Några funderingar om våld

Det hemska videovåldet

Häromdagen åkte hela familjen till Emporia, köpladan i Malmös utkanter, för att shoppa. Lillgrabben hade förbeställt GTA V till PC. Expediten var lite tveksam till att lämna ut spelet, det står 18 på omslaget och grabben är 10. Vi stod dock på oss, visst ska grabben få ägna sig åt lite headshots på helgerna.

Som ordentlig, konservativ familjefar ägnade jag även kvällen åt lite högläsning ur Gamla Testamentet för vår minsting, i form av Legobibeln. Och vad får man se där, på nästan varenda sida?

Kung David, en av judendomens portalgestalter, goes full ISIS:

Nån gubbe som lovat att offra den första han möter på hemvägen, ifall han får Guds stöd att slakta sina fiender, skär halsen av sin egen dotter:

Grabbgänget har lite kul på slagfältet:

David visar vem som bestämmer:

Jag tror nog jag ska låta grabben spela GTA V istället.

De religiösa extremisterna

Ämnet ovan leder osökt in på de religiösa extremisterna; de som vill bruka våld emot sina motståndare. Som vi ser så är inte Koranen något unikt våldsinspirerande material, även Gamla Testamentet har sina fläckar. Liksom det nya, jag misstänker att apostlarna hade sett Westboro Baptist Church som ett gäng mesiga sellouts.

Så varför kommer alla tokiga självmordsbombare, halshuggare och slavhandlare som vi läser om på nyheterna från den islamiska kultursfären nuförtiden? Varför röjer inte judarna runt och mördar i Mellanöstern? Varför rustar inte Svenska Kyrkan trupper för utrotningskrig runtikring Jerusalem?

Anledningarna är nog flera, komplexa och sammanvävda. Låt mig ta upp, förkasta och hylla några:

• Genetik. Nej. Samma förmåga till bottenlös ondska finns i oss alla: araber, svenskar, kineser, japaner osv. Vilket gör mig lite orolig för de ökande sociala spänningarna i Sverige. Vi har sett exempel i omvärlden (Rwanda, Syrien, ...) på hur det går när hämningarna släpper. Förvisso är det långt från att folk börjar mumla om medborgargarden tills att vi börjar hugga huvudena av varandra - men redan så är det en folkgrupp som börjat fly Malmö. Dags att vända på det sluttande planet så det sluttar uppför.
• Fattigdom. Nja. Visst kan fattigdom - och känslan av att inte kunna ta sig ur denna fattigdom då man är isolerad i utanförskapsområden med usla skolor, inga jobb och kassa bostäder - ge incitament till uppror och desperata handlingar. Men det är värt att notera att många av dagens terrorister, liksom de röda brigaderna på 70-talet, består av medelklassungdomar.
• Politik. Inget är så farligt som religion kidnappat av maktkåta politiker. När man kan utlova himmelriket - oavsett om profeten heter Jesus, Mohammed eller Marx - kan man även motivera sina anhängare till de mest bestialiska handlingar.
• Upplysning och demokrati. I Väst har vi haft en upplysning som hyllar förnuftet. Vi har demokrati, där åsikter fritt kan framföras och brytas emot varandra. I övriga världen har de diktatur, och hårt statsstyrda media som för fram hat och intolerans. Ok, ok, vi har en åsiktskorridor i Sverige, och en public service som inte verkar helt balanserad, men skillnaden emot Egypten, Kina eller Saudi är enorm.

Yttrandefriheten

Religiösa extremister leder osökt in på hoten emot vår yttrandefrihet, och hoten emot Lars Vilks liv och person. Mer om honom strax.

Sydsvenskan inledde i början av månaden en ambitiös artikelserie om hat, hot och våld. Utmärkt! Vi behöver tidningar som inte bara rapar TT-notiser utan även försöker fördjupa sig i samtiden och analysera den.

Först ut var Elin Fjellman, med artiklar över sex (!) sidor om näthatet. Jag var överlycklig över det ambitiösa greppet, men lite beklämd över hennes perspektiv. Det verkade som om allt som existerade var den elaka högerns hat emot vänstern. Vilka fall togs upp?

• Alexandra Pascalidou, programledare i radio. Citat: "Tänk vad skönt det skulle vara om någon sköt dig och Mona Sahlin".
• Kiki Nilsénius skrev en SD-kritisk sång och lade upp den på YouTube. Responsen på en SD-vänlig Facebook-grupp: "Skall söka upp denna sjuka människa och ge henne vad hon tål".
• Momoudu Jallow protesterade emot att studenter målade sina ansikten svarta på en maskerad. Citat: hans "negerungar borde skjutas".
• Kolbjörn Guwallius startade sajtkoll.se. Sajten blev kritiserad, förlöjligad och hackad.

Låt mig vara väldigt tydlig. Som nationalistisk, sverigevänlig kristdemokrat anser jag att de som hotar, på nätet eller öga mot öga eller via brev skrivna på pergament med gåspenna, de skall få påhälsning av ett par konstaplar med dragna batonger. De är yttrandefrihetens fiender. Den som inte gillar de budskap dessa vänsterprofeter sprider, får väl skriva bättre satirvisor, eller hitta bättre argument. Hat och hot har inget i Sverige att göra!

Något som skaver lite med artikeln är dock balansen. Allt handlar om hur vänstern får ta skit. Någonstans mitt i får även Paula Bieler sex rader av de sex sidorna för att påpeka att SD även får ta emot mycket hat och hot.

I en senare artikel får dock Bieler mer utrymme. Dock är det fortfarande SD som förövare som får mycket utrymme. I ett citat från Magnus Sandelin nämns vänstern som förövare:

"Jag fick framför allt väldigt starka reaktioner från den autonoma vänstern. Det var folk som ville sätta en yxa i min dörr och kallade mig en massa grova grejer."

Så min recension får bli att det är bra att tidningen tar upp ett angeläget ämne och ger det så mycket utrymme. Men det är synd att perspektivet är så enögt. Var är det antisemitiska hatet från islamismen och vänstern? Var är de manshatande radikalfeministerna?


Häromdagen skrev Olle Lönnaeus om Lars Vilks. Återigen ett stort reportage, med mycket utrymme. Lönneaus beskriver, med stort allvar, en situation som på intet vis är på väg att normaliseras. Vilks kan idag inte leva i sitt hem, oavsett polisbeskydd, så allvarlig är hotbilden.

Politiska ledaren i Vilks hemort Höganäs, moderaten Péter Kovács, tycker att allt är Vilks fel. Att Vilks är för provokativ, har gått för långt i sin Don Quixiotiska kamp för yttrandefriheten, att han utsätter folk i Höganäs för fara. Vilks reaktion på detta: "Det är ett ynkligt uttalande". Jag skulle vilja gå ett steg längre, och parafrasera Torgny Segerstedt: "Herr Kovacs är en förolämpning". Jag är oerhört glad att vi inte längre är medlemmar i samma parti. När inte moderaterna längre står upp för demokrati och yttrandefrihet, vad har de för berättigande?

Lönnaeus ställer även den obligatoriska frågan, om vilken skuld Vilks har i att människor dör. Jag får intrycket att han ställer frågan mest för att få ett svar; kanske har Charlie Hebdo haft lite påverkan på våra journalister. Svaret gillar jag:

"Men om man börjar nagga i det där, om man säger att den som kritiserar något har skuld i att folk försöker mörda honom, då är man illa ute. Man ska inte kunna skrämma folk till tystnad. Då börjar folk vika ner sig. Då sprider sig självcensuren."

Varför gillar jag svaret? Ja, låt oss gå tillbaka till de tidigare Sydsvenskan-artiklarna. Skulle vi för ett ögonblick komma på tanken att säga till Pascalidou och Jallow att det enklaste sättet att slippa hatet är att hålla käften framöver? Att de borde tänkt sig för innan de utmanat högerpöbeln? Nej, knappast. Högerpöbeln har själva ansvar för sina reaktioner. Samma människovärde och autonomi får vi även tillerkänna arabiska extremister. För vi är väl inte rasister?

Vilks verkar lite besviken på svenska folkets civilkurage. Som han säger, angående det:

'Det är många som säger: "Jodå, Vilks har ju sin yttrandefrihet och det är fel att angripa honom med våld." Men det är ingen som står upp.'

 Så låt mig, i mitt lilla format, bidra med lite moraliskt stöd: