onsdag 26 december 2018

Dags för ferieskola

Nu när alla skolbarn tagit julledigt är det rätt tid för oss att fundera över vad de ska komma tillbaka till. Många börjar fundera över varför det går utför med skolan. Många hittar också mängder med enkla lösningar. Idag tycker jag Isak Skogstad har hittat rätt så rätt. Han vill ha fritt skolval, men inser att det kan ge en segregerande effekt som bör motverkas, samtidigt som den viktigaste orsaken till segregationen är och förblir att folk väljer att bo segregerat.

Varför denna segregation? Helt enkelt en helt naturlig process. Att få en bra bostad är ett av huvudskälen till att vi tar oss utanför hemmets vrå och ger oss ut och löneslavar. De som lyckas skrapa ihop pengar skaffar då en bostad i ett så fint område de har råd med, på maximalt avstånd från knarkare, ligistgäng och renoveringskåta grannar. De som är fattiga får nöja sig med vad som blir över.

Samma sak med skolsegregationen. Jag minns själv hur det, i övergång från högstadium till gymnasium, kändes väldigt befriande att aldrig mer behöva dela klassrum och skolgård med en handfull asociala individer. Individer med en rejäl övervikt i de lägre socialgrupperna. Genom att skaffa bostad i ett område med bra skolor - det vill säga där ligisterna antingen saknas eller hålls på mattan - ser man till att ens barn besparas mycket jävelskap under sin uppväxt. Självfallet ser föräldrar till att göra det, även föräldrar som i det offentliga gärna pratar om jämlikhet och social nivellering. Det är alltid andras ungar som ska ta stöten.

Här drar jag mig till minnes vad en kollega berättade om uppväxten i Malmö. På bägge sidor av en bred genomfartsgata låg samma typer av hus, byggda i den uniforma stil som Malmö behärskar så väl. Ändock var priserna på de olika sidorna väldigt olika. Varför då? Hade ena sidan sjöutsikt? Låg den andra sidan nära motorvägen? Nej, det var helt enkelt så att på ena sidan vägen fick barnen gå på den fina skolan, medan barnen på andra sidan vägen skickades till skitskolan. Varpå föräldrarna satsade sina pengar på barnens utbildning. Det var alltså inte så, när jag var ung, att det inte gick att välja skola. De med pengar kunde välja, medan de utan pengar fick ta vad som bjöds.


Hur blir vi av med segregationen? Ett sätt är socialismens väg; att genom tvång se till att blanda befolkningen. Genom att förbjuda friskolor, genom att bussa rikemansbarnen (förutom sossekommunalrådens barn, förstås) till skitskolor, så kan alla få det lika eländigt.

Jag vill göra tvärtom. Vi ska se till att alla skolor är bra skolor, och den vägen minska människors drift att ta sig bort från skiten genom att helt enkelt ta bort skiten. Hur gör vi?


Först och främst: disciplin! Det stora hotet mot skolan är inte att den dräneras på buffertbarn, eller att några friskolor ger glädjebetyg åt högutbildade föräldrars barn. Nej, hotet består i alla våra kommunala skolor där elever går in och ut ur klassrummen hur som helst, stolarna flyger kring i klassrummen, svordomarna haglar och förväntningarna på eleverna är i botten. Som alla vi vuxna som suttit i ändå jämförelsevis lugna kontorslandskap lär förstå, så går det inte att lära sig något i dagens kaos. De elever som inte lär sig något ges sedan kommunala glädjebetyg ända upp i gymnasiet, och landar på universiteten utan att kunna formulera en begriplig mening.

Istället ska vi se till att ge lärarna de tvångsmedel som krävs för att få tyst i klassen. Vi ska också se till att de lärare som ändå inte klarar av att behärska buset hittar alternativa karriärvägar. När det är tyst, kan lärandet börja.


För det andra: krav! Skolan är idag i stort en förvaringsanstalt, där eleverna inhyses till dess de ska överföras till Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen eller till och med Kriminalvården. Hade vi bara haft tillräckligt med fritidsgårdar hade vi kunnat skippa skolan. Ingen förväntar sig att elever faktiskt ska kunna lära sig något. Som den store Thomas Sowell säger:
"The biggest secret is that there are no secrets, unless work is a secret. Work seems to be the only four-letter word that cannot be used in public today."
Istället skall vi insistera på att alla ska lära sig läsa, skriva och räkna. Om de kan alla moderna genuspronomina eller ej ska vi däremot strunta i.


När vi nått så långt, så har mycket av drivkraften för medelklassens exodus avskaffats. Dags att avskaffa det fria skolvalet, då? Nej, för då har vi hamnat på nästa steg på behovstrappan. Nu har vi försäkrat oss om att de små telningarna överlever skolan, och kan fokusera på att de får en trevlig tid. Svensk kommunal skola tenderar ha tämligen enahanda inriktning. När nya pedagogiska trender dyker upp, fångas de enbart upp av den kommunala skolan om de leder mot avgrunden. Kommunala Montessori-skolor startades inte förrän de privata hade gjort inriktningen populär. Genom att tillåta friskolor, och ge dem någorlunda fritt val i hur de undervisar barnen, så släpper vi in nya friska vindar som sedan kan spridas och förbättra skolsystemet överlag.


Ptroo! Stopp där! Om vi tillåter friskolor att göra hur tusan de vill, öppnar vi inte för islamistiska koranskolor och vinstdrivande, utsugande Krösus Sork-skolor på samma gång?

Jodå. Där kommer det där som Skogstad var inne på i början in: för varje nyttig åtgärd finns det en mindre nyttig bieffekt, som kan behöva dämpas. Det är bra med alternativ, men alla alternativ är inte bra.

Låt mig börja med koranskolorna. Jag är faktiskt rätt positiv till dessa! Det stora problemet idag är kommunala skolor som inte lyckas lära eleverna läsa, räkna och skriva, men indirekt lär ut att det lönar sig att vara otrevlig, ta plats och använda våld. Om en koranskola, genom att använda god arabisk disciplin från hemlandet, lyckas lära barnen läsa, räkna och skriva, så blir inte jag särskilt upprörd över om den även lär barnen att ära Allah, lyda sina föräldrar, och att ge tionde till de fattiga. Sen kan det förvisso finnas viss friktion i syn på jämställdhet och sex och samlevnad mellan koranskolan och det svenska samhället, men jag hävdar ändå att det är de kommunala skitskolorna som är det stora problem som i första vändan ska åtgärdas.

Krösus Sork-skolor, där ägaren ser till att plocka ut så mycket pengar som möjligt ur skolan och skiter i hur det går med undervisningen, vill vi inte ha. Inte heller vi som älskar friskolor, vi vill ju ha bra friskolor. Jag anser dock att de värsta Krösus Sork-skolorna är de kommunala skolorna. Kommunerna plockar gärna ut pengar ur skolan via lokalhyran, och bryr sig sällan om ifall undervisningen går åt helvete. Jo, visst kan de både se bekymrade ut och låta bekymrade, men de skarpa åtgärderna lyser för det mesta med sin frånvaro.

Min första, enkla åtgärd, för både koranskolor och Krösus Sork-skolor: extern examination. Externa examinatorer får utvärdera att skolorna lär barnen läsa, räkna och skriva. Den koranskola som lär barnen läsa, räkna och skriva (på svenska, förstås...) är en bra skola - lär barnen sig även några koranverser är det en bonus. Den Krösus Sork-skola som lär barnen läsa, räkna och skriva är en bra skola - även om skolans ägare kan bygga sig ett hus lika fint som det kommunpamparna huserar i.

Att inte klara examinationen ska givetvis medföra konsekvenser, gärna mer allvarliga än att en inspektör kommer på "orossamtal". Vi skulle kunna köra samma modell som CSN - när en universitetsstudent inte når upp till målen, uteblir pengarna. Tufft, men pådrivande.


Så som Sverige ser ut idag är dock risken stor att examinationen kommer bestå i husförhör där barnen får rapa upp värdegrunden utantill.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar