Dags för prisutdelning

Jag fick just för mig att instifta det årliga Timbuktu-priset, i sant Grönköpingskt manér utdelat vart tionde år (så hinner ni glömma utfästelsen). Priset utdelas till den som kraftigast uttalat en moralisk förkastelsedom, för att sedan glatt själv handla tvärtemot. Extrapoäng tilldelas när förkastelsedomen är så pass svepande uttalad att tolkningsutrymmet maximeras.


Årets pris går till Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i Lund. Häromdagen uppmanade hon till antidemokratiska brott på sociala medier: att riva ned reklam från ett politiskt parti. Uppenbarligen anser hon att utomparlamentariska, kriminella metoder är rätt väg att bemöta politiska motståndares argument.

När hennes politiska motståndare då tar henne på orden, och tar till utomparlamentariska metoder i kampen emot den antidemokratiska Hanna - slänger målarfärg på hennes bil och hotar henne till livet - då är det inte lika roligt längre. Då är plötsligt nolltoleransen emot samhällets fiender fel. Då är plötsligt utomparlamentariska metoder fel.


Årets pris går även till de hönshjärnor som gett sig på Hanna Gunnarsson. Om man blir upprörd över att någon uppmanar till utomparlamentariska metoder, hur kan man vara så förbenat korkad att man då tar till dessa metoder själv? Det enda ni visar är att Hanna har rätt, att det inte går att tala med er.


Prissumman, då? Den stora festgalan? Tyvärr. I likhet med Johnny Bode-priset så är äran skammen med att få själva priset huvudsaken. Så priset består i att vinnarna härmed får tillåtelse att gå in på Youtube och spela "The botten is nådd" av den store mästaren och prisinspiratören Timbuktu. Grattis!