Rubriken syftar på en maträtt baserad på auberginer, tydligen så god att den imam som serverades den svimmade av rörelse. Men det var inte det dagens dumheter skulle handla om, utan de svamlande imamerna. Eller snarare de svamlande svenska journalisterna, eftersom imamerna verkar jämförelsevis tydliga.
Svenska journalister kommer med jämna mellanrum fram till förvånande nya rön. Inte så nya för oss med lite insyn, måhända, men tydligen nya för journalisterna. De blir lika förvånade som kommunala budgetplanerare blir över att det snöar en svensk vinter.
- Varje gång påven yttrar sig rapporterar svenska journalister med upprördhet och förtörnelse att det visst visade sig att påven var katolik. Inte heller den här gången ville han uttala det självklara stöd för HBTQ och avdagatagande av ofödda barn som är en självklarhet i journalisternas fikarum. Inte nog med det, påven ville varken skriva på ett upprop för kvinnors närvarande i arbetslivet eller senaste #backavirtanen-listan. Han envisades med sånt där KD-trams om familjer och barnuppfostran.
- Kommunistiska ledare inför kommunistiskt styre och resultatet blir vad det brukar bli i kommunistiska länder: förtryck och svält. Inte kan väl Venezuelas kris bero på annat än sjunkande oljepris, med tanke på hur araberna i Kuwait svälter?
- Euron krisar, EU totalmisslyckas med att få till en rimlig hantering av flyktingfrågan, samtidigt som EU vill ha mer och mer makt - och journalisterna tappar hakan över att britterna väljer att gå ur EU?
Nu senast intervjuades en imam, Salahudin Barakat, och folk tvärsöver det politiska spektrumet har tappat hakan över att det visade sig att imamen var muslim. Tänka sig!?
Det visade sig att imamen trodde på att koranen var sann, och att den faktiskt, i alla sina detaljer, visade vad som bör göras i ett idealt muslimskt samhälle. Till exempel var dödsstraff för apostasi, det vill säga avfall från Islam, lämpligt - fast varför skulle någon vilja lämna Islam i en sådan stat? Däremot var det inte rimligt, enligt imamen, att ha dödsstraff för detta i Sverige.
Jag har viss förståelse för det som yttras i podden God Ton:
Imamen Barakat anlitas av Malmö stad för att hjälpa till att avradikalisera islamister. Om några radikala islamister fått höra att en polare blivit ateist, går till Barakat för att få några goda råd, och där får höra att förvisso är det så att i en riktig islamistisk stat så skulle vi huggit huvudet av kättarjäveln, men eftersom vi nu är i Sverige så är det bäst att låta bli - hur avradikaliserade och avrådda från att hugga huvudet av polaren blir de då?Samtidigt har jag större respekt för Barakats rätt raka svar än jag har för de tungomålstalande svenska kyrkoföreträdare som aldrig vågar säga något som går tidsandan emot.
Är då det Barakat hävdar "sann Islam"? För att reda ut det får vi definiera några begrepp.
Muslimer anser att den ursprungliga Koranen, med fullständig och korrekt text, finns i Himmelen. Som fysisk bok eller ej, kan diskuteras. De Koraner som finns här på jorden är kopior. De lärde tvistar om hur perfekt denna kopia är, om alla verser finns med, om verser saknas, om verserna är lite felavskrivna, om ordningen (i längdorning...) är den rätta.
Tolkningen (ja, muslimer tolkar Koranen) finns det många sätt att göra. Shia och Sunni, som ni väl hört talas om och vet att de hatar varandra lika djupt som protestanter och katoliker brukade göra, tvistar inte bara om vem som var Muhammeds rättmätige efterträdare utan har även en mängd olika tolkningsskolor, med berömda företrädare. Ungefär som ekonomi enligt Ruist vs ekonomi enligt Scocco, eller Schyffert för den delen.
Tror ni inte på att olika muslimska skolor kommer till helt olika resultat från samma Koran? Läs Westerholm. Han beskriver hur korantolkningar i Marocko och Tunisien är rejält annorlunda än de i Saudi och Iran. Vilket vi kan märka på att marockanska ungdomar vallfärdar, inte till Mecka som andra muslimer, utan till ingångarna utanför Östra Nordstan i Göteborg.
Hur ska vi stackars svenskar då göra, när vi känner behov av att hålla en imam i handen och gemensamt göra rygg emot extremisterna? Hur ska vi veta att vi inte skakar hand med en extremist (förutom det enkla knepet att skicka fram en kvinna för handskakningsritualen)? Alla svenska problem brukar lösas med en ny myndighet. Så även här. Låt oss instifta Svenska Muselmanverket. Detta verk gör utvärderingar av landets alla moskéer, och sätter därefter upp en kvalitetsstämpel utanför:
: Radikalfeministisk HBTQ-moské. Garanterat fri från Islam. Skiljs lättast från Svenska Kyrkan genom att undersöka byggnadens arkitektur.
: Full ISIS.
Jag är nyfiken på att se vilken grön plakett som sätts upp utanför Miljöpartiets huvudkontor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar