Å sen kommer de som ska få det hela att passa in i sina politiska käpphästar.
Först ut är Aftonbladets Åsa Lindeborg. Ständigt denna Lindeborg, som Åke Holmberg nog hade skrivit. Nog fasen får hon in Breivik i sammanhanget:
'Vi har vänt ut och in på Breiviks psyke, men hans manifest är höljt i dunkel. Ingen inom den demokratiska borgerligheten vill självpröva tidsandan hans handlingar fötts i. Ingen vill ta ansvar för delarna av det gemensamma tankegodset: antikommunismen, islamofobin, rädslan för feminismen, hatet mot ”kulturmarxismen”. Breiviks besinningslösa våld är det stora problemet, inte hans världsbild.'Sen hittar jag en annan gammal Lindeborgare:
"Jag är inte principiell motståndare till våld, varken inom konsten eller som politisk metod."Om jag skall försöka tolka vad Lindeborg skriver, så tycker hon att det är Breiviks åsikter som är det stora problemet, inte att han sköt ihjäl en mängd människor. Herrejösses!
Sen bör Lindeborg vara lite försiktig. Vad händer om vi använder Lindeborgs analysverktyg på henne själv? Vilket tankegods har hon gemensamt med gamla kommunistiska slaktare som Lenin, Stalin, Pol Pot, Mao osv? Till skillnad från den demokratiska borgerligheten är hon ju inte heller principiell motståndare till våld. Vill du verkligen ha allt detta blod på dina händer, Åsa?
Ytterligare ett Lindeborg-citat från den första artikeln:
"Att den ena rörelsen kämpar för demokrati och alla människors lika värde och att den andra arbetar för motsatsen spelar ingen roll. Alla som inte är liberaler är farliga."Nej, Lindeborg, det här har du missförstått. Den som använder våld för att driva igenom sin politik är definitionsmässigt inte en kämpe för demokrati. Människors lika värde? Jag lär raskt hängas från närmsta lyktstolpe om tokvänstern kommer till makten. Rättssäkerhet och respekt för oliktänkande är inte vad som utmärkt de samhällen där socialismen kommit till makten. Det är inte de som inte är liberaler som är farliga. Det är de som ser våld som en OK politisk metod som är farliga. Som du.
I Sydsvenskan skriver Patrik Svensson om hur mycket värre högerextremismen är än vänsterextremismen. Ett par lösryckta citat:
"Att jämföra den autonoma vänstern med nazismen är lika missvisande och poänglöst som att jämföra äpplen med päron"
"Den högerextrema strävan efter ett totalitärt styre likställs på så sätt med den radikala vänsterns strävan efter utvecklad närdemokrati och gemensamt ägande."Tala om att jämföra äpplen och päron. Snälla Patrik, jag har verkligen inget emot en radikal vänster som politiskt propagerar för gemensamt ägande. Även om detta gemensamma ägande skulle vara detsamma som konfiskation av all privat egendom, förbud mot privata företag överhuvudtaget, osv.
Det jag har problem med är de ur den radikala vänstern som vill slå mig gul och blå. Liksom jag har problem med de ur den blågula rörelsen som vill banka mig till röd rostbiff. Det är svårt att i efterhand urskilja om en rutten frukt en gång varit ett äpple eller ett päron. De stinker i vilket fall.
Har ni tröttnat på mina tirader kan jag rekommendera Segerfeldt, som i några inlägg reder ut begreppen:
Hans poäng är att det inte är graden av extremism som är problemet. Om någon vill införa det klasslösa samhället, tusenåriga riket, kalifatet eller matrikariatet - so what? Vårt demokratiska system, där man måste övertyga den stora massan om sina idéers förträfflighet, sållar raskt ut de värsta tokstollarna. De kommer aldrig till makten.
Det är de tokstollar som med järnrör, knivar och bomber vill driva igenom sina idéer som vi skall vara rädda för. Oavsett om de står till höger eller till vänster. Kanske framför allt om de står nära oss. Med sådana vänner behöver vi inga fiender, som Ung Vänster fått erfara.
Så, medborgare, förenen eder. Emot våldsverkare i alla läger.
Jo jag har rört vid detta åxå. I like u!! Skitbra inlägg
SvaraRadera