Negerbollens återkomst

Negerbollen spås nu en snar sotdöd, efter att svenska akademin avser stryka ordet från sin ordbok. Jag tvivlar. Kanske det snart är dags att damma av negerbollen igen. Och inte bara på enstaka kondis i Sjöbo.

Varför? Jo, därför att kraven på ordkänslighet och följsamhet nu börjar bita identitetsvänstern själva i skinnet. Och då är det inte lika roligt.


Mitt första exempel är från Rasmus på Rimligheten, som skriver om "Skillnaden mellan fobi, normativitet och -ism". Han väljer att exemplifiera med begreppet homofobi. Hur de som ogillar att få begreppet klistrat på sig protesterar med att de inte alls har någon psykisk sjukdom. Rasmus hävdar då att de missförstått allt, genom att jämföra med ändelsen -katt. En solkatt har inget med katter att göra, inte heller havskatt eller lussekatt. På samma sätt har ändelsen -fobi i homofobi, islamofobi, eller oikofobi inget med riktiga fobier att göra, utan är bara en ändelse som uttrycker negativa attityder och fientlighet i allmänhet.

Några snabba observationer på det:

• Rasmus har nog fel i sak. Som länkarna till de olika katt-orden visar, så är de ofta bildade just för att avsiktligt föra tanken till kattdjur. På samma sätt som olika fobi-sammansättningar är avsedda att föra tanken till att motståndaren har mentala problem och därför inte är värd att ens bemötas med argument.
• I vilket fall, så är det väl vi utsatta grupper som ska få etikettera oss själva? Och jag gillar inte att få sjukdomsdiagnoser. Ja, jag känner det som en diagnos. Och vad folk känner är väl jätteviktigt för er i vänstern?
• Han har just lyckats med ett fenomenalt försvar för negerbollen. Neger-prefixet i bakverket har, liksom -katt-suffixet, ingenting med rasförtryck i USA att göra. Ungefär vad folk i Sjöbo hävdat hela tiden.

Sen läser jag Nick Cohen om "Political correctness devours its own children". Han noterar hur vänstern nu faller offer för sin egen retorik. De som tidigare angrep samhället från en ytterposition, finner sig nu flankerade av ännu mer extrema människor. Och det svider. Som exempel pekar han på hur de anti-porr-feminister som tidigare hävdade att porr borde förbjudas eftersom det kränker kvinnor, nu angrips av radikala prostitutions- och transförespråkare som känner att de inte har sin "safe space" när deras åsikter inte unisont hyllas.


Så, får vi en tillnyktring? En gyllene tid där det är viktigare att ingripa emot orättvisor än ge dem nya, gulliga namn? En tid när det är viktigare att ingripa emot rasismen i våra utanförområden än att införa etiketten "rasifierad"?

Tyvärr tvivlar jag. Jag tror vi kommer fortsätta anse det viktigare att diskutera huruvida Saudiarabien och Kina skall kallas diktaturer eller ej, än att diskutera hur vi skall rädda deras miljontals invånare från diktaturens gissel. Istället för en rejält uppvärderad roll för lärarna, med åtföljande högre löner, så lär förstalärarna följas av "superduperlärare", med en klapp på axeln och ett fint diplom.

Och förfallet går vidare.