Vem vann?

I alla dessa eländes melodifestivalsrundor brukar frågan dyka upp: var det rätt låt som vann? Eftersom det just nu, tack och lov, är dödsäsong för falsksjungande fjantar så spekulerar hela landet istället över terrorismen. Vann terrorismen när en galen, ondsint Uzbek felparkerade i Åhlenshuset? Konsensus verkar vara att det var Sverige och Stockholmarna som vann, eftersom vi inte låtit knäcka oss av mördarens ränker och anslag.


Fel. Terroristerna vann. Terroristerna vann redan för flera år sedan. De vann, inte för att de var bättre, utan för att vi envisades med självmål efter självmål. Med våra egna journalister som de mest envisa bollsparkarna.

Sådana här bilder har ni väl sett i tidningarna? Och nickat gillande? Jo, visst är det upprörande att regimen i Eritrea sätter människor i finkan utan rättegång, bara för att de använder sig av vad som borde vara en självklar yttrandefrihet.


Vad vi inte sett i tidningarna är några "Je sui Lars Vilks"-bilder. Vilks är förvisso inte inspärrad av staten, utan tvärtom skyddad av svenska staten. Staten håller med SÄPO-skydd och flyttar runt Vilks på diverse anonyma platser runtom i landet. Efter att ha ritat en Muhammed-bild är han eftersökt av galna islamister, av samma snitt som den där som körde ihjäl folk i Stockholm häromdagen. Han har begått samma brott som de som blev ihjälkörda: han har inte rättat in sig i ledet och lytt de som inte gillar olika. Vilks försmäktar förvisso inte i en fängelsehåla, men han kan definitivt inte gå på stadens gator som en vanlig man. Med eller utan trenchcoat. Han är idag inte en fri man.


Hur är då svenska medias reaktion? Nej, inga "free Vilks"-upprop. Snarare tvärtom, vill de att Vilks skall hålla käften och inte häda. Han får skylla sig själv. Med andra ord: terroristerna har rätt, enligt svensk press. Vi skall böja oss för intoleransen.




Svenska tidningar har sedan flera år varit kliniskt fria från Muhammedbilder. Varför det? Enkelt. De är rädda för terroristerna. De vet, med Jyllandsposten som exempel, att den dag de publicerar en Muhammedbild blir de måltavlor. De måste skaffa larmbågar och kpist-beväpnade vakter i entrén. De får skaffa hemliga adresser och SÄPO-skydd, liksom den bespottade Vilks.


Det är OK att vara rädd. Det skulle jag också vara. Men erkänn då läget, kära journalister. Er förmåga att vara en garant för demokratin och det öppna samhället ligger nu på samma nivå som Kissie.


Terroristerna leder matchen.


Med kpisten och bomben som hot har de kuvat oss från att visa detta:

Det är dags för Sverige att komma in i matchen. Det är dags för Fantomens lag att gälla i stadsdjungeln: "En kvinna skall kunna gå på en stig i mörkret med fullt av juveler om halsen", eller hur det nu var. Och vi skall kunna publicera harmlösa satirteckningar utan att darra av rädsla för att få halsarna avskurna, IS style.


Då är vi på den vinnande sidan. Inte förr.