Den skeva åsiktskorridoren

Har ni hängt med i Bokmässe-gate? Först fick en högertidning ställa ut, sen fick de inte eftersom känsliga människor hörde av sig och ville ha ett säkert rum, sedan fick de eftersom det fanns kontrakt skrivna. Principer hölls och bröts om vartannat i en härlig kalabalik.

Sen fick någon från tidningen medverka i public service. Andreas Ekström, medarbetare på Sydsvenskans kultursida, skriver om högertidningens medverkan i Aktuellt, samtidigt med Henrik Arnstadt. Han verkar inte road (Ekström, alltså), även om han ägnar huvuddelen av sin artikel åt att prata om problemet med ansvariga utgivare.

Låt oss lämna Ekström ett ögonblick, och fundera över vad folk verkat upprörda över. Jag ser två huvud-"utmaningar" utkristallisera sig:

1. Public service har tillhandahållit en plattform åt nazister. Genom att tala med Vávra Suk, istället för att tala om honom, har han getts möjlighet att nå ut med sina idéer till en större publik än vad som hade varit fallet om han hade fått hållas i ett hörn med sin tidning.
2. Public service har låtit Suk föra fram sitt budskap oemotsagt. Genom att ha inga eller lama följdfrågor, och genom att låta Arnstadt vara det enda motståndet, gavs nazismen walkover i svensk TV.

Åter till Ekström. Jag förstår att Ekström blir lite upprörd när man läser punkterna ovan. Jag förstår att han begår en artikel. Men Ekström - vad tycker du då om din egen kultursida häromdagen? Fyra helsidor ägnades åt två vänsterextremister. Vad jag ser, så upprepas precis samma historia som med den där högertidningen:

1. Sydsvenskans kultursida har tillhandahållit en plattform för kommunister. Människor som hyllar den ideologi som orsakat miljoner människors död.
2. Sydsvenskan låter kommunisterna framföra sitt budskap oemotsagt. Reportern är så servil, devot och sykofantisk att det känns som att läsa ett "hemma hos kungafamiljen"-reportage i Hänt i Veckan. Eller som om tidningen Okej skickat ut en knappt tonårig tjej att intervjua det senaste pojkbandet. När kommunisterna klagar över den hemska kapitalismen, så gör inte hovreportern en ansats att fråga vilka lyckade planekonomier kommunisterna kan peka på.

Så, Ekström: varför rasar du inte emot din egen tidning?


Vad tycker jag, då?

Jag tycker det är bra att låta den alla pratar om få komma till tals. Därför är det journalisternas förbannade plikt att låta högertidningen komma till tals i bokmässediskussionen. Liksom vi bör intervjua massor av imamer när vi pratar radikalisering, eller låta Allt åt Alla föra fram sitt budskap i vänsterkravallernas tider. Ibland lyckas en oskyldig fria sig, ibland ges de tillräckligt med rep för att hänga sig själva.


Jag tycker det är bra att ge udda åsikter en plats. Visst vill vi väl att perspektiv som förs fram av Sanandaji, Birro eller Gür får plats i media? Då får vi kanske stå ut med lite Arnstadt och Pascalidou också. Så visst är det okej att ge kommunister en plattform. Vad jag dock har väldigt svårt att förstå är kultursidornas vurm för att låta författare och poeter uttala sig om statsvetenskap och försvarspolitik, ämnen de kan noll och intet om. Alla frågor avhandlas inte alltid bäst av ens eget lokala mingelsällskap.


Jag gillar reportrar med lite sälta, som klarar av att höra en okväden visa och ställa följdfrågor. Reportrar som är förberedda - som de reportrar som frågar ut Mona Sahlin om hennes livvaktsaffärer, och direkt efter första förnekandet halar fram bevis på papper.  Reportrar som, givet oändligt med tid och tålamod, skulle kunna få ur Anna Kinberg-Batra något annat än inspelade talpunkter från PR-byrån.

Den journalist som bjuder in en högertidning som anklagas för att vara nazistisk bör vara förberedd på att sagda högertidning förnekar att de är nazister. Journalisten har då att antingen plocka fram mängder med bevis på de nazistiska åsikterna, eller raskt be om ursäkt och backa. Fårskallarna på SVT borde omplaceras till blankettförrådet.

Den journalist som intervjuar en kommunist bör vara påläst på kommunismens offer historiskt, och ofriheten i dagens Kuba och Venezuela. Journalisten bör pressa kommunisten på vad alternativet till kapitalismen är, och inte nöja sig med ett vagt "något annat". Som parallell kan jag ju hävda att på grund av luftföroreningar bör vi alla genast sluta andas. Men ger jag inget bättre alternativ, tar jag död på oss allihop. Samma sak med kapitalismen. Den har gett västvärlden en välfärd för massorna som är unik. Driften att kunna göra vinst - och behålla den! - har gett ett rationaliseringstryck som inga andra modeller. Samtidigt är det inte roligt att Bert Karlsson tjänar mer pengar än Krösus Sork. Men alla andra alternativ som prövats har varit katastrofalt mycket värre.


Som nyligen avlidne Kjell Abrahamsson hävdar jag att det är en självklarhet för var empatisk och/eller logiskt tänkande människa att vara antikommunist.