Dags för kohandel

Samarbetsregeringen och Alliansen sitter, rapporteras det, i intensiva förhandlingar för att lösa flyktingkrisen - det vill säga minska volymerna, utan att på något vis säga att man medvetet minskar volymerna. Jag har lite tips på vilka åtgärder som kan komma i fråga:

1. "Asylsökande" byter namn till "asylbehövande". Därmed försvinner genast behovet att hitta bostäder åt de asylsökande.
2. Harpsundsekan omlokaliseras till Medelhavet, och beräknas därmed rädda tusentals liv per månad. Tyvärr får inte årorna skickas med av säkerhetsskäl, de är långa och med vassa metallskoningar, men så fort man kommit överens med alla andra EU-länder om att årorna ska få skickas ned så kan räddningsaktionerna inledas.
3. Gränsen stängs. Polisen ges hög prioritet att vakta gränsen. Dock försvinner inte några andra av alla höga prioriteter som polisen getts innan, och inga resurser tillförs. Resultatet blir att polisen sitter i radiobilen utanför Hyllie station och ser tågen gå förbi. Men stäng är gränsen. På papperet.
4. Alla Sveriges artister samlas till en kraftsamlande gala emot rasism och främlingsfientlighet. Hela Sverige bjuds in, utom Sverigedemokraterna. De som gör skillnad på folk kan inte få vara med oss.
5. Miljöpartiets nya kulturpolitik införs på prov på alla Sveriges flyktingförläggningar. Det gör susen; Afghaner och Irakier inser att svenskarna är helgalna och flyr till Tyskland.

Fältet är fritt

Nu verkar det som om de som tänkt sätta upp tält intill pansarpatrullerna på Revingehed stött på patrull. Nej, det är inte slemma soldater som hotar använda tälten som övningsmaterial. De har inte fått bygglov.

Krisen är här, och alla skyller på alla för att man inte ska behöva få tummen ur. När det kunde vara så enkelt:

Ge uppdraget att sätta upp landets tältläger till våra vänner EU-migranterna från Rumänien. De har vana vid att till minimal kostnad snabbt bygga upp läger med en standard som de som flytt från ruiner eller tältläger lär känna igen sig i. De visar total brist på respekt för svensk byggnorm när de arrangerar sina vatten- och avloppsrutiner. Och är det något som inte visat sig gälla för EU-migranter de senaste åren så är det petitesser som bygglov och avtal med markägare. De' e' bar' å bygg, som Ingemar Stenmark hade sagt.

För EU-migranterna blir det ett lyft. De slipper tigga, och kan få hyggliga inkomster istället. Vad sägs om en lön motsvarande vad byggjobbare får? I Rumänien, alltså.

För de som flyr krig och våld är det också ett lyft. De slipper krig och våld, och får tak över huvudet. Vad mer kan man önska? Lägren byggs till den standard EU-migranter är vana vid - inte tusan kan väl en flykting som tagit sig in i EU komma på tanken att begära att få högre standard än EUs egna medborgare?

För svenska myndigheter är det ett lyft. Byråkratin kan rundas, lagar ignoreras, och vi vet redan att fogde eller polis inte kommer lyfta ett finger.

Ännu ett anspråkslöst förslag

Jag har verkligen gjort vad jag kunnat för att lägga det ena stolliga, ansvarslösa och verklighetsfrämmande förslaget efter det andra i invandringspolitiken. Varje gång går verkligheten om mig. Tidigare har jag föreslagit tältläger - nu dyker de upp nära mig.

För att jag återigen skall befinna mig i frontlinjen får jag nu ta i så jag spricker.

Ett stort problem idag är bristen på bostäder. Skall staten, kommunen eller de stora byggherrarna bygga, så tar det tid. Mark ska planläggas och delas ut, byggarna ska fundera på hur och när det är ekonomi i att bygga, och sen ska det spikas och hamras av gossar med kollektivavtal. Det tar år. Billigt blir det inte heller.


Varför, tänker jag i mitt kristdemokratiska sinne, utnyttjar vi inte Familjen? Familjen och marknadsekonomin:

Ge varje villaägare i Sverige hundratusen till att uppföra ett Attefallshus. Husägaren väljer själv om huset skall inredas med vatten och avlopp, eller om utedass och en hink vatten på gården skall gälla. Dela sedan ut en manlig och en kvinnlig invandrare till villaägaren. Invandrarna är villaägarens att disponera utefter behag, till hushållsarbete, barnpassning, snickerier och trädgårdsarbete. Invandrare med agrara förkunskaper kan med fördel delta i de av Löfven aviserade beredskapsarbetena i jord- och skogsbruk. De kan då på väg till jobbet ta med sig torrdasset för spridning på åkrarna, och på väg hem ta med sig lönen till sin villaägare.

Fördelen med förslaget är att det kan gå ruskigt snabbt. Ingen planläggning krävs. El och avlopp kan anslutas till befintlig infrastruktur. En händig villaägare sätter lätt ihop huset själv, från en byggsats. Hundratusen bostäder, för en kostnad av 10 miljoner. Som hittat!

Eftersom vår medelklass, med piga och dräng på gården, inte längre lär vara särskilt intresserade av att skicka iväg sina ungar till dagis, så kommer många kommunala lokaler att börja stå tomma. Utmärkt! Där kan vi inlogera de invandrare som är för unga, gamla eller sjuka för att kunna arbeta för di svenske.

Att för evigt låta ett par invandrare vara livegna hos en villaägare känns lite hårt. Lite slack får det finnas i systemet. Kanske vi skulle låta dem få åka runt under en vecka och leta ny ägare. Sista veckan i oktober, när ungarna har höstlov, låter som en bra tid.

Det här kan bli bra. Varför har ingen tänkt på det här förut?

All hands on deck!

Alltsedan ungdomen är jag en flitig läsare av brittiska sjöromaner. Foresters Hornblower, förvisso, men min favorit är Parkinsons serie om Richard Delancey. Japp, den Parkinson. C Northcote Parkinson, mannen bakom Parkinsons lag. Men det är inte det jag tänkte prata om idag, även om inkompetent byråkrati lite flimrar bak på hjärnbarken i sammanhanget.

Häromdagen tittade jag, för första gången på länge, på en direktsänd partiledardebatt. Att mina senaste minnen är av när Fälldin och Palme stångades, och när en ung och näbbig Carl Bildt satte densamme Palme på plats, kanske ger en fingervisning om hur länge jag varit borta från debatterna.

Först lite snabba recensioner:

• Stefan Löfven imponerade stort! De omdömen jag hört om Löfven, och de tal jag sett citeras, har gett mig intrycket av att Löfvens talekonst och intellekt motsvarar Baldricks. Men här mötte jag en man som direkt tog kommandot, och engagerat men lågmält talade för sin sak. Visst, det kom ett "käbbel", och några meningar försvann ut i intet - men han överträffade mina förväntningar rejält!
• Anna Kinberg-Batra var också en överraskning. Jag har hört mycket om den stela, mekaniska huboten som inte kan visa ett uns känsla. Här var det en helt annan Anna. Med samma engagemang som Löfven, men med mer nerv och förmåga att fånga bollar på volley. Sen hörde jag ett antal "soundbites" (klyschor, kallar vanligt folk det) som upprepades, men så skall det visst vara i politiken nuförtiden. Att det för mig låter lika spontant och vackert som en kvintparallell, det bryr sig nog inte talskrivarna om.
• Min egen partiledare, Ebba Busch-Thor, var givetvis på hugget. Hon lyckades fint få in att hon, till skillnad från de världsfrånvända vänsterledarna, hade kommunalpolitisk erfarenhet och därmed vet hur stämningen är ute i kommunerna idag.
• Sjöstedt är en go' och hederlig gubbe, som jag gärna skulle köpa en begagnad bil av. Bara jag slipper hans politik.
• Fridolin: jag passar.
• Han centerpartisten: smälte ihop med bakgrunden.
• Björklund och Åkesson såg ut som om de hade suttit och kolkat hojt ihop med G W Persson en helg. Sympatiskt. Båda körde också med "verklighetens folk"-retorik och sunt förnuft. Vilket går hem hos mig. Jag hoppas att Åkessons påpekanden om att man bör försöka ändra på det man gnäller på gick hem.

En intressant punkt som kom fram under debatten är att Alliansen nu vill ta ansvar genom att inte göra Sverige regeringslöst i det akuta läge vi har idag. Jag tror det är ett misstag. Varför? Dags att plocka fram lite sjöromans-liknelser.

När ens fartyg är på väg att segla genom Öresund, med stäven fast riktat emot Ven, så är det för det mesta inte läge att börja en omröstning om vem som ska få vara kapten. Kapten skall snabbt som attan upp på bryggan, ge sin sovande styrman en spark i röven och lägga kursen rätt.

Men nu är läget inte sådant.

Sverige är regeringslöst. Skutan saknar styrsel. Ingen är hemma. Löfven sade under debatten tydligt att:

• Det är polisen (!) som bestämmer om gränsen skall hållas. Tänk tanken att Fälldin hade sagt så när ryssen stävade emot U-137. Så fullkomligt galna kan väl inte svenska lagarna vara så att det är polisen som enväldigt bestämmer om landet mäktar ta emot en invandringsvåg eller ej?
• Det är migrationsverket som bestämmer om PUT eller TUT ska användas.

Alltså sitter kapten nere i mässen och slevar i sig ärtsoppa, och säger att det är rorsman som själv får bestämma kursen.

För helvete, Löfven!!!


I det här läget förväntar jag mig akut och omedelbar handling från Alliansen. Jag förväntar mig att Anna Kinberg-Batra visar samma statsmannaskap och stake som en gång Ingvar Carlsson, och stegar upp till statsministerkontoret idag och säger:

"Käre Stefan!

Eftersom du inte tänker handla, så måste jag göra det. Innan veckan är slut förväntar jag mig att du har förmått polisen att hålla gränsen och registrera eller avvisa alla ankomna, och att du har förmått Migrationsverket att börja införa TUT. Du bör även ha infört ett sluss-system efter finsk förebild.

Om du inte gör detta kommer jag att fälla din regering tillsammans med SD, och be talmannen om förtroende för att bilda en ny regering. Läget är så akut att du inte, meddelst inaktivitet och passivitet, kan tillåtas köra landet och välfärdsstaten på grund.

Om du gör detta, kommer jag att ta rygg. Oavsett hur mycket hat Aftonbladets kultursida, Arnstadt och landets alla kändisar vräker över dig, kommer en samlad Allians säga att de till fullo står bakom Sveriges regering i dessa för landet nödvändiga åtgärder."

Om inte Alliansen visar handlingskraft i regeringens frånvaro av densamma, och använder de konstitutionella möjligheter som finns att nu i orostider omgående styra upp skutan, så återstår en enkel fråga:

Varför skulle vi väljare någonsin ge er makten igen?

Dags för DÖ att döden dö?

Ibland är det kul att vara kådis. Från rikstinget föll nyheten som en bomb: KD spräcker decemberöverenskommelsen.

När DÖ skapades, var jag lite ambivalent. Nej, jag tycker inte det är ett grundskott emot demokratin att majoriteten kommer överens om hur man vill agera. Däremot tycker jag det är klokt att stadfästa sådana röstningsregler i grundlagarna, så att de gäller alltid och lika för alla. Och nu har vi ju sett hur lätt det är att bryta ingångna avtal.

Ingångna avtal, ja. Löfven är rätt upprörd, och jag ger honom viss rätt till det. Här har man gjort ett avtal för åtta år framåt, och så håller det i ett. Men vad kan man vänta? Betänk att DÖ hade kommit upp på varje MP-kongress åtta år framöver. Kan man lita på en kongress som när andan faller på bestämmer sig för att förbjuda räntor!? Förr eller senare hade något litet småparti vält lasset.

Övriga i alliansen verkar också rätt lättade. Kinberg-Batra och de andra drar en suck av lättnad över att de inte behövde vara först, men hoppar genast över staketet efter KD.


Vad sjutton händer nu då? Möjligheterna verkar många:

1. Löfven regerar på i lugn och ro. Alliansen lägger, som i år, en budget per parti. Då slipper Löfven ankras till V, och kan leta stöd för sin budget i hela riksdagen: V, Alliansen, SD. Om mästerförhandlare Löfven verkligen hade varit en mästerförhandlare, så hade detta varit ett steg i rätt riktning. Vi hade fått en mindre röd vänsterregering.
2. Löfven regerar på. Alliansen lägger en enad budget. Här blir det kul. Löfven kan återigen ge sig på att försöka förhandla fram stöd för sin budget. SD vill han inte prata med, så då återstår alliansen. Ja, jag förutsätter att Alliansen, liksom efter valet, förhandlar som en enhet. Jobbigt för Löfven, som gärna vill tillbaks till den gamla goda tiden där S regerade med ett eller ett par stödpartier, men det är nya tider nu. En S-budget där Löfven måst förhandla med Alliansen för att få deras stöd lär bli ännu mindre röd än den ovan.
3. Löfven regerar, på Alliansens budget. Det här vore så kul att jag nästan önskar det skulle hända.
4. Löfven avgår frivilligt. Alliansen får chansen bilda regering. Då blir det omvända världen; Annie Lööf får fria till Löfven, som gör sitt bästa att spela svårfångad. Eller till Romson, eller rentav Sjöstedt. Vågar man till och med plocka in Åkesson här? Jomenvisst! Vore jag Allians-förhandlare skulle jag anse det vara direkt tjänstefel att inledningsvis utesluta att regera med SD-stöd; när jag går till Löfven för att förhandla vill jag kunna dra fram hotet att "kommer inte vi överens om något rimligt, så tar jag stöd av SD istället".
5. Misstroendevotum. SD har redan sagt att de skall försöka peta Löfven. Nu är det ju givetvis ingen i riksdagen som röstar på en SD-motion, men kanske Alliansen kommer på att det vore en himla bra idé, och själva motionerar om detta. Varpå SD kanske är snälla nog att rösta med, varpå Löfven får sparken.
6. Nyval. Det här borde vara lika sannolikt som att Gudrun Schyman går med i SD. Både S och M har dykt rejält, SD har stigit upp som en raket, och den politiska frågan i var mans mun är just nu en totalt kollapsad asylpolitik. Men, nu är det Löfven som kör. Han försökte med samma hot redan efter valet, när han inte fick dansa med Annie eller Jan.

Så fältet är öppet, med många alternativa utgångar. Vad vill jag ska hända?

Mitt förslag är att Alliansen kickar ut Löfven, utifall han inte avgår frivilligt. Sedan gör de upp med SD: Landet regeras av Alliansen, med Alliansens ekonomiska politik, men med en asylpolitik som är ungefär lika "generös" som resten av Europa. SD kan även få igenom lite ökat försvarsanslag, eller till och med mycket ökat.

Varför detta, då? Jo, asylpolitiken har som sagt totalt kollapsat. De enda som har en färdig asylpolitik som kanske skulle fungera för Sverige är SD. Den fungerar inte så bra för presumtiva invandrare, förvisso, men jag förväntar mig att mina valda politiker skall se till Sveriges bästa i första hand. Mitt eget parti är på väg att forma en bra politik, men är inte ända framme. Och idag har vi inte tid att utreda och kohandla - vi måste handla!

Vad kan gå snett? Ett problem är att Åkesson kanske sätter sig på tvären, av egenintresse. SDs existensberättigande ligger i att det finns en migrationspolitik att klaga på. När väl SD fått sin politik implementerad - varför ska då missnöjda gamla sossar och moderater rösta på dem?

Kan en politiker vara så insnärjd i egenintresse? Tja, titta bara på Alliansen - vi gjorde vårt bästa att driva Löfven i famnen på Sjöstedt, bara för att visa väljarna hur dåligt det blir med Löfven.


Det ska bli kul att höra samarbetsregeringens nästa drag.

Tält? Varför inte?

Det verkar som om Löfven läser mina inlägg. Jag har flera gånger propagerat för att de ökande volymerna gör att det är dags att inkvartera flyktingar i tältläger. Och nu kopierar han mitt förslag rakt av.

En sak är jag dock besviken på att vår industrierfarne statsminister missat. Svensk industri har sedan länge sett över sitt kostnadsläge, och insett att det är kostnadseffektivt att lägga ut produktionen i låglöneländer. Här finns pengar att tjäna, Löfven!

Jag tipsar därför Löfven än en gång om att det är betydligt billigare att uppföra tältlägren i länder med lägre personalkostnader. Om länderna har varmare klimat än Sverige så ger ju avsaknad av behov av vedeldning en betydande miljövinst som borde glädja MP.

Ryktet går att det nu finns gott om lediga platser i flyktinglägren kring Syrien. Dags att hyra in sig där?

Den enda vägens politik?

Nu när invandringspolitiken håller på att falla utför ett brant stup, och alla dess anhängare börjar fundera på om det är så klokt att likt lämlar springa efter, så hör jag mer och mer att det nu bara finns två vägar kvar i flyktingpolitiken: antingen stänga gränserna, eller sänka lönerna. Och den förra är ju otänkbar för en människa med öppet hjärta.

Som konservativ liberal nickar jag givetvis instinktivt gillande åt den riktning lösningen har. Men är det verkligen sant? Det är en vanlig logisk tabbe att bara tänka sig två alternativ. Så låt oss titta på vad de alternativ som finns. Kanske inget funkar?

Högerspöket

Vi i högern vill sänka lönerna, så att företagen därmed får lust att anställa även de som kommit in utifrån. Jag misstänker att det de flesta politiker tänker sig är att sänka ingångslöner med kanske 10%. Räcker det? Nja, för många misstänker jag att det snarare handlar om att sänka lönen med 90%. Under de senaste åren har det gjorts ett fullskaligt experiment i hur mycket arbetsgivarna är redo att betala för outbildad arbetskraft: de rumänska tiggarna. Botten i låglöneligan får väl antas utgöras av de som i gengäld för att sitta utanför Ica och säga "hej, hej" får en hundralapp om dagen. Den som kommer hit och skall jobba medan de lär sig svenska, eller att läsa och skriva från början, lär inte kunna räkna med högre lön än rumäner.

Om vi nu lyckas få facket på att gå med på att radikalt sänka lönerna, låt oss kalla det att införa marknadslön, vad händer?

• De som tjänar nästan noll kommer ha nästan noll att lägga på bostad. Uppenbarligen kan de inte ha råd med en trea i förorten. Vi kommer att få införa slum i stor skala, eller inkvartera alla i stora sovsalar med soppkök. I vart fall, vi kommer få stora och synliga klyftor i samhället. Går svensken med på det?
• Låga löner innebär låg skatteinbetalning, och vår välfärdsstat är ett hungrigt monster. Om vårt nya trasproletariat ska ha vård, skola och omsorg, så kommer medelklassen få betala mer. Går de med på det?

Vi i högern vill även slopa LAS. Ärligt talat, jag tror inte det gör någon avgörande skillnad. Lite på marginalen kommer småföretag att vara mer frimodiga och våghalsiga i anställandet, men storföretagen går redan runt LAS.


Vi i högern vill låta marknaden fixa bostäder. Ja, mindre planhushållning är bra. Visst behövs mer marknad. Dock får vi först skapa grundförutsättningarna för en fungerande marknad. Kommuner och byggbolag får sluta sitta i fickan på varandra. Oligopol och karteller ska bort. Sen, när det finns förutsättningar för att en ökad efterfrågan resulterar i större utbud, så kan vi införa marknaden.

Sen misstänker jag att de där billiga bostäderna för folk med låga inkomster aldrig kommer bli av. Ge mig en anledning till att en kommun skall se till att det byggs ett stort antal bostäder dit de som är i behov av försörjningsstöd flyttar in. Nej, det kommer byggas lyxiga bostadsrätter med marmorbänkar och fiskbensparkett för att locka högskattebetalare.

Vänsterutopin

Vänstern vill betala folk för att arbeta, eller i värsta fall för att inte arbeta. Faktiskt inte så dumt som det låter, det ligger sedan gammalt inbyggt i den svenska modellen att icke konkurrenskraftiga företag (och arbetare...) skall bort från marknaden. På ett sätt bra; de som blir kvar får höga löner och kan betala saftigt med skatt till välfärdsstaten. Men de arbetare som inte kommer över kvalgränsen, och som får gå på bidrag, kan inte vara för många. Inte om välfärdsstaten ska överleva.

Vänstern vill utbilda folk så de blir kompetenta att ta de jobb som finns. En strålande idé. Återigen en grundbult i folkhemmet. Men det finns en gräns för hur mycket man kan utbilda vuxna analfabeter. Den spirande vurmen för ekologiskt, närodlat kött kan förvisso erbjuda en nisch för afghanska fåraherdar, men jag misstänker att marknaden är med råge mättad. En och annan läkare och ingenjör kan erbjudas snabbspår vida kortare än den tid det tar att lära upp en svensk skolgrabb - men på det stora hela räknar jag med att en stor invandring kommer att bli en stor kostnad, både för extra utbildning upp till svensk standard, och för livstids försörjning av de som inte klarar nivån.

Vänstern vill låta staten fixa bostadsbyggandet. Det funkade ju bra för miljonprogrammet. Jodå, hur gärna vi än vill skälla på de tröstlösa betongghetton som byggdes då, så står de ju där och fyller sin funktion. Undrar just hur många av de frigolitvillor som byggs idag som kommer stå lika länge. Frågan är dock om succén går att upprepa. På den tiden var det bara att höja skatten nån procent när staten hade ont om pengar; nu går det inte längre. Som Alliansen visade när de sänkte skatten: om man höjer skatten vid det skattetryck vi har idag, så jobbar folk mindre och betalar alltså mindre skatt. Ymnighetshornet har sinat. Staten har ingen kassa att ösa subventionspengar ur. Speciellt inte som invandringen nu tar mer och mer av kakan. De subventioner som blir av, lär bli måttliga: några Kaplanmoduler, några hyreskaserner, men inte många droppar i havet.

Men vad gör vi då?

Det verkar som jag just sågat allt som både vänstern och högern föreslår. Inget räcker som patentmedicin. Är det kört?

Jag tror, att i stället för att hoppa på senaste dieten, att till exempel käka ett kilo ananas om dagen, så är det en näringsriktig och varierad kost som leder framåt. Vi får pröva alltihop av det där ovan, i lagom doser. Låt oss samtidigt sänka lönerna något, och satsa på utbildning. Låt oss samtidigt införa marknadshyror och statlig stimulans av visst boende (council estates...).

Alla metatabletter som ökar trycket i den svenska modellens ångpanna är bra. Dessvärre är jag rädd att de inte räcker till hela vägen, lika lite som barndomens leksaksångpanna räckte särskilt långt till att driva en riktig såg.

Vilket leder oss till:

Det ondsinta, elaka SD-förslaget

Japp, att försöka minska på volymerna. Frågan är dock om man får kalla det SD-politik längre, nu är det ju EU som driver det. Och jag har inte hört några ramaskrin från vår feministiska regering; antagligen är de alldeles för upptagna med att ligga på sina bara knän och be Vår Herre (Göran Persson, alltså) om att planen skall lyckas.

Turkiet ska visst bli vår nya buffertzon, som håller gränsen emot EU. Någon som tror att turkiska gränsvakter och asylutredare är mildare och vänligare än de ungerska? Jag antar att EU kommer börja skicka invandrare till Turkiet, oavsett vilken väg de kommit in - annars vore det inte stor poäng med detta nya avtal, då alla bara skulle ta en liten omväg förbi Turkiet istället.

Oavsett hur det kommer funka med Turkiet, eller ej, så tror jag det är där vi måste sätta in stöten: att med kraftfulla åtgärder se till att invandringen håller sig under volymer som Sverige kan orka med. Så att vi hinner med bra utredningar av härkomst och vandel, så att vi hinner med att utbilda och anställa SFI-lärare, så att vi hinner med att anställa de poliser som ska reclaima våra utanförskapsområden.

De som går utanför denna volym, då? Där ser jag två vägar framåt:

1. Låt dem strömma in i ett oförberett Sverige, vänta tills ryktet går om hur helvetiskt det är på våra mottagningar, och se dem vända om till Tyskland istället.
2. Släpp in dem i välordnade flyktingläger, där de får adekvat omsorg tills dess Sverige hinner ta hand om dem.

Dags för en liten liknelse. Här nere i Skåne har vi lagt så mycket asfalt, och dikat ut så mycket våtmarker, att vi får problem när det regnar mycket eller när snön smälter tvärt. Allt vatten har ingenstans att ta vägen, utan rinner nedför tills det samlas i viadukter och källare.

Vad vi behöver i invandringspolitiken är några rejäla våtmarker.