F! har väl rätt?

Jag har en Golden Retriever. Som så många andra av den rasen har han avlats för att få en snövit päls:












Här är hundrackarn emot den vita snön - helt plötsligt är han gulbrun. Och alla kommentarer om att det beror på att jag inte badar honom ofta nog bemöts med ett nafs i skinkan.









Vad försöker jag komma till? Jo, madam Kawesas uttalanden häromdagen om vitheten. Att den Iranier som är kritvit i Iran blir mörkhyad vid passage genom Arlandas grindar. Hon har en liten poäng. I Iran är Iraniern top dog, och kan från sin position längst upp på gödselstacken fritt se ned på araber och negrer. Ja, vete tusan om de stolta ariska iranierna inte även ser ner på oss nordbor som varandes barbarer, som sprang omkring i djurhudar och jagade mammutar medan iraniernas civilisation blomstrade. I Sverige är det vi svenskar som styr, och iraniern som är pizzabagare. För visst är det väl uppenbart att mannen nedan är chanslös i Sverige?

Men inget konservativt inlägg kan väl sluta i att F! har rätt? Nej, lugn. Kawesa går vilse. Hon har hakat upp sig på den vita färgen.


Antagligen beror detta på att det kursmaterial hon läser på Södertörn kommer direkt från USAmerika. I USA finns en etablerad konfliktlinje mellan svarta och vita, lika etablerad som den episka striden mellan Darth Vader och rebellerna på barnens dagis. Allting där handlar om slavhandel, rasism och kolonialism. Eftersom svenska universitet ofta använder kursböcker, kurser och diskurser från USA, så blir resultatet därefter. Riktigt komiskt blir det när unga töser efter en introkurs i "gender and African studies" på Södertörn begår tidningsartiklar och skriver om den vite mannens börda, Sveriges skuld för den transatlantiska slavtrafiken och hur afroamerikaner är diskriminerade i Sverige.


De har fastnat i en teoretisk förklaringsmodell och använder den överallt. I manualen står att den vite mannen är skurken. Det innebär, med logik värdig en femåring, att varhelst man hittar en skurk, så måste denne ju då vara en vit man. (Alla hästar har fyra ben. Alltså är det där kreaturet med fyra ben som står och råmar i hagen en häst.) Jag misstänker att de i en analys av folkmordet i Rwanda raskt skulle hitta skäl att kalla den ena sidan vit. Antagligen anser de även att japaners vita hud är anledningen till att de förtryckt kineser och koreaner.


Det här påminner lite om marxisterna, som alltid applicerade sin standardmodell, klasskonflikten, på allting. Vilket kanske inte är så konstigt om man ser till hur många övervintrade marxister som häckar på våra universitet. Samma vargar, nya fällar. Och fällor.


Så, för att summera: våra akademiker behöver lyfta huvudena ut ur sina postmoderna kontexter och besöka verkligheten. Samt, efter observation av denna verklighet, leta efter de teorier som bäst förklarar verkligheten. Inte leta efter den verklighet som bäst passar deras a priori fastställda, av Marx eller Gud givna, teori.






Min analys av verkligheten:


Makt korrumperar. Den som har makt kommer tämligen snart använda den för att förtrycka andra, oavsett initial goda avsikter. Det är därför demokratier som USA satsar hårt på maktdelning. Det är därför det vore skönt med lite starkare motpoler mot politikermakten i Sverige.


I Sverige är det normalt vita som har makt, av den enkla anledningen att så gott som alla varit vita. I Afrika norr om Sahara har araberna makten, söderom har de som är allt annat än vita makten, och i Sahara regerar kamelerna. Grupperna vid makten växlar, och deras hudfärg likaså.


Jo, nog finns diskriminering i Sverige. Här skriver forskaren Joakim Ruist om det. Jag har dock en naggande misstanke, helt ouppbackad av statistik eftersom jag är en alldeles för lat jäkel för att leta upp den, att det blir svårt att hitta länder där utbölingar diskrimineras mindre än här. Vilket förvisso inte hindrar att det är välkommet att minska diskrimineringen. Närhelst F! vill arbeta emot diskriminering står jag gärna bredvid och applåderar. Den dag de har kontakt med verkligheten.