Dags för KO

KO? Kristdemokratisk Offensiv. Partiet hänger på repen, och riskerar att åka ut ur riksdagen.


Sara Skyttedal har helt rätt i att partiet behöver bli tydligt i migrationspolitiken. Inte bara där, heller. I många frågor är partiet kluvet, mellan en fraktion som vill ha hårda tag, och en som vill att vi skall bli snällare. Tydligare än i meningsutbytena mellan Skyttedal och partikollegan - men knappast partivännen - Penilla Gunther blir det nog inte.


Jag tror vi får fokusera. Jag tror rätt fokus den här gången finns hos ungdomen - KDU, kristdemokraternas ungdomsförbund. Sådana här slogans ger mig ståpäls:

Vet du bättre än politiker hur du ska leva ditt liv? Vi är övertygade om det. Politiker ska inte välja åt dig, politiker ska ge dig bra förutsättningar för att kunna ta tillvara på dina talanger och möjligheter.

Bryr du dig om dina medmänniskor? Vi tycker att verklig omtanke handlar om att människor hjälper varandra. Vi är trötta på att leva i ett samhälle där sossepolitiker försöker lura i oss att solidaritet är att vi betalar mer än halva vår lön i skatt. Solidariteten börjar hos dig, inte i riksdagen eller kommunhuset.

Det här klingar bra i mitt nyliberala hjärta. Staten skall vara liten och vass. Nattväktarstatens försvar, rättsväsende och polis skall fungera väl. Välfärdsstaten skall ge grundtrygghet, med möjlighet för medborgare att välja hur vi vill att barnomsorg, sjukvård och äldrevård skall utföras, och med en gemensam finansiering som inte ställer handikappade, pensionärer och allmänt oförnuftiga människor på bar backe.


Där staten retirerar, går det av oss kristdemokrater omhuldade civilsamhället in. Den som vill ha mer än grundtrygghet köper en privat försäkring. Den som vill ge en grupp de ömmar om en guldkant i livet skänker pengar eller tid till en hjälporganisation.


Men vänta nu - välgörenhet är väl fult? En återgång till fattigsverige? Nej, så funkar mycket redan idag. Se på våra barnsjukhus. Det offentliga ordnar sängplats och mediciner, sedan är det barncancerfonden och dylika organisationer som ser till att där finns gott om DVD:er, TV-spel, sjukhusclowner osv. Det offentliga ser till att man överlever, civilsamhället ser till att stötta kraften och viljan att överleva.


Vad vill då KDU?


Invandring: sluta bjuda in, börja integrera

• Stopp för den fria invandringen via illegala vägar. Kvotsystem där vi bestämmer hur många, och vilka, som får komma in.
• Hjälp på plats (ja, ja, vi vet var vi hörde det förslaget först...)
• Avreglera bostadsmarknaden så att fler bostäder byggs
• Förenkla anställanden genom lärlingsplatser och upprivet LAS
• Björklundska medborgarskapstest
• Omfamna västerländska värderingar och kulturarv, assimilera invandrarna så de känner sig som svenskar (herrejävlar, vi vet verkligen var vi hörde det förslaget först!)

En intressant blandning av C (avregleringar) och SD (assimilation). Men jag tror det är rätt väg att gå. Jag kan dock tänka mig att moderpartiet kan vara lite tveksam till tanken att lyftet över 4%-spärren skall gå via totalkonfrontation med LO.




Jämställdhet: lika möjligheter


KDU vill:

• att det är du som skall bestämma, inte Kawesa. Att det är familjen som beslutar hur barnledighet, VAB-dagar och fotbolls- och ridträningar skall hanteras. Att vuxna människor är mogna att själva ta beslut.
• slopa mycket av den ideologiska, och emellanåt plagierande, genusvetenskapen. Det tackar jag för - den påminner en gammal gubbe alldeles för mycket om den marxism-undervisning som genomsyrade alla östeuropeiska universitet, men sedan raskt försvann med de ryska gevärspiporna.
• Bekämpa låga kvinnolöner i vården genom att öppna för mer marknad, och mer konkurrens.

Lag och ordning: ja, de vill ha lag och ordning!

• Fokus på brottsoffren, inte vad förövarna upplevt tidigare i livet. Hårda straff för personbrott som misshandel, rån och våldtäkt.
• Brottsförebyggande verksamhet är viktigt även för kristdemokrater. Vi vill dock inte ha fler fritidsgårdar, utan fler fungerande familjer och hemmaföräldrar (notera vår könsignorans...).
• Hårdare, tidigare tag mot ungdomsbrottslingar. Man skall inte kunna råna ostraffat bara för att man är en fjortis.
• Nolltolerans mot brott.
• Kommunen skall in i polisorganisationen. Det ger lokal styrka, och lokalt ansvar som kan utmätas i nästa val.
• Ta bort med straffrabatter och villkorlig frigivning, men förbättra samtidigt vård-delen av kriminalvården.
• Utveckla EU-samarbetet: gemensamma register (Rom-register för brottslingar från den italienska  huvudstaden?), mer tull, utvisning av brottsliga EU-medborgare.

Skolan: frihet och kontroll

"Därmed krävs en skola med läraren som auktoritet och ordning och reda i klassrummet en ledstjärna."

Grammatiken lämnad därhän ger det citatet mig ånyo ståpäls.

"Genom en värdeorienterad skola skall värderingar och normer förmedlas och en känsla för vad som är rätt och vad som är fel skall tillskansas eleverna."

Nästa citat får genast pälsen att lägga sig. Givetvis anser jag det vara till gagn om alla Sveriges medborgare lärde sig goda kristdemokratiska värderingar. Dock har jag en stark misstanke att det de kommer få lära sig i dagens värdegrundsskola är HBTQ, radikalfeminism och socialism. Jag vill hellre kämpa för att få värderingar ut ur skolan, och kunskaper in.


En del guldkorn finnes:

• Kommunerna ut ur skolan. Håller med, kommunerna har sällan varit särskilt engagerade och kunniga ägare. De har snarare agerat bolagsplundrare, och med hjälp av saftiga lokalhyror gjort sitt bästa att plocka ut skolpengen ur skolbudgeten. Tacka Gud för friskolorna!
• Mer läxor vid ung ålder! Mera läsa, räkna, skriva!
• Lärare skall ha auktoritet, och kunna ge kännbara sanktioner.
• Betyg från första årskursen.
• Stopp för betygsinflation.
• Tillåt den hemundervisning som Alliansen förbjöd.
• Även duktiga elever skall få utvecklas efter förmåga. Elevens förmåga.

EU: Ja, med förnuft


I striden mellan "somewheres" och "anywheres" hamnar jag solitt i anywhere-lägret. Jag har själv studerat utomlands i ungdomen, och har gott om släktingar i Tyskland och England. Jag ser fram emot när mina barn kan välja universitet i hela EU, med viss reservation för språksvårigheter i konstiga balkanländer och Danmark. Det skall bli spännande att välja pensioneringsland, med förvissning om att jag inte kommer behöva betala amerikanska nivåer på sjukförsäkringen.


Samtidigt ser jag gott om tokigheter i EU. Euron gick åt pipan. Den gemensamma flyktingpolitiken kan vi se oss i månen efter. Jordbrukspolitiken är åt pepparn fel. Byråkraternas maktbegär växer hela tiden.


Därför tilltalar KDUs EU-ambivalens mig.

Moderpartiet då?

Tycker inte de också som ovan? Nej, när jag läser partiets uttalanden låter det genast som om både V och F! har varit med och skrivit inläggen.


I invandringspolitiken märks det att falangerna inte är överens. Där pratas samtidigt om såväl vikten av öppenhet och asyl åt alla som om vikten av ordning och reda. Dags att bestämma sig!


I avsnittet om jämställdhet fokuseras på mäns våld, inte relationsvåld. De pratar om samhällets krav på kvinnor. Att vi idag inte har lika möjligheter. De punkterna kan Birgitta Olsson få ta över istället.


Lag och ordning ligger vi helt rätt på vad jag kan se.


I skolan säger sig partiet vilja fokusera på "kunskap, bildning och arbetsro" - men jag ser få förslag som syftar dit. Här behövs lite mer Björklundsk katederpolitik.


Såvitt jag tolkar partiets vaga EU-formuleringar är vi 100% positiva till EU. Där vill jag se en tillnyktring. Den man älskar, agar man. Den man börjar se som en kontrollfreak som är på väg att ta över ens liv spöar man skiten ur.

Summering

Jag vill rösta på KDU 2018. Synd att det inte går. Jag får nöja mig med att försöka driva opinion inom partiet för den "onda", kalla och hårda linjen, och sedan rösta på kandidater som står för den. En kådis ska inte vara sladdrig och vek, utan stolt peka rakt mot målet.