Berufsverbot

Sydsvenskan har idag ett spännande scoop, tydligen också "toppdelat": En advokat som jobbar som asylombud har skrivit rasistiska hatinlägg på nätet. Rätt så givet vad detta kommer leda till, väl? Inte sjutton kan man väl arbeta med att ta tillvara intresset för de man hatar?

Dags att behålla lugnet ett ögonblick. När vi börjar förbjuda folk att arbeta, så kan det vara bra att först besinna sig lite. Vi bor väl i ett rättssamhälle?

Låt mig rannsaka anklagelserna lite först.

Advokatens hat

Jag hoppas det har framgått tidigare att jag är rätt besviken på våra journalister. Man kan nog till och med säga att jag starkt ogillar dem - mer om den ordvändningen senare. Anledningen till att jag är besviken och ogillar dem är att de är så totalt inkompetenta att de inte klarar av en enkel följdfråga, eller att låta en utsaga medföljas av ett belysande exempel. När de tar till ett exempel, så är det ofta ett som inte alls stödjer deras tes. Som till exempel i artiklar om fattigdom, där de med plågsam envishet lyckas leta upp människor som saknar dyra modejeans eller har svårt att betala sin bostadsrätt i innerstaden.

I dagens artikel finns flera exempel på advokatens hat:

"Vilket överdrivet massmediauppbåd för två kriminella ungar på vift. Det finns väl viktigare saker att skriva om!"

Jag tycker själv att den mediastorm som piskades upp emot vakterna var våldsamt överdriven och pöbelaktig, med tanke på den mängd tolkningar som de suddiga filmerna möjliggjorde. Och att många borde lägga upp offentliga ursäkter till vakterna. Att ungarna är kriminella har ju dessutom Sydsvenskan själv fastslagit i sina reportage. Samtidigt tycker jag att ensamkommande unga män som lever ett kriminellt skuggsidesliv i Sverige är väl värt att belysa på tidningarnas förstasidor.

Även om man inte håller med om advokatens uttalande - var är hatet?

'Det verkliga hotet mot Europa och den vita världen är "mångkulturalismen" med pride och andra onaturliga företeelser och dekadens'

Ok, som mångkulturförespråkare håller jag inte med honom. Jag tror ett betydligt större hot är vår egen inkompetens när det gäller att hålla skolresultaten uppe, oförmågan att överhuvudtaget samla ihop en försvarsmakt, och bristen på allmän hut och hyfs.

Men vari ligger hatet?

"80000 nya asylsökande! Nu får det vara slut på invandringen. Inom 50 år är vi ett (sic!) islamiserad arabrepublik eller Kalifat!"

Har journalisten fullständigt missat årets senaste skiftningar i invandringsdebatten? De första två meningarna står att läsa på landets alla borgerliga ledarsidor sedan länge. 

Är det risk för ett Eurabia, då? Inte idag, generellt i Sverige. Dock har vissa utanförskapsområden börjat tas över av islamisternas moralpoliser, till den milda grad att icke-araber drivs därifrån. Vilket reportern borde veta om reportern läser sin egen tidning.
Sen pratar ju advokaten om situationen om 50 år. Vad kan man då tro händer om vi varje år tar emot 80000, varav kanske hälften är övertygade islamister och Sharia-anhängare? Eftersom dessa hamnar i utanförskapsområden, där deras barn nu verkar vara mer islamistiska än sina föräldrar, så ser det mörkt ut. Antingen får vi börja ta krafttag med integration och (hu!) värdegrundsutbildning, eller så är det dags att dra ned ordentligt på invandringen.

Och återigen: var är hatet?

"Förr eller senare blir det ett stort krig mellan den kristna sekulariserade världen och den islamistiska! Nostradamus förutspådde detta på 15 hundratalet! Vi får innerligen hoppas att den kristna världen vinner annars är vi i en ny medeltid!

Förvisso rätt töntigt att dra in Nostradamus här. Men nog är väl kristna och islamister rätt så i luven på varandra i Mellanöstern, även om jag skulle kalla det utrotning snarare än krig? Om IS hade kärnvapen och lämpliga robotar, så tror jag att västvärlden hade varit en rykande ruin idag. Enda anledningen att de inte har ihjäl oss är att de inte har förmågan.

Vad gäller att hamna i en ny medeltid: nog minns vi väl när vår kära utrikesminister kallade Saudiarabien för just medeltida!? Ett uttalande hon inrikes varit väldigt tydlig med att hon inte backat ifrån. Det verkar som advokatens förbrytelse är att han stöttar Sveriges officiella, feministiska utrikespolitik.

Och, för en sista gång: var är hatet?

Vad är näthat?

Jag undrar om förvirringen ovan kan ha med begreppsförvirring att göra. Från Wictionary hämtar jag följande definition av hat:

"Stark känsla av ogillande eller avsky"

Där pös den sufflén ihop. Starkt ogillande. Så den i vänstern som starkt ogillar stora inkomstklyftor, och skriver om detta online, är alltså en näthatare. Den som starkt ogillar falukorv bör akta sig för att meddela detta i skrift.

Nej, någon starkare definition måste till. Vi kan börja med att plocka lite exempel från våra kära radikalfeminister som Toklandet varit vänlig nog att samla ihop.

Aaah, här snackar vi hat! Skönt att vi har proffsen att ta till, som visar hur slipstenen ska hängas om offrens hals.

Jag kan inte få till någon kort, klar och koncis definition på hat, men bilderna ovan visar vad jag är ute efter. När advokaten kommer upp i de höjderna, då är det dags att kalla in trolljägarna.

Yrkesutövandet

Journalisten driver en tydlig tes: den som är emot invandring och/eller invandrare kan inte som advokat företräda invandrare.

Är de helt från vettet? Har de ingen aning om vad en advokat är?

Advokaten själv hävdar att han är fullt kapabel att skilja på sina privata åsikter och sin yrkesutövning. Vilket är grundstenen i advokatyrket. Eller förväntar vi oss att den som försvarar Breivik ska vara positiv till massmord? Vill vi förbjuda de advokater som öppet på Twitter agiterar emot våldtäkt att försvara våldtäktsanklagade i rätten? Skall miljöpartistiska advokater förhindras att ta uppdrag som har med miljörätt att göra?

Konsekvenserna, om vi väl börjar skilja invandringsfientliga advokater från sina uppdrag, blir obehagliga.

Slutsats

Jag delar inte advokatens åsikter. Lik förbannat tänker jag stå upp för hans rätt att yttra dem.

Jag anser att vi stenhårt ska driva linjen om den opolitiske, oberoende tjänstemannen/advokaten/osv, som på arbetstid följer lagar och förordningar, och på kvällarna agiterar för vad sjutton de vill.

När någon misstänks för att låta sina personliga böjelser slå igenom i arbetet, så ska vi:

1. samla bevis
2. presentera bevisen i lämplig rättslig instans

För vi bor väl inte i en stat med medeltida rättsskipningsfasoner?