen igång, och inga förslag inom synhåll. Alltså stoppar vi invandringen, tills dess att någon lyckats tjuvstarta integrationsmotorn.
• Separata skolor. Den som invandrar i skolåldern, och saknar förutsättningar att gå i svensk skola (kan ej språket, kan ej läsa/skriva överhuvudtaget, har läst helt andra ämnen än vi svenskar, osv) skall sättas i en helt separat skola med andra barn i samma utvecklingsfas. När/om de sedan kommit upp i fart så kan de flytta över. Ungefär som när man fasar in en generator på elnätet. Jag kan tänka mig att en del undervisning sker på engelska eller arabiska i dessa skolor, för att eleverna skall lära sig matte/SO/värdegrund under tiden de lär sig svenska.
• Disciplin från början. Jag misstänker att många invandrarelever kommer från samhällen där  kadaverdisciplin råder. När de sedan stöter på den vaga, kravlösa svenska skolan blir det som när av alkoholmonopolet fostrade tonåringar åker på semesterresa till Kos. En fast, krävande skola kommer bli till glädje för både svenskar och invandrade. (Fick just en idé. Kan vi stävja arbetslösheten bland invandrare genom att anställa en ilsken afghansk bergskrigare att hålla ordning i varje skola? Han kan få ta med sitt gevär.)

Sammanfattning

Det verkar som om många käpphästar blir till ett helt ryttarkompani av saker som behöver fixas i skolan. Som Björklund påpekade en gång i tiden så är skolan en rejäl atlantångare att vända på. En generation av indoktrinerade lärare skall skickas i pension, en ny skall tillkomma. Ordning och reda och faktakunskaper måste reclaimas. Bara att spotta i nävarna och sätta igång.

Men bögarna, då?

Nej, jag tror inte bögarna har någon större inverkan på skolan. Däremot fick jag en tankeställare häromdagen när jag läste en bok av SF-mästaren Jack Vance, om hur mystiska varelser från en knappt förnimbar dimension satte sig på människors ryggar, invaderade deras hjärnor och styrde deras tankar.

Där har vi svaret. Äntligen vet vi var flummeriets och identitetspolitikens idiotier kommer ifrån.