Dagens vinnare

Ja, dagens vinnare i tävlingen om bästa sättet att hantera tokvänstern är onekligen Bawar Ismail, med sitt inlägg "Vinn en resa till Kuba!". Jag önskar att jag kunde prestera samma lätta, skrattmagontsskapande satir.

Några ord om invandringen

Det verkar som varje inlägg jag skriver handlar om vännen Jimmie. Jag måste sluta med det. Så låt mig nu försöka skriva av mig mina invandringspolitiska tankar för ett tag framöver.

Men först några kloka ord från britten Kenan Malik. Han skriver om hur en chef på Mozilla, Brendan Eich sade upp sig efter att det blev känt att han för några år sedan donerat pengar till en kampanj emot homosexäktenskap.  Företaget påpekar att chefens åsikter bryter mot företagets värdegrund. Upprörande, eller hur? Ja, att företag känner behov att distansera sig från en av sina medarbetares åsikter.

Maliks tes är att han förvisso har radikalt annorlunda åsikter än Eich. Han vill gärna att den senares åsikter raderas ur samhällskroppen. Men: detta skall inte ske genom att de som har dessa åsikter sparkas och marginaliseras, utan genom att Malik står upp i öppen debatt och för fram sina argument.

Vilket ju osökt för mig in på den svenska åsiktskorridoren, där den som har fel åsikt också kan räkna med att inte få jobb. Eller att inte vara välkommen på arbetsplatsbesök.

Vilket för mig in på en artikel i en kulturspalt häromdagen. Patrik Svensson tycker det är helt rätt att mota bort SD från arbetsplatser. SD gör skillnad på människor, vilket går helt emot allt vad arbetsplatserna står för. Och här gör Svensson faktiskt något som är riktigt bra: från den vanliga floskeln om lika värde, går han vidare till att tala om för oss rent konkret vad det är för fel på SDs politik:

1. De motsätter sig att papperslösa skall få icke-akut vård
2. De är emot tolkhjälp i vården
3. De är emot akut tandvård till papperslösa barn
4. De vill att vårdpersonal skall vara tvingade att anmäla papperslösa till polisen
5. De vill att det skall vara kriminellt att hjälpa en papperslös

Äntligen har vi något konkret att diskutera. Till min förskräckelse finner jag att jag tydligen verkar vara en sådan där hjärtlös, rasistisk typ som inte tror på människors lika värde. Detta trots att jag är en av de tokliberaler som vill släppa invandringen fri. Jag är nämligen också en regelfascist. Ja, jag vill se ett liberalt samhälle med så få regleringar som möjligt. Men har vi en regel, så ska vi banne mig också följa den, tycker jag. Bestämmer riksdagen att det är förbjudet att gå över vid röd gubbe så skall polisen övervaka och haffa alla som bryter mot regeln. Vi ska inte strunta i regeln för att vi tycker den är löjlig, utan i så fall avskaffa den.

En regel som riksdagen fattat med stor majoritet är att vi ska ha en reglerad (eller, som de kallar det, generös)  invandring. Vilket innebär att några får komma in, medan det stora flertalet inte får komma in. Min åsikt är då att den som struntar i regeln och tar sig in i Sverige i alla fall skall straffas hårt. Inte belönas. Så min åsikt om papperslösa är att det skall vi inte ha några. Allra helst skulle jag vilja ha det fixat genom att alla får tillåtelse att släppas in. Men när inte resten av folket håller med, då får vi upprätthålla den regel vi har. 

Alltså vill jag ha tokstopp för all hjälp till papperslösa. Polisen och resten av samhället skall göra vad de kan för att vi inte ska ha några papperslösa här. Låt mig gå igenom SDs punkter igen:

1. Ingen icke-akut vård till papperslösa? Helt rätt. Den som inte har rätt att vistas här, har inte rätt till sjukvård. Det enda de har rätt till är en enkelbiljett hem. Enligt den regel folkmajoriteten stiftat. Att först förbjuda inresa, och sedan belöna brott mot denna regel med gratis sjukvård, är för mig helstolligt.
2. Ingen tolkhjälp? Nej, här håller jag inte med. Det är viktigt att läkare kan förstå patienterna. Ibland skulle jag vilja ha en tolk så jag förstår vad läkaren säger. Dock ligger ett stort ansvar på de som kommer till Sverige att lära sig svenska; tolkhjälpen är en nödlösning som kan tas till för nyanlända. Utan svenskakunskaper står man sig slätt vid kontakter med myndigheter, jobbsökande osv.
3. Ingen akut tandvård? Ja, jag håller även med SD här. Den som är papperslös och har behov av tandvård kan få denna i hemlandet. Bara att rapportera till närmsta polisstation för vidare befordran hem.
4. Att vårdpersonal skall tvingas anmäla papperslösa till polisen? Det kan väl ändå ingen vara för? Dags att problematisera:
   Vi hade nyligen en debatt om samvetsfrihet inom vården, där alla på den goda sidan var överens om att man absolut inte kan vägra utföra aborter bara för småsaker som att man anser att det är barnamord. Alltså: inom vården måste man göra som arbetsgivaren säger. Sen tror jag redan det är praxis att allvarliga brott anmäls inom sjukvården. Om det kommer in en HA-medlem med skottskador, håller sjukvården då polisen utanför? Om min fru kommer in på akuten blåslagen, kommer sköterskorna då skydda mig från närgångna polis- och socialassistentfrågor? Knappast. Så jag tycker det är rimligt att arbetsgivaren uppmanar sina anställda att anmäla misstänkta lagbrott - och papperslöshet är ett  brott. Ni som inte ville ha samvetsfrihet, var landar ni nu?
   Själv tycker jag två saker: Det är rimligt att samhället föreskriver offentliganställda att anmäla lagbrott. Det är även rimligt att anställda har samvetsfrihet, så att den som vurmar för illegala immigranter kan slippa anmäla dem.
5. Ska det vara kriminellt att hjälpa papperslösa, då? Tja. Lagar som gör det olagligt att hjälpa brottslingar är inget nytt, vi som tittar på utländska deckare stöter ofta på frasen "aiding and abetting a criminal". På ett vis är det redan olagligt att hjälpa papperslösa: den som smugglar in papperslösa kan drabbas av kännbara straff. Är det då så fullständigt moraliskt förkastligt att utöka detta till att hjälpa de som tagit sig in i landet?
   Själv landar jag i att vi nog inte ska kriminalisera hjälpandet av kriminella, utom möjligen för svåra brott.

Jag tycker inte SDs punkter ovan känns så hemska. Jag håller inte med om alla, men jag ser inte hur den som driver denna linje blir en ovärdig människa som man inte kan ha något umgänge med. Men så är jag ju en av de som gillar olika.

SDs invandringspolitik är nog den näst sämsta jag stött på. Den sämsta? Den som vi har idag, den som kallas generös. Den bygger på att vi har murar och taggtråd gentemot Afrika. Den bygger på att hundratals dör i sina desperata försök att nå de europeiska lyckorikena. För vad skulle hända med dagens politik den dagen som murarna revs? Jo, då skulle vi alla raskt anamma SDs politik. Vi skulle själva få göra det hundarbete som vi nu lämnar över till Libyen, Grekland, Spanien osv. Dagens invandringspolitik känns lite som att driva ett kasino med garanterad jackpot till alla spelare, men där man ser till att alla dörrar in till kasinot är låsta. Solidariskt, pyttsan.

Min invandringspolitik, då? Släpp gränserna! Låt vem f-n som vill komma hit!

Men välfärdsstaten då? Hur kan vi försörja alla de som kommer in? Stopp där, jag sa bara att vi öppnar gränsen. Jag sa inget om att försörja någon. Vem som helst får komma in, men de får tamejtusan försörja sig på egen hand. Välfärdsstaten är för svenska medborgare.

Ok, det var ju ett effektivt alexanderhugg, men finns där inga nackdelar? Jodå, massor. Inga politiska förslag har enbart fördelar, inte ens avskaffandet av spritmonopolet.

• Klassklyftor. Vi riskerar att få skaror av hitflyttade urfattiga människor utan jobb och bostad. De som tidigare lade hundratusingar på flyktingsmugglare klarar sig nog bra, de kan lägga pengarna på en bostadsrätt och en falafelvagn istället, men nya och fattigare invandrare kan nu komma in när gränshindren undanröjts. Nåväl, för oss tokliberaler är ju inte klassklyftor i sig något problem. Vi har inget emot fattiga, och gör inte skillnad på människor.
• Synligt utanförskap. Många i Afrika är ohyggligt fattiga, saknar mat, sjukvård, platt-TV och annat viktigt. Det gör oss inget, eftersom vi inte ser det ifall vi inte har Kunskapskanalen på på vår egen platt-TV. Men nu kommer de fattiga sitta längs gatorna, bygga favelas runt Vellinge, knacka dörr för att hitta jobb. De rumänska tiggarna blir en västanfläkt i jämförelse. Kan svensken acceptera det?
• Kriminalitet. Ja, jag misstänker att klassklyftor och utanförskap kommer skapa kriminalitet. Den som inte har mat till barnen ser till att fixa det, på något sätt. Vilket säkert kommer öka vår benägenhet att skapa 'gated communities', vilket jag absolut inte ser positivt på.

En annan sak jag inte löst är den sociala mobiliteten. Fattiga invandrare som inte har tillgång till svensk sjukvård, socialbidragsnorm osv - vad händer när de får barn? Kommer barnen ärva utanförskapet? Inte kunna gå i svensk skola? När blir en invandrare svensk, och får komma in i den varma gemenskapen? När de själva arbetar och betalar skatt?

Jag har en del kvar att tänka på. Målsättningen med min invandringspolitik är att det skall vara lätt att komma till Sverige och bli en produktiv del av samhället, samtidigt som samhället skyddas från alltför stora utgifter.

Jag misstänker att de flesta som läser det här anser min politik vara helt vansinnig. Ok. Har du bättre förslag? Förslag som innebär att halva Afrika slipper stångas mot taggtråden, och som bevarar välfärdssamhället?

Det var en gång...

Ja, det var en gång så att varje saga började med orden "det var en gång...". Så icke längre. Nuförtiden verkar varje skrämsig saga börja med "Jimmie Åkesson...". Den gode Jimmie verkar ha en sällsynt förmåga att locka fram antidemokraterna, både i sitt eget parti, där de antingen blir uteslutna eller skickas i exil till Ungern. Herrejösses, jag länkade just till Fria Tider. Nåväl, här kommer en länk till en extremisttidning på andra kanten som jämvikt.

Veckans saga börjar med att Jimmie och hans hov vill resa ut i riket för att se hur vanligt folk har det. Något inte helt ovanligt bland de höga och mäktiga i vårt land. Denna gång ville de till akutmottagningen i Malmö. Varpå en del ur personalen kukade ur rejält. De startade ett upprop för att Jimmie skulle portas från akuten. De som vill att man inte ska göra skillnad på människor vill göra skillnad på Jimmie och andra partiledare. Orsakerna som framförts är:

• Patientsäkerhet. Det sägs inte klart ut, men jag antar att det syftar på att Jimmie är en hotad person, och att någon kanske går bärsärk inne på avdelningen, försöker slänga en tårta i plytet på en sverigedemokrat, missar och träffar en patient istället.
• Allas lika värde. Detta är inskrivet i regionens stadgar. Hur kan man då ta emot någon som inte står för allas lika värde?
  Tja, för det första så är det där ju något det nog råder delade meningar om. Jag misstänker att Sverigedemokrater överlag inte anser sig stå för att andra människor är mindre värda. Skall vi döma Sjöstedt efter vad vi gammelmoderater tycker han står för? I så fall tror jag att det någonstans i regionens stadgar står att man inte ska hylla folkmord och Gulag. Och att dela upp människor i arbetare och utsugande kapitalister är också att tilldela människor olika värde.
  För det andra misstänker jag att det inte heller i regionens stadgar står något om att man skall porta människor med andra åsikter.

Sen får sagan ett nytt kapitel. Någon, gissningsvis med sympatier för Jimmie, mordhotar de som vill porta Jimmie. Och här blir jag lite förbryllad.

Ingenstans på våra kultursidor läser jag nämligen några förstående, igenkännande och stöttande tankar om de som mordhotar. Det borde ju annars vara upplagt: i det här fallet så har några människor försökt hindra en folkvald att besöka folket. Antidemokratiskt. Och antidemokratiskt är också fascistiskt, har vi lärt oss. Och "antifascism är självförsvar" är en slogan som går hem på kultursidorna. Så varför står de inte upp för sina antifascistiska kamrater på kultursidorna?

Ifall ni undrar så tycker jag själv att de som mordhotat antidemokraterna är avskum. Jag ogillar våld. Oavsett om det är brunt eller rött våld.

Hur tycker jag att de som ogillar Jimmies politik bör hantera situationen? Ja, ungefär på samma sätt som de som ogillar Fredriks, Stefans eller Jonas politik bör agera. Tag emot politikern med öppna armar, och ta chansen att delge honom en bit av din verklighet. Redan Jesus lärde att det var bättre att sätta sig och ta en pilsner med syndarna än att stå på avstånd och beskärma sig. Fisförnämt och fjärt, kallas det senare.

Äntligen en enad front emot våldet

Häromdagen hände, som ni säkert redan läst om överallt, något tragiskt här nere i söder. Inför en match mellan Djurgården och Helsingborg blev en besökande supporter ned- och ihjälslagen. Tragiskt.

En glädjande följd av detta illdåd är att Sverige nu står upp som en man emot fotbollsvåldet. Tidningarna ropar efter hårdare tag, polisiär spaning och långa straff. Inte minsta urskuldande och ursäktande av gärningsmannen. Det värmer ett gammalt moderathjärta, som önskar att hans gamla parti fortfarande drev dessa konservativa kärnvärden.

Ingenstans höjs några röster för att några supportrar är fulare/finare än de andra. Inga Stockholms-krönikörer med hjärtat hos DIF har ännu hörts yttra att det är dags att gå till motattack emot Skåne-supportrarna. Ingen här nere har hävdat att tillresta supportrar får skylla sig själva. Nej, alla är helt eniga om att våldet, oavsett vilket lag det kommer ifrån, är fotbollen till förfall, helt oursäktligt och skall bekämpas stenhårt.


Vad jag önskar att det vore likadant i politiken.

Kan vi inte begrava Breivik nu?

Ur led är tiden. Här försvinner jag iväg för en veckas lugn kursverksamhet, och kommer tillbaka till fullständigt kaos. Tydligen så har högerextremister i Malmö knivskurit vänsterextremister förra helgen. Vittnesmål går isär. Expressen hävdar att högern blev jagad av vänstern, och att knivarna kom fram när de förra blev upphunna. Låter ju som vanligt hederligt självförsvar. Researchgruppen ger en annan bild av det hela. Jag fegar ur och väntar tills polisen rett ut det hela, varken kvällspressen eller AFA närstående filurer känns som särskilt trovärdiga källor att bygga sitt moraliska raseri på. I vilket fall så är det en tragedi för de inblandade, både de som ligger på sjukhus och de som kan se fram emot dryga straff.

Å sen kommer de som ska få det hela att passa in i sina politiska käpphästar.

Först ut är Aftonbladets Åsa Lindeborg. Ständigt denna Lindeborg, som Åke Holmberg nog hade skrivit. Nog fasen får hon in Breivik i sammanhanget:

'Vi har vänt ut och in på Breiviks psyke, men hans manifest är höljt i dunkel. ­Ingen inom den demokratiska borgerligheten vill självpröva tidsandan hans handlingar fötts i. Ingen vill ta ansvar för delarna av det gemensamma tankegodset: antikommunismen, islamo­fobin, rädslan för feminismen, hatet mot ”kulturmarxismen”. Breiviks besinningslösa våld är det stora problemet, inte hans världsbild.'

Sen hittar jag en annan gammal Lindeborgare:

"Jag är inte principiell motståndare till våld, varken inom konsten eller som politisk metod."

Om jag skall försöka tolka vad Lindeborg skriver, så tycker hon att det är Breiviks åsikter som är det stora problemet, inte att han sköt ihjäl en mängd människor. Herrejösses!

Sen bör Lindeborg vara lite försiktig. Vad händer om vi använder Lindeborgs analysverktyg på henne själv? Vilket tankegods har hon gemensamt med gamla kommunistiska slaktare som Lenin, Stalin, Pol Pot, Mao osv? Till skillnad från den demokratiska borgerligheten är hon ju inte heller principiell motståndare till våld. Vill du verkligen ha allt detta blod på dina händer, Åsa?

Ytterligare ett Lindeborg-citat från den första artikeln:

"Att den ena ­rörelsen kämpar för demokrati och alla människors lika värde och att den andra arbetar för motsatsen spelar ingen roll. Alla som inte är liberaler är farliga." 

Nej, Lindeborg, det här har du missförstått. Den som använder våld för att driva igenom sin politik är definitionsmässigt inte en kämpe för demokrati. Människors lika värde? Jag lär raskt hängas från närmsta lyktstolpe om tokvänstern kommer till makten. Rättssäkerhet och respekt för oliktänkande är inte vad som utmärkt de samhällen där socialismen kommit till makten. Det är inte de som inte är liberaler som är farliga. Det är de som ser våld som en OK politisk metod som är farliga. Som du.


I Sydsvenskan skriver Patrik Svensson om hur mycket värre högerextremismen är än vänsterextremismen. Ett par lösryckta citat:

"Att jämföra den autonoma vänstern med nazismen är lika missvisande och poänglöst som att jämföra äpplen med päron" 

"Den högerextrema strävan efter ett totalitärt styre likställs på så sätt med den radikala vänsterns strävan efter utvecklad närdemokrati och gemensamt ägande."

Tala om att jämföra äpplen och päron. Snälla Patrik, jag har verkligen inget emot en radikal vänster som politiskt propagerar för gemensamt ägande. Även om detta gemensamma ägande skulle vara detsamma som konfiskation av all privat egendom, förbud mot privata företag överhuvudtaget, osv.
Det jag har problem med är de ur den radikala vänstern som vill slå mig gul och blå. Liksom jag har problem med de ur den blågula rörelsen som vill banka mig till röd rostbiff. Det är svårt att i efterhand urskilja om en rutten frukt en gång varit ett äpple eller ett päron. De stinker i vilket fall.


Har ni tröttnat på mina tirader kan jag rekommendera Segerfeldt, som i några inlägg reder ut begreppen:

• Vi måste hålla emot
• Det är inte extremismen, utan våldet
• 14 punkter om våldsvänstern

Hans poäng är att det inte är graden av extremism som är problemet. Om någon vill införa det klasslösa samhället, tusenåriga riket, kalifatet eller matrikariatet - so what? Vårt demokratiska system, där man måste övertyga den stora massan om sina idéers förträfflighet, sållar raskt ut de värsta tokstollarna. De kommer aldrig till makten.

Det är de tokstollar som med järnrör, knivar och bomber vill driva igenom sina idéer som vi skall vara rädda för. Oavsett om de står till höger eller till vänster. Kanske framför allt om de står nära oss. Med sådana vänner behöver vi inga fiender, som Ung Vänster fått erfara.

Så, medborgare, förenen eder. Emot våldsverkare i alla läger.

Mot en ny försvarspolitik

Moderaternas ras i förtroendemätningar och Putins Krim-inella agerande i Ryssland får mig att undra om det inte är dags för högern att växla in på ett nytt spår. Istället för att triangulera sossarna med skattehöjningar, vilket bara får gammelmoderater att fly, så är det dags att lära av vår granne i öster. Ut med den feministiske, lyssnande och eftertänksamme Reinfeldt. In med en häradsbetäckande macho-Rajraj som jagar björn från skoter ihop med Putin, och sitter barbröstad ihop med Plura och Guillou och diskuterar hur man bäst grillar det nyskjutna utrotningshotade djur de sitter och flår framför TV-kamerorna.

Sveriges utrikes- och försvarspolitik kan behöva Putiniseras. En lämplig första åtgärd är att undsätta Åland med svenska trupper, förklädda till tyska trollingfiskare och sommarstugespekulanter. Åland bebos ju av en svensktalande befolkning som inte högre önskar än att återförenas med fosterlandet. Väl?

Någon kanske invänder att våra svenska gossar inte riktigt är mogna uppgiften? Det sägs ju att ett land alltid har en armé: sin egen eller någon annans. Nåväl, låt oss hyra in någon halvmiljon soldater från Nordkorea, ihop med lite kryssningsmissiler och kärnvapen. De borde bli billigare än inhemsk arbetskraft. Ett kärnvapenparaply runt Gotland borde avskräcka även dansken. Legosoldater är ju också en god gammal tradition som spårar sina anor till de stora svenska krigarkungarna, vilket borde tilltala moderaternas kärnväljare (pensionerade majorer som åker på WW2-resor på sommarlovet och prenumererar på Jane's defence weekly).

Nästa steg, när vi väl grävt oss ned på Åland, är att kontakta Putin för en delning av Finland. En modern Molotov-Ribbentrop-pakt där vi får de svensktalande områdena, och ryssarna tar de medborgare som pratar lika obegripligt som ryssarna själva. Detta snilledrag ger oss inte enbart ett imperium som spänner runt Östersjön, det ger också moderaterna full och total uppbackning från alla kommunistiska kultursidor i Sverige (dvs alla kultursidor i Sverige). Ni minns väl hur vänsterpartiet under andra världskriget hyllade Hitler? Visst, sen fick han inte lika lysande recensioner därifrån efter att han huggit Stalin i ryggen, men ändå. Gör moderaterna upp med Putin så kommer Åsa Linderborg älska oss.

Sen är det Norges tur, och sen tar vi oss an danskjävlarna.

Eller inte.

En rasists bekännelser

Efter att ha läst ett inlägg hos Schmenus så inser jag att jag är en fullblodsrasist. Va? Jag som gillar olika, och är för fri invandring? Jag som välkomnar såväl islamister som kommunister i den svenska gemenskapen? Jag som glatt umgås med vita, gula och röda på jobbet?

Jo, det verkar så. På Wikipedia står det tydligen att rasism inte bara är att tycka illa om andra raser, utan även i överförd mening, baserat på kultur, kön eller härstamning. Som Schmenus säger emot slutet av inlägget:

"Så, rasism handlar inte bara om ras längre, det är större, det är mer förgrenat än att bara handla om vilken genuppsättning vi har, det handlar också om kultur och religion. En ovilja och avståndstagande för andra kulturer än den vi själva är vana vid. En tanke om att det ska vara likriktat och inte mångfacetterat. Ett synsätt där det inte går att ha en bredd i samhället utan där det ska vara homogent och så likriktat som möjligt."

Och här åker jag dit. Jag tar ju starkt avstånd emot den saudiarabiska kulturen: att kvinnor inte får köra bil, att kvinnor inte får göra en j-a massa andra saker, att morallagsbrott straffas med amputation eller avrättning, osv. Jag är starkt emot hedersbrott. Jag anser att den västerländska demokratin, upplysningen och vetenskapen är otroligt överlägsen vad Amazonas kulturfolk har lyckats åstadkomma. Jag tycker både kristendom och islam är mer högstående än pastafari. Samt att Jesus är en bättre väg till Gud än Muhammed. RASISTJÄVEL!

Att jag sedan finner fel i den svenska kulturens rustning, och önskar att vi vore lite mer utländskt toleranta för avvikande åsikter, hade lite mer konservativa värderingar, var lite mer nationalistiska osv, det hjälper mig inte. Att ta avstånd från kulturer är ju alltid fel, så tar jag avstånd från bägge kulturerna så är det dubbelfel. RASISTJÄVEL!

Samtidigt får vi inse att den pensel som här målas med mer liknar hur den käre Gaston målar ett rum: genom att sätta in en färgpyts och en bomb och kvickt som katten stänga dörren utifrån.

• Alla ni med hjärtat till vänster: upp med en hand alla som någon gång sagt något slappt och fördomsfullt om feta, lata, korkade amerikaner. RASISTJÄVLAR!
• Alla ni som vill ha ett homogent och likriktat samhälle, i så hög grad att ni är beredda att lagstifta om delad föräldraförsäkring? RASISTJÄVLAR!
• Alla ni som blir upprörda när en företagsledare inte vill kalla sig feminist, eller när staten ger bidrag till nazister? RASISTJÄVLAR!

Kommen så här långt börjar jag fundera. Om nu alla är rasister, eller inga, vilka skall vi då vara på vår vakt inför och protestera emot, och vilka skall vi strunta i? Här kommer jag in på mitt gamla vanliga spår: att kampen står emellan oss som vill ha ett öppet, demokratiskt samhälle och de som vill jävlas med andra.

Vad är egentligen skillnaden på de som vill hålla rumänska romer utanför Sverige för att de tros ha undermåligt genetiskt material, och de som vill hålla rumänska romer utanför Sverige för att de tar svenska jobb som är förbehållna fackanslutna svenskar? Det ena är rasism, det andra är det inte. Men det drabbar romerna lik förbannat.

Vad är skillnaden på den som vill gasa ihjäl judiska bankirer för att de inte är arier, och på den som vill hänga judiska bankirer från lyktstolparna för att de representerar kapitalismen? Ingen, enligt mig. Bara det ena är rasism, men juden blir lika död i bägge fallen.

Så min slutsats är: jag skiter i om du är rasist. Det jag bryr mig om är ifall du vill inskränka min eller andra människors frihet, om du vill med våld tvinga oss på dina tankar, om du vill mala ned oss till damm och dansa på våra gravar. Gör du inte det, så kan du så gärna få tycka illa om vita medelålders män.