När nu Thomas Bodström gjort en insats för de rödgröna genom att dra från landet, är det dags att granska vänsterns nästa vallokomotiv på alliansens segertåg: Lars Ohly.
"– Svenska åkerier hyr in horder med chaufförer från polska bemanningsföretag. För nittio spänn i timmen! berättade Gert Svensson, ordförande i Transport avdelning 12.
– Som jag ser det är det en konspiration. Regeringen vill dumpa lönerna för oss alla.
Lars Ohly nickade.
– Snacka om att dumpa löner, sade han. Sverige behöver en regering som tar fajten för löntagarna."
Alltså: vi skall skydda svenskarna från de tärande utlänningarna. Om man hade bytt ut de inblandade mot burkabärande muslimer gentemot pensionärer, istället för utländska och svenska arbetare, hur hade det sett ut då? Det verkar som de bruna och de röda möts därute på ytterkanten, i sin iver att hålla främlingar ute från landet.
En god sak dock: det verkar som om Lasse inte är kommunist längre. Solidariteten med arbetare i alla länder har i alla fall försvunnit. Eller gäller den bara om arbetarna ger f-n i att komma och störa oss i Sverige?
Denna för fortsättningen helt irrelevanta länk, fick mig att tänka tillbaks på en pärla ur filmhistorien: Monty Pythons sketch om romarna från Life of Brian:
Monty Python när de är som bäst; ett asgarv som sakta går över i "men vänta nu, så där är det ju idag...".
Och med detta byter vi ämne, till vardagsrasismen. Ni vet, den där där man kan slänga ur sig lite slentrianmässiga fördömanden av andra grupper och kallt räkna med medhåll. Den är utrotningshotad nuförtiden. Ingen skulle komma på tanken att häva ur sig att negrer klättrar i trän, araber är jobbskygga, judar giriga, somalier obildbara eller zigenare genetiskt predestinerade att stjäla och tigga. OK, den där sista kanske vi inte helt blivit av med. Men en grupp kan man ännu garanterat säga vad som helst om och få glada instämmanden i fikarummet: amerikaner.
För visst är väl alla republikanska presidenter fula och korkade? Och alla amerikaner feta, fula och korkade (vilket bevisas av att de envisas med att välja republikanska presidenter)? Och nog startades väl krigen i Korea, Vietnam, Irak och Afghanistan för att de krigshetsande jänkarna ville ha olja till sina V8:or?
Samtidigt bor vi svenskar i ett av världens mest amerikaniserade länder. Och därmed är jag tillbaks där jag började, med ett samtal jag råkade lyssna av på Revolutionär Antiimperialistisk Ungdoms (eller vad vänsteryttrarna nu kallar sitt ungdomsförbund nuförtiden) senaste medlemsmöte:
- Välkomna till dagen för firandet av USA-imperialismens slutliga och kommande sammanbrott. Kamrater! Vad har amerikanerna någonsin gjort för oss?
(tystnad, tills en svartklädd ung man med bockskägg tvekande räcker upp handen och säger:)
- eeh, jo, alltså, jeans...
- Visst, det är klart, jeans har vi ju alla, men förutom det - vad har amerikanerna någonsin gjort för oss?
(nästa svartklädda unga man med bockskägg):
- typ transistorn, va
(ordföranden, nu lite irriterad):
- OK, förutom jeans och transistorn - vad har amerikanerna någonsin gjort för oss?
- amerikanaren, utbrister en svartklädd man i flottigt, bakåtslickat hår
- VAFFAAAN, har vi fått in en raggare här? Ut med den j-veln!
(panik och slagsmål utbryter en stund, tills utbölingen avyttrats från lokalen. Ordföranden tar upp tråden igen)
- Såja, åter till ordningen. Bröder och systrar: förutom jeans, transistorer och bensinslukande vrålåk, vad har amerikanerna någonsin gjort för oss?
(nu börjar publiken bli varm i kläderna):
- iPodden!
- Protestsångare! Bob Dylan, Woodie Guthrie, Tom Lehrer, ...
- Rock'n'roll!
- Protestmarscher!
- Fri kärlek!
- Droger! LSD, ecstacy, osv...
- Datorer!
- Internet!
(ordföranden börjar nu bli högröd i ansiktet):
- Kamrater! OK,ok, ok. Förutom jeans, transistorer, iPod, musik, protestmarscher, fri kärlek, droger, datorer och internet - kan vi nu enas om vad amerikanerna gjort för oss: Fett intet!
(ordförande slår klubban i bordet)
- Och därmed kan vi övergå till nästa punkt på dagordningen: en solidaritetsskrivelse med de frihetsälskande regimerna i Kuba och Nordkorea, som fått utstå så mycket spott och spe i den borgerliga kapitalistpressen på senare tid...
Först blev jag upprörd. J-a muslimer som kommer här och tar med sig medeltidsfasoner utifrån. Bete er som svenskar, för tusan. Hade du ställt mig i en lineup bredvid Jimmie Åkesson, hade det varit svårt att se vem som var vem. Jag ville ha åtgärder. Lagstiftning! Utvisning! Spöa de j-vlarna!
Som tur var varade det bara några tiondels sekunder. Sen tänkte jag till. Ett citat ur Heidi Avellans artikel fastnade i huvudet:
"Normerna gäller alla – också religiösa fanatiker.
Här finns inget förhandlingsutrymme."
Alltså: ta seden dit du kommer. Råkar du ha andra seder, så är det bara att göra dig av med dem. Låter väl bra, inte vill vi väl bli av med våra gamla hederliga svenska seder? Eller börjar "vi" alltför tydligt inkludera SD när jag nämner frasen "gamla hederliga svenska seder"? Det börjar lukta brunt, Avellan!
En vanlig metod att avslöja SDs islamofobi är att byta ut "muslimer" mot "judar". Låt oss göra något liknande, gå tillbaks 20 år i tiden, och säga till RFSL: "Normerna gäller alla - också sexuella fanatiker. Här finns inget förhandlingsutrymme. Ni bögar får bli hetero som alla vi andra."
Är jag inte klok? Står jag faktiskt och försvarar att muslimska gubbar förtrycker sina kvinnor? Nej, inte om kvinnorna inte vill bli förtryckta. Vad vuxna människor i samförstånd går med på, har jag däremot sällan särskilt mycket att invända mot.
Så här ser mitt Sverige ut: det skall vara helt tillåtet att vara hur radikal, religiös eller stockkonservativ som helst. Det skall till och med vara tillåtet att vara emot värdegrunder som jämställdhet mellan könen och alla människors lika värde.Om en man och en kvinna båda anser att det är mannen som är familjens överhuvud och bör ta alla beslut, så får de leva på det viset för mig.
Det är först när tvång kommer in i bilden som det är dags att säga stopp. Det är inte OK att tvinga en kvinna att bära slöja eller sitta längst bak i klassen. Samtidigt vore det lika fel av en lärare att tvinga kvinnan att ta av slöjan och sätta sig mitt ibland karlarna, om hon inte vill det. Jag vill lika lite tvinga en muslim att göra saker som de av kulturella skäl känner sig väldigt obekväma med, som jag själv skulle vilja bli tvingad att äta hund eller utsättas för franska kindpussar om jag kom utomlands. Där har feminismen 100% rätt: min kropp är min, och ett nej är ett nej.
Hur skall då skolan i Strömsund hantera det aktuella fallet? Det borde väl inte vara så svårt. Den som tvingar på någon sin vilja skall fås att sluta med det. Om muslim A tvingar på muslim B en slöja, så kan det hanteras på samma sätt som om ateist A tvingar till sig lite hångel med ateist B på toaletten. Om bägge muslimerna är överens om att muslim B skall ha slöja, så bör det hanteras med samma ointresse som om ateisterna A och B båda är med på att hångla på toaletten.
Vid konflikter har väl dagens skola ett batteri med skarpa åtgärder att ta till:
Säga "nej Pelle, så får du inte göra"
Skicka Pelle till rektorn
Koppla in Pelles föräldrar
OK, skolan kanske inte har så många kraftfulla åtgärder att ta till. Men det är inte ett muslimproblem, det är ett problem för skolan i allmänhet. Och där får vi hoppas att Björklund får vifta med batongen i fyra år till.
Som jag sagt tidigare tycker jag att ungdomspolitiken är något av det viktigaste i valet. Vad vill då våra politiker? En snabb koll i valplattformarna avslöjar:
Mycket detaljer, men vad säger de egentligen? Är inte alla partier till förväxling likadana? Nja. Jag ser en skiljelinje, som luktar ideologi:
Vänstern tycker att problemet med dagens ungdom är att politikerna inte ägnat sig tillräckligt åt dem. Mer riktade insatser och stödpengar behövs.
Högern tycker att problemet med dagens ungdom är att politikerna ägnat sig för mycket åt dem - dvs åt att lägga hinder ivägen för dem. Om hindren tas bort, så fixar undomarna det själva.
SD är inte ens på banan. Om vi inte pratar politik för unga muslimer, förstås.
Sen fick jag ett par riktiga överraskningar också:
F! är dagens dark horse! Där fullkomligt dräller ju av spännande förslag, som ger även en gammal konservativ stöt som mig ståpäls. Flerboende - att tre ungdomar kan sänka hyreskostnaden genom att dela en stor lägenhet, det är ju alldeles utmärkt liberal politik. Staten sätter spelreglerna som gör det möjligt, och håller sig sedan ur vägen. När alliansen vunnit valet får de sätta sig och läsa F!s program och börja fundera på hur förslagen kan realiseras.
Jag får allvarliga funderingar på att lägga min röst på centerpartiet. Det hade jag aldrig trott, som var kärnkraftsvänlig och blålila på Fälldin-tiden. För att inte tala om Olof Johansson...
Visst skall det finnas patent. Hör bara på följande, ledsamma historia.
För några år sedan fick jag idén att det vore bra att inför fula valkampanjer samla en "hall of shame" med motståndarnas allra mest virriga anhängare. Idén kom osökt upp igen när smutskastningskampanjen drog igång på allvar. När jag sedan hittade till liberalkonservativt, där några av de vassare knivarna i borgarskapets låda samlas, så tänkte jag göra slag i saken och föreslå att de även samlar några av de mindre smickrande vänsterbloggarna.
Bara för att inse att nån annan hade snott min idé. Tänk om jag hade haft patent och fått 5 öre för varje inlägg där.
... hann Eddie Meduza aldrig skriva en låt om, så vi får nöja oss med detta:
Allvarligt talat, kanske dags att hantera SD lite mer seriöst än i förra inlägget.
Vad kan man säga om SD och deras politik? En vanlig attityd verkar vara att börja inlägget med "Guuud vad jag hatar SD och allt de rasistsvinen säger". Känns lite för likt åsiktsförtrycket på skolgården, där alla ängsligt såg till att inte ha en avvikande åsikt eller musiksmak. Dessutom, om jag måste förkasta SD för att där finns en del övervintrade nationalsocialistiska element, då måste jag göra samma sak med det vänsterparti där brytningen med Kuba, Che och Stalin inte verkar vara total hos alla medlemmar. Och några av mina bästa vänner är vänsterpartister, om klyschan ursäktas. Så låt oss titta lite på politiken.
Den där valfilmen där de ställer grupp mot grupp - varför gör de så? Och är de därmed väsensskiljt onda jämfört med de som ställer rika mot fattiga, svenska arbetare mot utländska arbetare, vuxna med jobb mot ungdomar utan jobb, osv? Det är inte lätt för mig att säga, jag är inte tankeläsare och vet inte vad SD-ledningen har i garderoben: står de i uniform och heilar mot en Hitlerposter, eller bär de en dröm om det uniforma sossegrå folkhemmet där alla var lika, tyckte samma, och hade lika trista jobb?
Det jag kan säga något om är det de säger utåt. Att ställa en grupp mot en annan och dra slutsatsen att om en grupp får det bättre, så får den andra det sämre, det är gammal god vänsterargumentation. Tag t. ex. det elaka högerspöket Bo Lundgren. När han ville sänka skatterna med 100 miljarder, och sa att dynamiska effekter skulle göra att ekonomin gick så mycket bättre att även låginkomsttagarna skulle få det bättre, då häcklade vänstern honom. Ger man åt de rika, så tar man från de fattiga. Och nej, därmed säger jag inte att vänstern är nedsmetade med brun rasistgegga - jag säger bara att det är rätt naturligt och vanligt att ställa grupp mot grupp.
Så, till sist: mitt bemötande av SDs reklamfilm är inte att "ni är ena usla rasister". Jag vill istället påpeka för SD att ni har glömt de dynamiska effekterna. Genom att ta in invandrare till Sverige så får vi in arbetskraft. Arbetskraft som lär behövas för att försörja mig när jag går i pension om några decennier - vi blonda ursvenskar förökar oss inte tillräckligt fort själva. (Här borde jag skriva något klokt om alliansens arbetslinje, det är snart val.) Vi får in nya, friska gener - det argumentet borde väl bita även på den mest inbitne rasbiolog?
Genom att tillåta invandring hit öppnar vi även för möjligheten att jag får möjlighet att utvandra från Sverige den dan Ohly tar över...
... fick jag en folder om i brevlådan idag. Men tyvärr rörde det sig inte om drycken Skåne, utan om landskapet Skåne. Annars hade jag kunnat tänka mig att spara på de röstsedlar för Skånepartiet som låg inuti.
Ett tema gick igen i hela foldern: ISLAM. Ja, det skrevs genomgående med stora bokstäver. Och inte som något man gjorde reklam för. Nej, islam skulle rökas ut.
Men: jag tror Skånepartisterna har missat en sak. Skånepartiet består (ursäkta fördomarna, gubbs) av gamla bakåtsträvande gubbar av alla åldrar och kön som längtar tillbaks till det goda 60-talet, när alla var bleka på vintern och rödbrända på sommaren, bruket hade jobb till alla, HBT-rörelsen höll käften eller fick på käften, och det svåraste valet var om man skulle handla på ICA eller Konsum. Ja, det hette Konsum på den tiden, inte Coop Forum, Coop Nära, Coop Konsum - tusan också, inte ens på Konsum kan man slippa att välja butik nuförtiden.
Där borde väl muslimerna vara konservative gubbens allra bäste vän!? Den muslim man ser i Skånepartiets folder är en man som bestämmer i familjen, håller barnen i tukt och förmaning, går i kyrkan, och har frun hemma. Precis som det var på 60-talet, eller hur? Sen vill ju även muslimen ha ett Sverige fritt från Skåne (akvaviten, dvs).
