Vill vänstern att svaga och sjuka människor ska dö?

En inte helt ovanlig infallsvinkel på artiklar vänsterifrån är fradgatuggande rants om hur kalla och hårda högern är, hur de skiter i fattiga och sjuka människors hårda lott och bara lever för nöjet att se andra lida. Dags för mig att skicka bollen tillbaks till motståndarnas planhalva.

Daniel Suhonen har upptäckt att vården inte fungerar optimalt.Han drar ett par anekdoter:

• Lastbilschaffisen Janne har fått besked om prostatacancer. Vad han däremot inte får besked om när han ringer sjukhuset är när han kan få tid för operation. Ingen vet hur lång väntetiden är. Janne köper en privat operation för hundratusen.
• På Södersjukhuset i Stockholm kan man, om man har hjärtproblem, antingen vänta ett och ett halvt år i landstingets kö eller köpa sig en behandling.
• Privata barnsjukhuset Martina tar emot barn vars föräldrar tecknat en privat vårdförsäkring. Eller de som har råd att betala över 2000 per besök.

Nu blir Suhonen upprörd. Och vad blir Suhonen upprörd över? Nej, inte som en vanlig människa med en gnutta empati skulle kunna tro: att människor inte får vård. Nej, han blir upprörd över att människor får vård, eller rättare sagt att det finns en möjlighet för initiativrika och/eller besuttna människor att själva ta sig ut ur det dödens väntrum som kallas vår landstingsvård. Saknar du fullständigt medkänsla med döende människor, Suhonen? Skall människor få dö för att du ska driva igenom din kollektivistiska ideologi, Suhonen?

Låt mig ta en liknelse. Antag att det börjar brinna på ett diskotek i Göteborg. Nödutgången ifrån det stora dansgolvet där kreti och pleti står och headbangar är tyvärr låst, så folk börjar dö som flugor i röken och hettan. Från VIP-logen finns däremot en ypperlig, bred nödutgång som de rika och hippa gästerna springer ut igenom. Några vanliga människor som ser att den gången är öppen halar upp sina plånböcker, och lyckas genom att lägga några tusenlappar i vakternas fickor få tillstånd att komma igenom avspärrningarna och fly ut genom den öppna nödutgången.

Vad är en Suhonen-reaktion på detta? Jo, det är att först och främst visa rådighet genom att svetsa igen den öppna nödutgången. På så vis drabbar döden jämlikt och kollektivt. Sen, några mandatperioder senare, kanske man kommit fram till att man har råd att öppna även vanligt folks nödutgång. Men då är det så dags.

Jag får även känslan att om Suhonen hade utrustat Titanic, så hade han sett till att först ta bort de få livbåtar som fanns, för att inte sätta dit dem förrän det fanns råd och plats för livbåtar till alla. Dvs aldrig.

Vad tror Suhonen är orsaken till problemen? Den elaka alliansen, såklart. Det är neddragningarna i välfärden som orsakat köer och vårdkaos, enligt honom. Jag undrar var Suhonen befunnit sig de senaste decennierna. Minns han inte den debatt om vårdköer som rasat de senaste decennierna? Köerna uppstod i de gamla hederliga landstingen, byråkratiska kolosser av bästa DDR-modell. Ok, paralleller med DDR är för det mesta overkill i svensk debatt, vi hade inte kulsprutsnästen vid gränsen, vi hade inte Stasi. Men långa köer i offentligt planerad verksamhet hade vi. Och det var dessa oändligt långa köer, i det socialdemokratiska folkhemmet, som gav upphov till privatiseringar, vårdgarantier och kömiljarder. Det här vet du, Suhonen. Du använder bara sjuka människor som ursäkt för att angripa dina politiska motståndare. Fult.

Suhonen avslutar med:

"För de rödgröna gäller bara en sak efter valet. Bakdörren till privatvården i hjärtat av den offentliga vården måste låsas igen, utvecklingen med fler privata vårdförsäkringar brytas och den offentliga vården förbättras. Bara en bra offentlig vård murar igen hållet (sic) där bakdörren satt"

Ska man vara petig så var ju det där mer än en sak.
Ska man vara ärlig, så kommer Suhonen äntligen till pudelns kärna i sista meningen av sin krönika. Vi tar den igen:

"Bara en bra offentlig vård murar igen hållet där bakdörren satt"

Sådär, nu är min anti-vänster-rant slut. Nu är det dags att vara snäll mot Suhonen. Jag tror inte han dricker spädbarns blod på nätterna. Inte heller tror jag han är ond, hård och kall. Jag tror han drivs av ett mänskligt engagemang att vilja göra vården bättre för de stackare som sitter fast i långa köer och inte kommer någonvart. Hans parti, sossarna, vill också minska kötiderna, till exempel genom vårdkontrakt. I målet att minska köerna är vi överens. Om metoderna kan vi sedan gnabbas, men det är detaljer.

Men vad skiljer då på mig och Suhonen? Den skillnad jag ser är att jag blir inte upprörd över att någon annan har det bättre. Wallenbergare och Bernadottar kommer alltid att kunna köpa finare prylar och husläkare än vad jag har. Det som upprör mig är när vi vanliga knegare möts av en axelryckning av de byråkrater vi avlönar med våra skattepengar. När vi lämnas utan stöd i en Kafka-artad byråkrati. Jag vill att patienter ska kunna säga "fuck off" till sjukhus som inte har tid att ta emot dem. Jag vill att elever ska kunna säga "fuck off" till skolor som inte orkar lära dem läsa. Samt att det aldrig ska behövas.

Suhonen vill först stoppa privatsjukhus och privata försäkringar, för att sedan börja åtgärda den dysfunktionella vårdapparat som gör att dessa är nödvändiga. Jag vill göra tvärtom: först fixa den offentliga vården så den funkar. För då försvinner ju behovet av de privata försäkringarna av sig självt. Och då behöver vare sig jag eller Suhonen förbjuda dem.


Jag är rädd för att när vänstern sätter prioritet på att låsa nödutgångarna, så kommer folk fortsätta brinna inne.