söndag 7 januari 2018

Den sekulära statens fiender


Det varnas här och var för att religiösa krafter håller på att tränga in i politiken och sprida sitt gift.

Jag tror jag sagt tidigare, att det sekulära samhället är den bästa vän vi religiösa extremister har. Det är i det sekulära, demokratiska, öppna samhället som jag, Sven Wollter och Rashid Musa kan leva i fred och säkerhet. I det sekulära samhället är ingen religion kung, och vi kan alla häda varandras heligheter utan att bli ett huvud kortare. De sekulära lagarna tillåter oss att hävda att Marx hade fel i det mesta, doppa crucifix i urin, eller sätta rumpan på en Koran och släppa en fjärt. De tillåter oss också att starta arbetarstyrda företag, anordna Jesus-marscher och att buga emot Mecka. Gott så. Nu ska vi bara också avhålla oss från att på egen bekostnad importera hundratusentals människor från kulturer som tycker det är normalt att spontant lyncha den som ryktas ha felbehandlat en Koran, och sätta dem tillsammans i ett ghetto och plocka bort närpolisen därifrån. Vem vet, blir de tillräckligt många kanske de börjar ge sig på våra konstnärer.

Det finns de som börjar oroa sig för det religiösa samhällets återkomst. På ledarsidorna.se skriver Ann Heberlein om detta: "Världens mest sekulariserade land?"
"I ett sekulariserat land – som Sverige – vilar samhället på den världsliga lagen, inte på någon gudomlig sådan. Religionen påverkar därför inte ickereligiösa områden, som lagstiftning, undervisning i skolan, sjukvården. Religiösa argument och religiösa värderingar är helt enkelt inte giltiga i andra sammanhang än just religiösa sammanhang. Det är en utmärkt princip som bör vara grundläggande för alla demokratier, ty i demokratier är inte argument som bara en liten del av befolkningen anser vara giltiga gångbara."
Början håller jag helt med om. Landet skall med sekulär lag byggas, lag som inte refererar till Gamla Testamentets regelsamlingar eller Koranens Sharia som överdomare.

Slutet tycker jag är helt på tok. Skall bara argument som majoriteten av befolkningen står bakom vara giltiga? Har hon hört talas om minoritetsregeringar? Miljöpartiet, för guds skull?

I mitten, där är jag inte riktigt säker på om jag och Heberlein är oense eller om vi bara uttrycker oss olika. Som jag tolkar henne så står hon för vad jag kallar "cosplay-kristendom". En gång i veckan går vi in och lajvar kristendom i en föreningslokal, och resten av tiden ute i samhället är vi som andra. Nej, så funkar inte vi människor. Skall vi även begära av liberaler eller kommunister att de skall lämna sina övertygelser i garderoben när de ger sig ut i samhällsdebatten? För en Star Trek-fan kanske det funkar så, de vet att det inte är någon större mening att argumentera för att Sverige borde öka på försvarsbudgeten för att mota det Romulanska hotet. (Här är det kanske dock dags att träda lite försiktigt, då jag själv suttit länge och väl och övat in Mr Spocks hälsning, och vi även lärt våra barn lite Klingonska.)

Min åsikt är:
Oavsett varifrån vi människor hämtar våra moraliska grundteser - Bibeln, Koranen, Buddha, Marx eller Judith Butler - så kommer det ha åverkan på våra åsikter. Givetvis måste dessa åsikter ha inverkan på de politiska frågor vi driver. Så är det för mig naturligt att både kristna och muhammedaner politiskt betonar utrymmet för familjen och den personliga välgörenhetsinsatsen (zakat är en av Islams fem pelare),  medan socialister ser sådant som en styggelse. Den kristna etiska grundpelaren att allt mänskligt liv har lika berättigande (ja, Gud älskar även Hitler och Mao) spelar roll i frågor som abort, dödshjälp och utsållning av handikappade, zigenare, judar och andra oönskade element.
Dock tänker jag inte driva att alla som säger "Jehova" skall drabbas av statliga straff. Tänk hur tokigt det skulle bli om den sekulära majoriteten gjorde så, och började straffa de som sa "negerboll"?

Måhända är det detta Heberlein menar, bara med andra ord.


Bäst formuleras det här av Sverigedemokraten Taapani Juntanen i ett gästspel på iotakt.se.
"Både det sekulära och det liberala är en del av vårt kristna kulturarv. Hela vår demokrati och vårt politiska system vilar på kristen grund."

De som oroar mig mest är inte de religiösa, utan de sekulära. De som idag mer än de religiösa är övertygade om sin egen godhet och förträfflighet: folkpartisterna.

Karin Pihl skriver i Expressen om hur liberaler försöker sno åt sig demokratibegreppet. Tyskarna är på gång att skriva nya lagar som skall olagliggöra fejknyheter - gissa vem som kommer bestämma vad som är fejk och vad som är sant? Även franske presidenten vill "skydda det demokratiska livet från dessa falska nyheter".

Jag kan se framför mig hur en expertpanel bestående av Massoud Khamali, Ulf Bjereld, Mattias Gardell, Gudrun Schyman och Alexandra Pascalidou går igenom Facebookinlägg och kontaktar webhotell för avstängning av hemsidor, hjälpta av "#jaghärjarhär" och Researchgruppen. Sånt där som justitieministrar fick kicken för förr i tiden skall nu bli ett sätt att skydda demokratin.

Med sådana vänner, behöver demokratin inga fiender.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar