Jag Gillar Juholt

Ja, faktiskt.

Tänk om S leddes av Thomas Östros. Varje dag samma inlägg om den kalla hårda alliansen, som skapar ett kallt hårt samhälle.

Tacka vet jag Juholt. Inte en popcornmaskin, men väl lik de där gottebitarna (Bertie Bott's every flavour beans) som Harry Potter prövar på för första gången på tåget till Hogwarts. I ena pralinen ett körsbär, i den andra en snorkråka. Livet som politisk bloggare blir aldrig tråkigt med Juholt. Jag har inte ens tid att sakna Bodström.

Sen, efter den första muntrationen, funkar Juholts utspel ofta som inkörsport till lite allvar. Ta till exempel senaste bubblan om mobiltäckning. Kul. Sen hoppar IT-Tittis mamma ut och gör tummen upp, strax innan Juholt backar. Kul igen. Men när det första fnittret lagt sig, så inser jag att här finns politik och ideologi som behöver redas ut.

Även vi gamla moderater som tror på en liten stat, vill att det offentliga skall styra upp vissa väsentliga gemensamheter, som t. ex. domstolar, poliser, sjukvård, vägar, avlopp, post- och paketbefordran. Inte nödvändigtvis äga och utföra allt detta, men i slutändan ansvara för att det finns alla medborgare till dels: rika och fattiga, stadsbor och lantisar.

Hör ett telefonnät till sådana gemensamma nyttigheter? Ja, säger jag. Vi byggde en gång upp ett trådbaserat nät, som i stor utsträckning finns kvar, men kanske börjar kännas lite passé. Många ungdomar halar inte upp en tusenlapp för att få ansluta sig till Telias kopparkabel och koppla in sin grå televerkstelefon, utan köper en Smartphone istället. Skall man idag skaffa telefon till sommarstuga eller nybyggt hus i glesbygden, så är ofta kostnaden så hög att det lönar sig bättre med radiolänk.

När då trådarna drar sig tillbaks från landsbygden, vem skall betala? Alla solidariskt, eller den som blir av med tråden? Om telefoni är en gemensam nyttighet, så har Juholt en poäng. Samhället bör hjälpa till att möjliggöra för alla att få del av den. Liksom jag inte behöver betala för ett eget postkontor, skall jag inte behöva betala för en egen basstation.

Sen får vi vara försiktiga med hur vi låter samhället tillhandahålla telefoni. Om politiker skall bestämma detaljerna, blir det lätt dyrt och fel. Det finns en poäng med att låta abonnenterna betala kostnaden själva: då köper de bara det som är värt priset - kostar en telekabel tusen spänn metern är det en god indikation på att man inte bör dra kabel ut i ödemarken. De slipper också ställa sig i kö och vänta på att politikerna skall bestämma sig.

För övrigt är det här ironiskt nog inte bara ett glesbygdsproblem. Jag är själv en av de stackars drabbade. Jag är telekomingenjör, och bor 10 km från sveriges telekom-Mekka (dvs Lund). Och jag kan inte få signal inomhus, vilken konstig vinkel jag än ställer mig i. Surt. Kom och hjälp mig, Juholt!

Räven raskar under isen

Jo, nog tror jag han är lite av en räv, Juholt. Och just nu anser alla som fattar något om politik att han är under isen. Senaste mätningarna går inte sossarnas väg.

Eftersom jag inte fattar något om politik, så tror jag fortfarande på Juholt. 6% är inte mycket, minns hur rökta alliansen ansågs vara efter förra valet och hur det sedan gick. Som motorintresserad tänker jag dra en liknelse. Juholt är just nu inne i depå, med förtroenderådet febrilt rotande under huven. Samtidigt som några i laget gör sitt bästa att punktera hjulen. Istället för att ge järnet för att få några varvs ledning, så glider alliansen fram på tomgång, i förvissning om att Juholt inte kommer ut på banan. Men det gör han. Och då blir det race igen.

Till sist en hälsning till Juholt från det blå laget. Vi vill ha dig kvar, Håkan.

Heja di blåe!

Nej, det här är inte en peppnings-post för alliansen. Jag var med sonen och tittade på handboll häromdagen, H43 mot Lugi. En förnedrande förlust, dessvärre.

Några lärdomar för alliansen kunde jag dock få med mig från matchen:

• Det hjälper om man har ett anfall. Att inför valet om några år glatt anta att det andra laget kommer göra självmål efter självmål är inte en vinnande strategi. Dags att fundera på vilket samhälle vi vill ha några valperioder framåt.
• Servera inte bollen till motståndarlaget. Frågor som misskötta vårdföretag, fas3, betygsinflation - där måste alliansen vara på hugget och visa att det är hemmalaget som har svaren. Inte sitta och vänta på att stormen skall blåsa förbi.

Till det röda laget kan jag bidra med en gammal plattityd: det är inte alltid domarens fel när man förlorar. Eller publikens.

Kom igen blåe, kom igen!

Palme om SCUM

Det är mycket SCUM nu. Ni vet, det där manifestet av Solanas från 60-talet som anser att män är biologiska olyckor som bör utrotas. Påminner svagt om en skrift några decennier äldre som mer fokuserar på judar.

 En teater har skapat en pjäs utifrån manifestet,och diverse skribenter är inte helt glada över att föreställningar som applåderar mord av halva befolkningen ges skattepengar och applåderas från kultursidorna.

I sydsvenskan försvarar kulturchefen både pjäsen och manifestet, anser det senare vara strålande litteratur, anser parallellerna med Mein Kampf absurda, förstår inte varför någon kan bli upprörd. Solanas slog ju från ett underifrånperspektiv. Då kan man ju påminna om att Tyskland och Adolf hade ett underifrånperspektiv när nazismen växte fram. Tyskland hade blivit grundligt pryglat av motståndarna. Adolf var inte direkt någon börs-VD när han startade sin karriär.

Min åsikt? Ja, här tänkte jag gömma mig bakom Olof Palme, som blandat med oreserverat stöd för förtryckare i tredje världen även kunde ställa sig oreserverat på de förtrycktas sida:

"Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart. Rädslan för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt. En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med en sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen. På arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken. Därför ligger fördomen alltid på lur. Även i ett upplyst samhälle." 

Lägg till kön till "hudfärg, ras, språk och födelseort" i stycket ovanför så framgår det rätt klart vad jag tycker om hatmanifest av alla slag.

Juholt som president?

Han har det tungt nu, Juholt. Inte nog med att han har ett inbördeskrig på halsen, nu får han även kritik från höger. DN radar idag upp punkt efter punkt där Juholt inte haft koll på fakta. Men är det verkligen räknenissar med koll på alla detaljer vi vill ha i ledningen för våra politiska partier? Som gammal glömsk gubbe som får räkna på fingrarna för att räkna ut hur gammal jag själv är, känner jag viss sympati för honom. Och så har han en snygg mustasch också.

Juholt påminner faktiskt om en av mina politiska favoriter: Ronald Reagan. Skoningslöst kritiserad av det andra lägret för att ha noll koll på detaljerna, men älskad av sina egna för sin ideologiska klarsyn gentemot 'The evil empire'. Så mitt tips till Juholt är: tillsätt en räknenisse som du kan skicka fram i de debatter där procentenheter hit och dit är viktiga att kunna traggla. Ägna sedan din energi åt att ta fram en ideologisk färdriktning för de röda, och ägna dina tal åt de stora, svepande linjerna. Inspireras av Reagan...

Juholt i Indien

Senaste destinationen på Juholts förlåt mig-resa är Indien, där han personligen skall åka runt och skaka hand med alla indier och säga förlåt för Bofors-affären. Nej, allvarligt talat. Han är och undersöker den globala industrin.

Hade jag kunnat rita, hade jag hittat på något i den här stilen, med Julholt som maharadjan av Rawajpoutalah:

Men tyvärr sträcker sig min talang inte förbi streckgubbar, så det blir dags att bli allvarlig.

Vad kan Juholt lära sig av indiska företag? Förhoppningsvis att globalisering är bra, och att det kanske inte är helt lyckat att facket skriver lagtexterna.Ta det anonyma företag jag jobbar på som exempel. Vi har på senare år dragit ned en hel del i Sverige, och samtidigt expanderat kraftigt i Indien, Kina och Östeuropa. Detta är ju alldeles utmärkt för utvecklingsländerna, som kan behålla kompetens i landet och utveckla ekonomin. Oändligt mycket bättre än att Sverige inför handelsmurar och behåller utvecklingen i Sverige, och sedan över muren kastar några biståndssmulor som antagligen direkt plockas upp av de korrupta överkasten.

Men Sverige då - är expansionen i Indien bra för oss? Om Kommunal fått skriva lagarna så hade antagligen svenska företag förbjudits expandera utomlands, och indiska ingenjörer förbjudits att komma hit och jobba. Varpå en stor del av arbetsstyrkan på mitt företag fått åka hem: på min avdelning jobbar två indier, min chef är polska. Jag misstänker dock att resultatet inte skulle bli välmående svenska företag. Istället hade företaget raskt flyttat utomlands, eller blivit utkonkurrerat av de andra utländska företag som kunnat lägga utvecklingen i Indien.

Är då globaliseringen ett ont? Nödvändigt, men ont? Nej. Vi vill ha höga löner här i Sverige, högre än i Indien. Då får vi också erbjuda ett mervärde. De jobb som kan utföras av indier kommer inte ha högre lön än indierna har. Alltså måste vi i Sverige ha god utbildning och nischade yrken där vi gör sådant som indierna inte klarar av. Då kan vi behålla våra höga löner.

Så Juholt, jag hoppas att du kommer tillbaks från Indien fylld av glädje över globaliseringens möjligheter. Och att du lyckas hålla protektionisterna i facket tillbaka.

Om vi i högern skall lära oss något av Indien, så kan vi titta på deras nationalsport - kricket. Matcherna pågår i oändligt lång tid. Först är ena laget inne och slår, och får massor med poäng så det ser ut som om det andra laget är hopplöst efter. Sen byter lagen plats, och helt plötsligt är ställningen jämn igen. Samma sak händer i politiken. Efter förra valet ansågs alliansen rökt, nu anses Juholt chanslös. Så fel det kan bli, om man inte ser upp.

Muta och kör, Juholt

Så har nu Juholt varit i Skåne och vänt, och pressen rapporterat från händelsen. En sak slår mig vad gäller Juholt: han har en fantastisk förmåga att i sina svar hamna ur askan i elden.

Som konservativ högerman tycker jag inte det är särskilt upprörande att man får familjeboendet betalt. En riksdagsman skall kunna försörja sin hemmafru eller hemmamake. Att en reseräkning av hundra blir fel är inte heller så allvarligt. Hade jag inte arbetat i det privata näringslivet, där ekonomiavdelningen har stenkoll och raskt skickar alla underligheter i retur, så hade säkert även jag haft problem.

Det är den där semesterresan till Vitryssland som naggar mitt samvete, den där staten betalade för även kulbons semester. Vad säger då Juholt om detta till pressen? Jo, att det är klart att det är svårt att redovisa kvitton i ett läge där man får muta sig fram.

Och där rämnar min världsbild.

Jag trodde fortfarande att i Sverige var vi lite bättre, lite ärligare. Svenska försvarspolitiker och industriledare mutar inte, när indier och sydafrikaner sträcker ut näven under bordet vänder vi i dörren. Trodde jag. Men tydligen tycker Juholt att det är helt OK att använda statens pengar till mutor. Jag misstänker lagen säger något annat...

I mitt företag har vi en etisk policy vad gäller mutor. Det är absolut förbjudet. Det är möjligt att det ändå förekommer - men den som är så j-a dum att han öppet säger något om det får ju avsked omedelbart.

Ett sånt exempel du sätter, Juholt!