Upp till kamp, kamrater!

Det finns ett parti i riksdagen, som inte har där att göra. Ett parti med ett mörkt, extremistiskt förflutet. Ett förflutet som de idag inte vill ta något som helst ansvar för, utan att därmed anstränga sig att göra upp med det.

Ja, jag talar om Vänsterpartiet. Det parti som:

• har en folkvald, Simon Fors, som offentligt yttrar att "moderater förtjänar bly", och inte backar en millimeter. Visst, partiet tycker uttalandet är oklokt, men grabben sitter kvar. Så så allvarligt ser de på våld mot politiker. Själv tycker jag uttalandet är mer än oklokt, det är fel, och en tydlig indikation på att grabben inte har i den demokratiska processen att göra.
• hyllar Anton Nilsson, ungsocialisten som tog Simon Fors ord till handling långt innan den senare föddes. Det börjar bli rätt tydligt vad V tycker om dödligt våld som politisk handling. Fotnot: Min gamle morfar, namne med den glade bombkastaren, bytte efternamn för att slippa förklara att han inte var den Anton Nilsson.
• till senaste valvakan bjuder in gamle veteranen C-H Hermansson, en man som fungerat som Sovjets man i Sverige under decennier. Skäms man över sitt arv, eller är man stolt över det?

Men jag talar även om Sverigedemokraterna. De har jobbat hårt med att framstå som det nya arbetarepartiet, helyllegossar som bara säger öppet vad som sägs i lönndom i alla byggfuttar över landet. Men sen kommer bockfoten fram. En av SDs skinande ljus i Hörby, Ronny Esbjörnsson, har mordhotat Tobias Billström. Trots det sitter han, liksom Simon Fors, kvar på sin plats. OK, så viktigt var det politiska våldet för det parti som ständigt klagar över att deras representanter blir överfallna när de visar sig offentligt.

Riktigt roligt blir det när Gerty Holst, gruppledare för SD i Hörby, intervjuas:

"Man kan tycka vad man vill, men man behöver inte alltid sätta det på pränt. Det är klart att man kan ha åsikter om regeringen, men man skriver inte ner andra på ett sånt här sätt."

Det tolkar jag som att SD anser att grabben förvisso har vettiga åsikter, men att det var jäkligt otaktiskt att gå ut och säga det rakt ut. Vilket får mig att undra vad SD egentligen tycker om andra saker, som invandring, slutliga lösningar på judefrågan, osv.


Nej, kamrater, det finns bara ett sätt att hantera de här lössen i vår demokratiska fana. Att röka ut dem, på det demokratiska viset. Låt oss förena oss i ansträngningen att se till att våldets apologeter inte blir invalda i någon församling, på någon nivå, när det är dags 2014!