lördag 14 juli 2018

De våldsbenägna

Dags för lite reklam. Vänskapsförbundet Sverige-Israel, känner ni till det? Själva jobbar de för att fler ska lära känna deras verksamhet. Häromveckan hade de ett bås i Almedalen. Som Bengt-Ove Andersson från föreningen berättar, blev det lite jobbigt: judehatare, i form av nazister och människor bördiga från Mellanöstern, kom och trakasserade och förstörde.

Om nazisternas påhopp har skrivits en hel del i media - däremot betydligt mindre om de Mellanöstern-relaterade bråken. Som Westerholm på ledarsidorna konstaterade hade Aftonbladet monter strax intill Vänskapsförbundet, och lyckades endast rapportera om nazister. Den enda tidning jag, efter en kort sökning, kunde hitta som skrev om palestinier var den kristna tidningen Världen Idag. Jag misstänker att vänstern som vanligt intresserar sig mer för förövare än offer. Är förövaren nazist, så är det gefundenes fressen. Är förövaren från en vänstern närstående grupp, så har det inte hänt.

Bristen på stöd från Sveriges rätts- och civilsamhälle får Andersson att skriva:
"Vi befinner oss alltså i ett läge i Sverige där det alltmer är nävrätten som gäller på gatorna, och där rättsmyndigheternas hantering av problemet visar på en blåögdhet alternativt uppgivenhet, som i sig ger tydliga signaler. Både till judar och israelvänner att de inte ska räkna med att samhället ska beskydda dem. Och till mobben, de som hotar och hatar, att här är det bara att kliva på – här finns ingen hård handske som skyddar demokratins mjuka hand."

Vad göra? Låt oss börja med att hämta lite inspiration från talmansämbetet:

Som Ulf Kristersson sa härom månaden är det dags för vuxna samtal, där vi utgår från motståndarens starka argument, utan fultolkning. Låt mig vara lite annorlunda, och applicera denna princip även på Björn Söder. Om jag förstått honom rätt, säger han att judar inte bara finns i Sverige idag, utan att de funnits här länge och även skall finnas framgent. Att de är en del av Svea Rike. Att de, som erkänd minoritet, dessutom har rätt att fortleva i särart utan att assimileras i samhället (med det underförstådda budskapet att de där j-a muslimerna minsann ska lära sig leka små grodorna, supa och knulla runt som vanligt hederligt folk).

Med Söder håller inte NMR. Vi vet vad NMR tycker. Juden Raus. Endlösung.

Med Söder håller alltför många från Mellanöstern inte. Inte så förvånande, uppvuxna som de är i diktaturer med besinningslös propaganda gentemot den gemensamma fiende det är så tacksamt för diktatorer att hetsa mot. Marinerade i propaganda som Migrationsverkets folder "information till dig som tror att judarna styr världen" inte lyckas rå bot på. Att förstå är dock inte att förlåta.

Med Söder håller jag. Svenska judar har en rättmätig plats i Sverige. Även utifall de väljer att spöka ut sig lika tokigt som Björn Söder:

Minns ni det gamla ironiskt använda ordet "berikare"? Jag anser att judarna berikar Sverige. Mångkultur är bra - när de nya/gamla/annorlunda kulturella inslagen är bra. Ungefär som att det är bra att blanda i lite basilika i grytan, men mindre bra med smågrus. Den judiska kulturen är roten till vår egen kristna kultur. Israeliska vetenskapare slåss uppe i eliten. Sämre sällskap kan vi ha.

 Jag ser gärna att Sverige ger israeler skäl att arbetskraftsinvandra till Sverige, vi skulle behöva en rejäl invandring av poliser, lärare och socialarbetare som vet hur man håller islamister på mattan och hanterar en rejäl procent araber i sin egen befolkning. Trettio miljoner ortodoxa judar i Annie Lööfs anda kanske är att ta i, men några unga damer för att jämna ut könsobalansen i de senaste årens invandring skulle väl inte skada:


Vore jag politiker skulle jag sluta här, tyst inväntandes publikens jubel, ledarskribenters ryggdunkande och opinionsinstitutens kvittens på ett väl utfört arbete. Jag har satt upp ett mål, och är därmed klar. Det verkar som om politikens mål idag är att uppnå makten, men vad som sedan skall göras med makten är det ingen som vet.

Nej, när målet är satt har jobbet bara börjat. Nu är det dags att reda ut vilka medel som krävs för att målet ska uppnås. Medel med lite mer effekt än vitlökskransar och vigvatten, handhjärtan och kärleksbombningar, festivalarmband och broscher eller vad vi nu har fått för oss att vifta bort "utmaningarna" med.


Har jag några lösningar, då?

Sluta importera problem, börja importera lösningar. Eftersom judar under århundraden har fungerat som bekväma syndabockar har de fått funktionen av samhällets kanariefåglar, de där fåglarna man skickade ned i gruvor för att i tid upptäcka farliga gasutsläpp. När judarna flyr ett land, kan man räkna med att det kommer bli otrevligt för resten av befolkningen snart. Våra svenska nationalsocialister är förvisso inget importerat problem, men för problemen vi importerar från Mellanöstern finns en enkel första lösning: stäng gränsen för invandring från länder med illa fungerande kulturer. Håll dock gränsen öppen för arbetskraftsinvandring från länder med väl fungerande kulturer. Vi ser sällan gäng av Thailändskor dra runt utanför Nordstan och råna folk.

Se till att staten inte blir en del av problemet. Att det kommit in många från Mellanöstern ger judarna problem inte bara med de som kommit in, utan de som redan finns här: våra politiker. Även den mest obildade politiker kan hantera plus och minus, och uppskatta potentiellt väljarunderlag. Det populära barnprogrammet "hundra IS-supportrar är fler än tre judar" sitter inbränt i de flesta svenskars ryggmärg. Islamister har haft bra stöd från S, MP, V - har jag missat något parti? Staten slänger ut statsbidrag till vilka tokigheter som helst, medan judiska församlingar får betala för sin egen säkerhet. Det vill jag vända på. Skrota allt vad föreningsbidrag heter, vuxna människor kan betala sina egna och sina barns hobbies, och ge polisskydd till de som är hotade. Detta är en av statens grunduppgifter.

Beivra. Se till att poliserna är tillräckligt många för att kunna haffa en bråkande nazist eller islamist, oavsett om denne har hundra polare som står beredda intill. Svensk polis skall i Sverige alltid vara den tuffaste, tyknaste och elakaste klanen. Se till att straffen blir hårda, och att även unga förövare fångas upp i tid.

Exportera problemen. Den palestinske utlänning som trakasserar en jude ska behandlas lika hårt som om hans arbetsgivare gett honom en semesterdag för lite. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar