Islam och demokratin

I förra inlägget hade jag tänkt kritisera våra kristna moraltanter och -gubbar, men landade istället i att gnälla på Islam. Därför tänkte jag göra tvärtom här: börja skälla på Islam, för att därmed förhoppningsvis finna mig hånandes och hatandes något annat. Det vore ju synd om varje inlägg handlade om samma sak. När Per T Ohlsson, Sydsvenskans dåvarande politiska överstepräst, blev enkelspårig och började hacka på Centerpartiet och dess bruna rötter i varenda krönika dröjde det inte länge tills han blev "Senior Adviser", dvs sparkad.

Läser ni Kyrka och Folk? Det är en tidskrift som ger de styrande i Svenska Kyrkan blodstörtning, då den gärna hyllar det gammalkyrkliga. Den förespråkar att kyrkan bör följa bibeln som rättesnöre snarare än partiboken, och tolkar bibeln till att vara emot kvinnliga präster, emot homosex, och så vidare - precis som de imamer som kyrkan gärna allierar sig med. Förklara gärna logiken. I vart fall, så hävdar Kyrka och Folk att islam och demokrati inte går att förena.

Varför det? Tidningen hänvisar till Kario-deklarationen. Vad säger då denna? Jo, bland annat, lite hafsigt översatt:

• 2a: Livet är av Gud givet, och får därför inte berövas oss, förutom av anledningar givna i Sharia.
• 3b: I krig är det förbjudet att fälla träd, förstöra grödor eller förstöra fiendens civila byggnader. (Övning till läsaren: vad anser då denna deklaration om muslimska självmordsbombare?)
• 5a: Familjen är samhällets byggsten, och äktenskapet är familjens grundpelare. (Jag tror KD gärna skulle skriva under denna del av deklarationen.)
• 7b: Föräldrar har rätt att välja sina barns uppfostran, så länge den är i samklang med Sharia.
• 10: Islam är den sanna religionen. Det är förbjudet att pressa någon att lämna Islam. (Dock sägs inget om ifall man frivilligt vill lämna...)
• 11: Människan är fri. Ingen får förslava någon annan; underkastelse skall ske endast gentemot Allah.
• 12: Alla ska ha rätt att flytta, och vid behov få asyl - inom ramverket angett av Sharia.
• 15: Äganderätten gäller. Faktiskt inga inskränkningar från Sharia!
• 16: Immaterialrätt är bra - så länge den inte krockar med Sharia.
• 19d: Brott och straff som inte fastställs av Sharia ska inte finnas.
• 22a: Yttrandefrihet råder, så långt som Sharia tillåter.
• 22c: Information är förvisso viktigt, men: den får inte spridas på ett sådant sätt att moralen undermineras, profeten smädas, eller tron skadas.
• 22d: Rasism och nationalistiskt hatprat är förbjudet.
• 24: Om detta dokument och Sharia säger olika saker, så är det Sharia som gäller.
• 25: Om ni inte fattat det redan: Det är Sharia som är källan och förklaringen till allt som står i detta dokument.

Här finns massor av vackra tankar om mänskliga rättigheter. Det mesta av Kairo-deklarationen skulle jag med glädje skriva under på. Men sen finns där ett litet mönster. Allt tolkas genom samma lins, en lins som den som läst Koranen eller kastat ett getöga på rättstillämpningen i de muslimska länder som skrivit under denna konvention nog får anse vara en aning grumlig eller felslipad. Hela tiden ska konventionen läsas med Sharia som grund, med Sharia som "roof of glass". Man kan ana vad skrivningar om mäns och kvinnors lika ställning blir efter att Sharia-tolkningen är klar. (Jo - Sharia är faktiskt inte entydig, och behöver tolkas, och tolkas olika i olika länder och grupper. Saudi-Arabien är inte Marocko.). Själv går jag på KDs, SDs och MEDs linje, att det är familjen själv som ska välja hur man styr och ställer i sin familj. Inte mullan. Inte genuspedagogen.

I stället för att orientalistiskt förfasa mig över de knasiga muselmanerna, får jag istället en igenkännelsens uppenbarelse. Annika Borg, ett namn som känns igen från förra inlägget, skriver i Axess om värdegrundsflufferiet. Om vi bytte ut Sharia mot Värdegrunden, får vi Stockholms-deklarationen istället för Kairo-deklarationen. I Sverige sker all etisk reflektion med Värdegrunden som grund. Vi ska tala med alla riksdagspartier - utom det som värdegrunden förbjuder oss att tala med. Självfallet skall inte en potentiell samhällskunskapslärares privata ideologi spela någon roll för anställning, åratal av publikt hyllande av Stalin är bara gulligt - så länge som läraren delar vår värdegrund. Kairo-deklarationens artikel 22 om "yttrandefrihet, men..." - är den inte 100% svensk?

Så låt oss inte bry oss om Islam. Låt oss istället ställa frågan:

Är värdegrundsdyrkan kompatibel med demokratin?

Nej, säger jag.