Rättning i ledet

Sossarna och skolan

I mitt förra inlägg om skolan sade jag inte så mycket om sossarnas skolpolitik. Jag räknade kallt med att efter att ha kört skolan på grund under 1900-talet, så hade de inte mage att komma med något skolpolitiskt program i år. Där hade jag fel. Gymnasieministern Anna Ekström och fackförbundet LRs ordförande Åsa Fahlén har tillsammans skrivit en debattartikel om hur de vill se en S-märkt skola framöver. Därom finns en del att kommentera.

För det första: ett fackförbund, vilket alltså skall vara lärarnas representant i hårda duster emot arbetsgivaren, slår sig här samman med maktpartiet, samma parti som styr i många av de kommuner som är lärarnas motpart. Var är upproret? Den här fackföreningen verkar vara precis lika oberoende som fackföreningar i östblocket, ja, före Solidaritets tid alltså. Det är sorgesamt att inte alla fackmedlemmar som en man reser sig och bildar en oberoende fackförening. Varför i hela friden vara med i en förening som har arbetsgivarens intressen närmast hjärtat?

Segregationen

Låt oss gå till artikeln. Den börjar faktiskt med att hylla friskolorna:

"Fristående skolor har en viktig plats i det svenska skolsystemet. På många håll i landet bidrar friskolor med pedagogisk drivkraft och är på så sätt ett viktigt komplement till de kommunala skolorna."

Det är trevligt. Det är trevligt att till och med sossarna verkar ha fattat att friskolor kan vara bra. Det är trevligt att ha detta citat att köra ned i halsen på de som bara ser friskolor som "Krösus Sorks barnplågerianstalt".

Sedan vänder de på steken:

"Samtidigt har de fristående skolorna under 2000-talet fått ett alltmer socialt selekterat elevunderlag. I stället för att bli valda utifrån en viss pedagogisk inriktning har många elever och föräldrar valt skolor på basis av skolornas elevunderlag." 

"Den svenska skolan är en bildningsinstitution som spelar en avgörande roll för sammanhållningen i Sverige och för upprätthållandet av en demokratisk värdegemenskap. Det är ett uppdrag som underlättas om barn med olika social bakgrund, modersmål och studievana kan mötas i klassrummet och på skolgården."

Dessa meningar förtjänar att begrundas, snarare än att fnysas åt. Vi Svea rikes vänner pratar emellanåt nostalgiskt om hur värnplikten förr i tiden såg till att förbrödra och fostra folket genom
att blanda hög och låg att tillsammans hantera infanterield och jobbiga furirer. Vi har väl alla tittat på, och skrattat åt, Beredskapspojkar? De som inom ett parti kallar sig Sverigevänner talar ofta om hur Sverige var homogent och enhetligt, och hur vi bör ta oss tillbaka dit. Är detta en bra uppgift för skolan, och är sossarna partiet som ska åstadkomma det?

Alla är vi ju experter på skolan, vi har gått där själva, och kanske vi är gamla nog att även ha barn eller barnbarn som går där. Förlåt mig därför kommande anekdoter. Jag växte själv upp i ett rätt blandat område, i klasserna fanns både läkarbarn med villa och sommarstuga, arbetarbarn i lägenhet, och allt möjligt däremellan. Utlänningar fanns redan då, huvudsakligen finnar samt en och annan jugoslav som jobbade på bilfabriker eller smältverk. När fabrikerna började läggas ned fanns även en del barn till arbetslösa, och därmed inte särskilt högavlönade, föräldrar i klassen.

Ja, jag håller med sossarna! Den sociala blandningen i skola, och även i samhälle, var gagnelig. Det var nyttigt för mig att som ung gosse cykla runt i byn och prata med pensionerade volvoarbetare, grävmaskinister och tvätterskor. Att få prata med en livs levande syndikalist. De som växer upp i en monokultur, oavsett om det är på Solsidan eller i Bergsjön, har ofta rejält svårt att se en annan människas perspektiv. Och mycket lättare att se andra sorters människor som omänniskor och odjur.

Samtidigt fanns nackdelar med den sammanhållna skolan:

• Varje klass hade några rötägg rekryterade ur den lägre socialgruppen, lätt igenkännbara genom sina knuttejackor och moderiktiga jeans, som gärna letade upp svagare medlemmar av flocken och mobbade skiten ur dem. Sådant fanns även på min fars tid, men då var skolorna uppdelade så att de välartade piltarna bara behövde befara råkurr utanför skolans område. På farfars tid var det knappt ens påtänkt att fattiga gossar skulle läsa vidare - ett sådant samhälle vill dock inget parti, såvitt jag vet, tillbaka till.
• Vi som hade läshuvud satt mest och gäspade oss igenom skolan, eftersom den skulle anpassas till de långsammaste. De som ändå inte hängde med lackade ur - några satt tysta i ett hörn, några gjorde sitt bästa att visa att de i alla fall var duktiga på att leva rövare.

Jag tycker, liksom tidigare, att skolan bör vara både blandad och uppdelad. Uppdelad efter förmåga och talang. Alla ska inte vara med överallt, men alla ska ha möjligheten att utveckla sina särdrag. Blandad utifrån socialgrupp, bakgrund och livsåskådning. 

Är skolvalet skurken?

Artikelförfattarna ser skolvalet, att vi föräldrar har rätt att välja bort usla kommunala skolor och välja något fungerande istället, som roten till det onda:

"Däremot får aldrig kvaliteten i utbildningen vara beroende av att föräldrarna eller eleven har gjort ett smart skolval. Alla skolor ska vara bra skolor. Staten behöver ta ett större ansvar för att säkra kvaliteten i alla skolor..."

"För att ett skolval ska vara meningsfullt krävs det att det finns skolor att välja på och platser att söka när valet ska göras. Skolor ska inte redan före skolvalet kunna vara fyllda till bristningsgränsen genom ett kösystem som blockerar för dem som inte fått en tidig köplats. Så är det ofta idag. Vår uppfattning är att alla skolplatser helt enkelt måste vara möjliga att nå för alla elever. Ett rättvist skolval förutsätter därför att kötid som antagningsprincip avskaffas för fristående skolor och ersätts med regler som bidrar till att minska segregationen."

Efter att hittills fram i artikeln suttit och nickat lugnt, instämt i visst och protesterat lugnt mot visst, blir jag nu kallsvettig, och tvingas uppsöka hustrun för en lugnande kram och några lätta sniffar på den 12-åriga Talisker hon gnuggat in bakom örat. Nej, hon gillar inte whisky, men hon gillar visst mig, och vet vad jag gillar. Som om jag inte skulle nafsa henne i örsnibbarna även om hon gnuggat dem med Marmite... men åter till ämnet. Första stycket ovan låter förvisso bra, det har jag själv tjatat om. Ingen skola ska vara en usel skola, precis som ingen restaurang ska vara en sanitär olägenhet. Förvisso behöver vi skolinspektörer som dömer ut dåliga skolor, precis som vi har hälsoinspektörer som stänger köken när de hittar "Basil the rat" i skafferiet. Jag är dock rädd för att mer statlig inblandning kommer göra allt etter värre, då inspektörerna idag är mer intresserade av genus och mångfald än tråkiga ämneskunskaper. Ni har väl hört om hur våra djurvårdande myndigheter tagits över av aktivistiska miljöpartister som gör livet surt för våra lantbrukare? Inget gott lär komma ur att vi ger staten mer makt att bestämma över hur Engelska Skolan bedriver sin verksamhet.

Det som gör mig riktigt rädd är dock det efterkommande; att det allmänna ska ta över köhanteringen.

What could possibly go wrong?

Är det något som socialister är duktiga på, så är det att skapa, förlänga och behålla köer. Jag är gammal nog att ha behövt leta lägenhet på den tiden som det allmänna hade hand om bostadsköerna. Det gjorde det allmänna väldigt bra. Det allmänna gjorde det så bra att köerna växte och frodades. Men så mycket lägenheter till mig blev det inte, det fanns alltid någon annan som var mer förtjänt av lägenheterna. Om staten eller kommunen ska ta hand om skolköerna så lär vi kunna räkna med att vi aldrig har en chans att komma in på den skola vi vill komma in på, och att barn till sosseadel på något konstigt sätt alltid kommer in på de eftertraktade skolorna.

Visst, det var jobbigt att behöva leta runt efter skolor och fylla i en ansökningsblankett per skola när vi skulle byta skola åt lillgrabben. Men det statliga alternativet kommer bara bli att hoppa ur askan i elden.

Låt mig upprepa lite av ett av citaten ovan:

"För att ett skolval ska vara meningsfullt krävs det att det finns skolor att välja på och platser att söka när valet ska göras."

Det citatet illustrerar tydligt socialisters totala brist på förståelse för marknadsekonomi. Vi har idag ett läge där vi har en stor mängd kommunala skolor som är totalt urkass, en annan stor mängd kommunala och privata skolor som är okej, och några få skolor, övervägande privata, som är klart mycket bättre. Vi har fritt val, och kostnaden är densamma oavsett vad man väljer. Är det någon annan än socialisterna som blir förvånad över att det blir långa köer till de få skolor som är bra?

Om du blir förvånad, tänk då en stund på hur du hade valt ifall bilar var något som delades ut av staten, och du efter att ha fått din "bilpeng" i brevlådan fick välja på att gå till Trabant-handlaren, VW-handlaren eller Ferrari-handlaren, med garanti från staten att alla bilarna kostade lika mycket. Skulle du trivas med din Trabant? Skulle du trivas bättre om staten tvingade Ferrari-handlaren att sätta in en osande tvåtaktare under motorhuven?

Vad är rättvisa?

Artikelförfattarna är upprörda över att plats i köerna fördelas enligt principen "först in, först ut". Visst, det är surt om du satt lilla Tindra i kö i Stockholms skolor sedan födseln, och sedan flyttar till Göteborg och då hamnar längst bak i kön. De vill ha en "rättvisare" fördelning. De säger dock väldigt lite om hur denna fördelning ska gå till, förutom att den "ersätts med regler som bidrar till att minska segregationen". Eftersom artikelförfattarna även talar om "upptagningsområden" och "att nyanlända elever ska kunna fördelas jämnare mellan skolor" så utgår jag från att reglerna ska definieras så att förortens och innerstadens elevunderlag skall blandas jämnt.

Jag önskar sossarna lycka till i valrörelsen. Det här blir svårt att sälja in.

Hur vi får bort köerna

Artikelförfattarna är lösningen på spåren, när de säger att alla skolor ska vara bra skolor. Anledningen till att föräldrar sätter sina barn i kö till Engelska Skolan samma ögonblick barnet trillar ned på golvet i förlossningssalen är inte att de hett önskar att barnen ska få lära sig engelska. Nej, anledningen är att de inte vill att barnen skall bli spöade, våldtagna och ignorerade i den usla lokala kommunala skolan. De vill att barnen ska lära sig faktakunskaper, inte att rabbla värdegrund. Om vi ser till att alla bilar är bra bilar, som inte snedtänder eller välter vid undanmanöver från älg, så tar vi bort den värsta desperationen, så att valen kan handla om att söka sig till en intressant pedagogik istället för att i skräck fly de senaste femtio årens pedagogiska och sociala experiment.

Det som oroar mig är att socialisterna kommer att se till att orättvisorna löses genom att de som tidigare kunnat välja en Volvo nu bara får Trabanter att tillgå. Dags att prata vinster i välfärden. Många, även här i högerburen, är tveksamma till det där med vinster. Varför ska de tillåtas? Kan vi inte lika gärna bara tillåta ideella stiftelser och personalkooperativ? Det finns en bra förklaring till varför vinster är bra:

Just det: girigheten. Kooperativ och stiftelser är det inget fel med, de fyller sin nisch, men det tenderar att bli just en nisch. Den som startar ett kooperativ startar bara det, inte mer. Men giriga direktörer som startar en framgångsrik skola ser chansen att få sina feta direktörsfingrar i ännu mer pengar, och startar därför fler framgångsrika skolor. Detta är bra! Ju fler bra skolor som startas, desto fler får möjlighet att välja dessa skolor. Att ett bra kooperativ startar i Göteborg båtar föga i Karesuando, men om Engelska Skolan kan expandera i hela landet finns den till slut tillgänglig överallt. Men det är just detta som socialisterna vill stoppa!

Men - finns då inte risken att Krösus Sork startar en kedja med dåliga skolor och tjänar storkovan på det? Jodå. I en perfekt marknadsekonomi hade förvisso kunderna sett att Ärlige Krösus Skolkoncern hade dåliga lärare och att eleverna inte lärde sig stort mer än att skriva hyllningsramsor till Den Store Sorken. Det är dock rätt sällsynt med en verklighet som perfekt stämmer med teorin. Det är inte lätt att se råttorna i köket när man läser den aptitretande matsedeln. En del elever vill ha skräp, de skiter totalt i om de får en bra utbildning eller ej, bara de får bra betyg. Vi måste därför hindra Krösus från att dela ut fantasibetyg. Externa examinationer, till exempel. Tänk så många kommunala skolor som skulle stängas efter en extern examination...

Segregationen, då?

Jag har avvisat skolan som orsak till segregationen. Jag avvisar även skolan som åtgärd emot segregationen, det är inte våra barns ansvar att agera buffert för de problem vi vuxna skapat. Vi ska lika lite bussa barn till förorten som vi ska bussa vuxna till arbetsplatser där. Ja, förutom våra politiker, där kliar det i fingrarna på mig att utlokalisera stadshus och nämnder. Vad återstår då?

Min förklaring på segregationen är modern tids stadsbyggnad. I Malmö byggde man till exempel tröstlöst och trist, höghusrad uppå höghusrad. Tanken var att alla skulle integreras, bo tillsammans och sitta på gårdarna och sjunga "We shall overcome" tillsammans. Resultatet blev det omvända: medelklassen emigrerade till villatomter i Vellinge, Staffanstorp och till och med Eslöv. Vi behöver en ny(gammal) stadsplanering där fattiga och rika inte säras på lika brutalt som idag. En stadsbyggnad som inte skapar ghetton och enklaver med ringmursliknande förbifartsleder. Dags att stödja arkitektupproret.

Den dag vi bor blandat, kommer vi även blandas i skolan helt naturligt. I alla fall upp till den ålder där fallenhet för teoretiska eller praktiska färdigheter gör uppdelningar nödvändiga. Dessa uppdelningar kommer då, som i grabbens skola, inte göras efter klantillhörighet eller hudfärg: