Wallström och fackidioterna

Jag gissar att ni inte missat den senaste veckans nyhetsflöde. Dags för mig att agera moralpredikant, och dela ut bannbullor och syndaförlåtelser.

Syndakatalogen är riklig och varierad. Kommunal har supit friskt och dyrt. De äger lägenheter i Stockholm, som de inte delar ut till socialt boende, utan behåller till riktigt behövande (sossepampar och sossepampars barn). De har även delat ut en lägenhet till bästaste tjejkompisen Margot Wallström.

Innan jag börjar nagla upp dem på skampålen så bör det sägas några ord om vilka moralregler vi skall döma de anklagade. Jag ser tre viktiga kategorier:

• Svea rikes lag. Inte ens sossepampar får bryta mot lagen.
• Min moral. Det här är min blogg, varför jag har fritt fram att kritisera de som inte gör som jag tycker passar.
• Rörelsens moral. Bryter Wallström eller Kommunal mot sin egen hederskodex så bör de kritiseras därför, och dömas därefter.

Så till anklagelserna:

Att supa

Jag har aldrig förstått de regler som finns i Sverige vad gäller sprit och representation. De känns rent viktorianska i sin prydhet. Klart att Kommunals ledning förtjänar en jävel eller två till maten! Sen blir det en sak för medlemmarna om de har lust att betala för utsvävningar i Sandviken-klass. Om inte, så har jag bara ett enkelt råd till Kommunal-medlemmar: gå ut!

Porr

Återigen blir jag förbryllad. I Sverige, landet där all bra konst skall vara provokativ, landet där RFSU pratar analpluggar med skolungdomar, landet där fri sex ses som gagneligt, blir folk upprörda över att någon står halvnaken på en scen och viftar på tuttarna.

Att äga och dela ut lägenheter

Här blir det lite spännande. Plötsligt går Kommunal från att vara det lågbetalda vårdbiträdets representant till att bli kapitalister; sådana där elaka rika fastighetsägare. Och genast blir Kommunal lika elaka, trångsinta och snåla som de privata fastighetsägare Rörelsen brukar kritisera: de lämnar inga lägenheter till kommunens bostadskö, utan delar istället ut till de som de föredrar: anställda, sossepampar, släktingar.

Lagen har vad jag vet inget att säga om Kommunals beteende. Äganderätten gäller; en fastighetsägare får hyra ut till vem de önskar.

Min egen moral ger grönt ljus. Jag är höger, och anser att den som äger en fastighet även äger rätten att bestämma vilka som ska bli hyresgäster.

Rörelsens moral, däremot, borde fått Kommunal att tänka till. Hur många gånger har ni hört en sosse säga, offentligt, att "vi i Rörelsen" har en lite finare, mer solidarisk moral än de där till höger, som bara tänker på sig själva? Sådant tal förpliktigar. Antingen lever man efter det, eller så är man en ynklig hycklare. En av de fariséer som Jesus så förhånade. Rörelsens ståndpunkt är tydlig: lägenheter skall fördelas av det offentliga, med förtur för de behövande. Att den socialistiska bostadspolitiken gör det nästan omöjligt för anställda att få lägenhet i innerstaden är i det här läget ett uselt försvar; det borde leda till eftertanke och omläggning av politiken istället. Varför skall övriga företag i Stockholm, och deras anställda, stå i bostadskön och lida, samtidigt som Rörelsens institutioner glider förbi i gräddfilen?

Att ge en lägenhet till Wallström, och att ta emot den

Här blir det än hetare än i förra punkten. En lägenhet i centrala Stockholm har ett ansenligt värde på svarta börsen; att få en sådan i knät kan därmed anses innebära en avsevärd fördel. Varpå det börjar viskas om mutor och otillbörligt gynnande.

Lagen verkar här, så som jag som lekman fattar den, rätt otydlig. Låt mig därför gå direkt på min egen moral, och mina egna erfarenheter.

Jag jobbar på ett multinationellt amerikanskt företag. Aha, tänker ni: Bananas, mord på fackliga företrädare, sweatshops, och så vidare. Nej. Jag har aldrig stött på ett företag som är så noga med moralen. När Sverige-filialen startades kom det över en gubbe från Irland och föreläste en dag om företagets etiska moralkoder. Varje år får vi gå en uppfräschningskurs. Moralen vad gäller mutor är så strikt, att en leverantör inte ens får bjuda mig på dagens lunch i lunchrestaurangen - det skulle kunna tolkas som att jag hamnar i beroende- eller tacksamhetsställning. Något som är lite överraskande för oss svenskar, som är vana vid blöta middagar ihop med konsultföretag, där konsulten tar hela notan för kvällen. Ibland misstänker jag, med Göteborgsandan i bakhuvudet, att Sveriges höga platser i globala korruptionslistor beror på att vi inte riktigt är vana vid att se korruption - ungefär som när man på hösten efter en timme i skogen ser den första kantarellen, och först då fattar att hela skogen är full av likadana svampar. Eller så är det ännu jävligare på andra håll; jag har hört en del hårresande hemlandshistorier från mina indiska arbetskamrater.

Garanterat: på mitt företag hade Wallström fått sparken samma sekund lägenhetsaffären upptäckts. Den mutande leverantören hade stängts av omedelbart.

Det finns dock en spetsfundighet som kan rädda Wallström. Mutor är när en tredje part försöker köpa sig till något. Som när Kommunal genom att ge en lägenhet till Wallström försöker få henne att agera emot väljarnas intresse. Men tänk om det inte finns någon tredje part? För att återgå till min situation, så är det inte mutor när min arbetsgivare ger mig en bonus för att göra en extra insats.

Är Kommunal Wallströms arbetsgivare? Tja - Rörelsen brukar ju hävda att kollektivanslutning till S var OK, och massiva penga- och personalbidrag från facket till S är OK eftersom S är fackets politiska gren. När facket ger pengar till S-politiker är det då bara att se som lön till anställda.  För att ta en till korkad liknelse: Om Hells Angels ger en S-politiker en miljon för att lägga förslag om att MC-förare i grupp skall slippa ha hjälm, så är det en solklar muta. Om däremot Hells Angels startar ett politiskt parti och finansierar detta, så är det demokrati.

Om detta försvaret funkar, så önskar jag att väljarna tar sig en ordentlig tankeställare: vill ni verkligen rösta in Kommunal i riksdagen 2018?


Ett annat vanligt försvar är att det bara är vanliga vänskapliga relationer. Kompisar som ger lite gåvor till varandra, inte kan det väl vara mutor?

Vi hade ett högprofilerat sådant fall här nere i Skåne för några år sedan. En av regionens stora företagare, IT-mogulen Dan Olofsson, bjöd in diverse vänner till sin safarianläggning i Sydafrika. Bland vännerna fanns Ilmar Reepalu. Då Olofsson äger företag som handlar med Malmö stad, och Reepalu styr samma stad med fast hand, kom mutanklagelserna raskt. Vilket de goda vännerna förklarade med att de var goda vänner; visst får man väl bjuda goda vänner på safari? Det blev till slut en frikännande dom.

Visst, Sverige är ett litet land och det händer nog ofta att chefer och säljare på beställande och utförande företag hamnar i samma villaområde, har barn på samma aktiviteter, och så vidare. Men: om den förklaringen blir godtagbar hamnar vi i samma situation som de Gahrtonska eftersupningarna. Oavsett hur uppenbara mutsituationer som uppdagas är det bara att säga "vi är polare". Så jag anser att vänner inte ska ge varandra eftertraktade lägenhetskontrakt. Inte när en av vännerna är politiker.

Att slingra sig

 Wallström försvarar sig med att hon inte visste att hon gick före i några köer. Hur korkad tror hon att vi är - eller att vi tror hon är?

Det är inte olagligt att ljuga, förvisso.

Själv tycker jag att man bör stå för vad man gjort. Rött kort, Wallström.

Rörelsen talar ofta och högt om solidaritet. Var är solidariteten med Kommunals ledning nu, Wallström? Rött kort även här.

Sammanfattning

Rörelsen borde omgående göra sig av med Kommunals ledning, och den kultur de spridit i företaget. Eller sluta med sitt fariseiska tal om hur mycket ädlare än andra de är.

Om Kommunal är en lobbyorganisation bör Wallström utredas för mutbrott, samt omedelbart avgå - bara misstanken om ett beroende är nog. Om kommunal däremot är Wallströms arbetsgivare, är det en tydlig signal till vänsterväljare: vill ni verkligen att Kommunal, Livs och Handels styr utrikespolitiken? Samtidigt är det även en signal till våra lagstiftare, att inte ge ett politiskt parti en särställning i lagstiftningen.

Rörelsen får bestämma sig. Är den en enhet, eller ej?

Addendum: efter att ha skrivit detta var det surt att se att Adam Cwejman skrivit så mycket bättre.